Ähum

Hrmmm
Jo asså ...
 
Det kan ju hända, att jag kanske tog cykeln på en sväng iallafall 😂🙈
 
Men jag lovar, jag tog det lugnt och försiktigt. Eller nåja. Lugnt iaf. 
 
Vet inte om man kan kalla det jätteförsiktigt o cykla nära en brant på en smal stenbelagd stig.
Syns kanske dåligt men strax till vänster om cykeln stupar det ganska brant nerför. 
 
Ner kommer man alltid. Men jag föredrar mer lugna nerfärder. 
 
Utsikten var breathtaking. Ja inte för att jag hade cyklat så hårt alltså. Utan för att man såg mil efter mil.
 
Satt där en stund och filosoferade. 
 Sen trampade jag vidare och ner på andra sidan.
 
När jag kom hem åkte ylletröjan på för jag blev lite fryssen.
 
Imorrn ska jag försöka jobba. Hoppas jag mår okej då. Annars får jag väl knapra ipren. 
 
Har inte kollat min runda än. Vet inte om jag borde kolla heller. Förmodligen samma runda jag typ alltid har. 
 

Sunny side up - söndag

Jösses
 
Idag blåser det rejält kan jag säga. Jag hade tänkt cykla men ger nog upp tanken. Motvind ihop med att jag inte är helt 100 känns helt ärligt inte som någon optimal kombo.
 
Jag som inte tänkt gå på cirkelträningen heller. Av samma anledning - jag är inte helt 100. 
 
Nåja, en skogspromenad kanske? 
 

Saturday

Om jag orkade vara vaken igår så kom det lite efter idag. Såå trött. Var vaken en stund på morgonen men somnade om sen. 
 
Faktiskt blev det inte frukost förrän blodsockret var under fotsulorna nånstans vid 11-snåret. Mådde rent illa ett tag då.
 
Tog en promenad med fjanten iallafall. Tog vägen om rävgrytet jag misstänkt vara bebott iår. Eftersom jag sett spår av mina tagna hönor ditåt. 
 
Jag har tipsat arrendatorn om vad jag sett och möjligen att han har varit där och försökt röka ut dem. Såg rester av kol och eld. Men minns inte om det sett ut så förut också. För jag såg inga färska spår av in- och utfart från hålorna. 
 
Svamp hittade jag däremot. Både gula och trattisar. 
 
Jag tog en kelpieselfie också
Men ah, jag ser ju inte klok ut. O fjanten fattade nog inte ens att det var fotografering på G. Då hade han inte sett sådär fin ut. 
Råkade trycka av en bild av misstag också. Men den blev lite läcker fast den kom på sniskan. 
Älskar verkligen den här lilla snutten skog. Måtte den få förbli orörd länge. 
 
 
När jag kom hem gjorde jag smarrig mat. 
 
Kokade potatis och grönsaker. Stekte lite av svampen och hade köttbullar i frysen som Mannerström rullat enkom för mig och lämnat i en frysdisk på Ica. 😁 Redde av med grädde och hade en liiiten klick äppelmos kvar. Asså vet ni hur gott det blev eller?
 
Nu är det duschen och sova som är kvar av den här dagen. Så trött, såå fryssen. 

Fredag och varning

Jag börjar med att varna för ett lååångt och möjligen tämligen förvirrat inlägg. Långa kringelkrokar i tankarna. 
 
Kanske att det är för att jag blev påmind om jubileumet jag firade igår (om man nu kan säga så). Men iaf, buckle up and get ready to ride my bumpy rollercoaster ...
 
Så många gånger som jag längtade efter egentid. Att få vara min egen herre, så kvinna jag är. 
 
När allting kändes som det kröp innanför mitt skinn. När allt blev "system overload" och jag inte såg ljuset i andra änden av tunneln. 
 
När jag var mitt i kaoset. När jag brände ut mig själv första gången. När jag inte orkade höra barnens röster från ett annat våningsplan ens. 
 
När jag kände det som att jag ensam drog runt på familjevagnen i regn och rusk och de andra satt inkurade i tryggt förvar inomhus i värmen och ibland bara stack ut ett huvud och hade åsikter om riktning, hastighet eller vägens skick. 
 
När jag kände det som att jag jonglerade med tio bollar i olika storlek och livet ständigt kastade in fler bollar att hålla rätt på. Jag som inte kan jonglera med fler än två liksom. 
 
Jag har nog alltid varit en sån där som trivs lika bra i mitt eget sällskap som jag gör i goda vänners lag. 
 
Jag är oftast ganska nöjd med att leva ensam och jag känner att jag nog aldrig mer vill bo med någon annan, men så kommer det stunder när jag längtar efter något annat. 
 
Den där känslan av att få tillhöra en gemenskap.  Ibland saknar jag någon att krama eller bara få sitta bredvid. Få ladda energi bara genom att vara nära någon som visar att den vill vara nära mig. 
 
Som alla andra helger i princip, ploppar det in meddelanden på messenger. Från en människa som så tydligt valde bort gemenskapen med mig. Långt innan han faktiskt tog sitt pick och pack och drog. Vi levde under samma tak. Men ändå inte. 
 
Det är en tragik i det hela. Medan jag kämpade så många år att få det att funka.
 
Ensam fast tvåsam är den absolut värsta ensamheten.
 
Upplockad och ställd åt sidan. Som en leksak som stod på hyllan och dammade igen. För att den som kunnat ha hur mycket kul som helst med leksaken var rädd att bli av med den om någon annan fick se den. 
 
Och i slutänden var det helt i onödan ändå. Leksaken kastades bort. Kartongen den förvarats i för att fortsätta vara i mint condition eller nåt revs upp och allt hivades ut. 
 
Så varför nu ägna så många timmar åt att tänka på den där saken som stod undangömd i så många år innan den sorterade bort. Varför nu försöka damma av kartongen som ändå inte längre innehåller leksaken? Jag har inte några känslor kvar. Mer än vemod. 
 
Jag gråter ikväll över drömmar som aldrig besannades, liv som aldrig levdes lyckliga ever after och bortkastad energi och uppmärksamhet. 
 
Jag gråter därför att om hälften av den energin som läggs varje helg på att skicka musikvideos till mig nu hade lagts på oss under de åren vi hade, så hade jag sluppit känna mig så ensam. Jag hade fått lön för min möda. 
 
Om ändå varje youtubevideo hade varit en godmorgonkram för de otaliga gånger han lämnade huset medan jag fortfarande låg och sov och sen vaknade utan att veta hur länge sen han klev upp. 
 
Nåväl, vad vill jag ha sagt? Tror jag tappade bort vad jag ville ha sagt. Mer än att det sitter en ensam människa och tänker på vad han hade och sakade för att han aldrig nånsin kunnat vara nöjd med livet som det sett ut. Alltid önskat sig något annat.
 
Till slut blev jag (och hon) som alla de där bilarna han köpt och sen bytt mot något annat. Ta den där Volvo 142:an han köpte, sen bytte bort och sen ville köpa tillbaka igen. Volvon blev hans igen men jag är ingen Volvo. 
 
 
Om det är meningen så kommer det att ramla in någon som förgyller mitt liv en vacker dag.
 
Eller kanske en ovädersdag. Varför måste det vara vackra dagar som sånt händer?
 
Det är ju faktiskt när man känner regnet piska i ansiktet eller snöns kyla frasa mot kinderna som någon att uthärda det tillsammans med behövs som mest. 
 
Asch, alla möten sker av en anledning och inte förrän det är dags. Och det är inte alltid glasklart varför saker sker som de gör men universum har väl en plan antar jag.
 
Och nej jag kan nog inte bara sitta här hemma och vänta att nån ska ramla ner från himlen typ. Det händer väldigt sällan så som i Gevaliareklamen. Så medan jag väntar tänker jag fylla mitt liv med roliga saker som förhoppningsvis får mig att må bra.  Och fortsätta att se på min omgivning med ögon som ser saker inte alla andra kanske uppmärksammar. Och fortsätta att fånga dem på bild. 
 
 
 

Torsdag, sjukstuga och lite throwback thursday

Ibland kommer det ikapp en och slår en hårt i skallen.
 
Igår kändes hela dagen som en lång och knagglig uppförsbacke. Det var länge sen ett arbetspass kändes så långt. 
 
Jag konstaterade på eftermiddagen att det jag hade gjort innan lunch kändes så extremt långt bort att det inte ens kändes som samma dag. 
 
Jag hade tänkt åka o träna. Men känslan av feber satt i redan från start. Jag var svettklibbig när jag vaknade. Och jag kände mig äckligt varm under hela dagen. Av och till. 
 
När slutet av min arbetsdag närmade sig insåg jag att det enda jag ville var att få åka hem och sova. 
 
Inspirerad av kollegan beställde jag en hämtpizza och åkte hem. Åt halva pizzan, gick och la mig och ridå. 
 
Vaknade korta stunder. Svarade på några meddelanden som ramlade in strö-vis medan jag sov. Orkade inte vara vaken och somnade om. O sådär höll jag på hela kvällen. Vaknade halvtre på natten. Insåg att jag behövde ställa larmet. Febersnodde i sängen tills att klockan ringde. Hade en ojämn kamp med mig själv över huruvida jag borde åka o försöka jobba eller ringa mig sjuk och somna om.
 
Ringde till slut. 
 
Men alltså. Varför kan jag inte bara ringa o säga hej, jag är sjuk idag. Vet inte om jag är frisk imorrn. Tack och hej. 
Nej istället ska jag liksom ursäkta mig med att jag sovit sen igår när jag kom hem, har feber, och vet inte om jag kanske är piggare framåt dagen o bladibla.
 
Jösses. Vem ska jag övertyga? Mig själv främst tydligen.
 
Det var rätt beslut hursomhaver för boy - har jag sovit eller!! 
 
Vaknade vid 11 och insåg att kaffetarmen skrek. Åt resterna av pizzan och satte mig en stund på trappen med kaffekoppen. 
Solen visade sig. Men det blåste kalla vindar. 
Så jag gick snart in igen. Och fortsatte sova. Tills exet knackade på sovrumsdörren. Han hade sagt att han skulle ramla förbi efter jobbet för att låna en sak från förrådet. 
 
Nu har jag ju faktiskt varit vaken den längsta stunden på hela dan. För jag har varit vaken sen dess och nu är klockan snart halv åtta. 
 
Febern har ömsom gjort mig varm, ömsom fryssen. Just nu fryser jag igen och har krupit under täcket. Det lockar att sova bort resten av kvällen. 
 
Men det slog mig att jag firar 3 år idag. Det är tre år sedan jag kollapsade inne hos läkaren på ett möte mellan fk, läkare och arbetsgivaren. 
 
Och jag ber om ursäkt men resten av inlägget kanske inte är jätteroligt. Men det är ändå tankar som snurrar. 
 
Inte många spår från den dagen eller dagarna innan och efter. Men det här minnet ploppade upp. På suicidpreventiva dagen ironiskt nog. 
 
För tre år sen idag skrev jag det här inlägget. 
Jag vet att jag skrev nånting på messenger åt exet på morgonen när jag åkte till jobbet som antydde vartåt mina tankar bar. Sen stängde jag av mobilen. Jag tror det handlade om hur lätt det skulle vara att bara gasa liiite till och vrida på ratten. 
 
Blogginlägget gjorde jag på jobbet innan jag bytte om och åkte hem för att fylla på mat och vatten åt alla djuren innan jag sen åkte till stan för mitt inbokade möte. 
 
Jag ville se att alla djuren hade mat o vatten om utifall det skulle dröja nån dag innan de fick nytt.
 
Idag firar jag alltså tre år. 
 
Och idag känner jag att jag lever. Förvisso genom att må blah pga feber och trolig förkylning på G. Men jag lever iaf.
 
Och är det en sak jag lärt mig så är det att jag har många fina vänner som bryr sig. Och jag har två underbara barn. Men som jag just där och då tyckte skulle klara sig alldeles utmärkt utan en mor.
 
Och fjanten. Han som kom till mig under täckmantel att HAN behövde mig. När det var jag som behövde honom. 
 
När jag mådde dåligt efter separationen kom han som en skänk från ovan. Han gav mig en uppgift igen. 
Hade jag gjort allvar av mina tankar hade jag tagit han med mig, hela vägen. Över regnbågsbron. Så som jag tänkte just då så var vi två överblivna individer som ingen skulle sakna ifall vi försvann. 

M som i måndag och mörker

Ett pass EFIT ikväll. Gick förvånansvärt bra med tanke på träningsvärken. 
 
Svettades som en tok så jag såg ut i håret som om jag stått i ösregn. Ja i ryggslutet var mina kläder rätt fuktiga också. Då när passet var slut och jag skulle gå ett varv på Ica. Bjuder på det. Haha
 
Det var extrapris på blodpudding och då jag gillar det så blev det tre förpackningar så som erbjudandet sa. Va länge sen jag åt det nu. Men ikväll har jag lagt i ordning 2 matlådor med lättstekt blodpudding och bacon till.
 
Stannade och fotade på min väg hem. Men snart kommer det inte gå så bra. Då får jag stanna och fota på min väg till träningen istället. 
 
Mörkret. 
 
Hatar när mörkret återtar kvällarna. Ja morgnarna också för den delen. 
 
Ja, jag har fnulat lite i snapseed. 
Originalet ser ut såhär:
 
Nu väntar duschen och sen sängen. Är galet trött. 
 
Imorrn är det jobbdag igen. Det va välbehövligt med 4 dagar ledigt på raken. Kan säga att både igår och idag har jag vilat middag. Eller ah, vilat efter lunchen.
 
 

Måndag

Om man blir akut sugen på våfflor med äppelmos så kan man ställa sig att koka äppelmos på två äpplen bara så att det ska räcka till lunchvåfflorna 😂
 
Skala och klyfta ett par äpplen och koka dem i socker och en pytteskvätt vatten under lock tills det mosat sig. 
 
Under tiden värmer man järnet och vispar ihop smeten. Jag var lat och tog påsar.
 
Men gott blev det. Och mätt blev jag. 
 

Söndag

Träningsvärken från h. Sen i fredags. Idag fick bli en dag utan något inplanerat.
 
Sen frukost. Ja brunch är väl mer termen när man käkar frullen vid 11.
Sen blev det faktiskt en stunds slummer. 
 
Jag hade tänkt komma ut på en cykelrunda men orkade inte innan jag hade fått sova lite till. 
 
Men mot kvällningen kom jag ändå iväg. 
 
Först matade jag farsans katt som jag är kattvakt åt just nu. Sen drog jag iväg.
Mellanlandade hos en kompis och fick en kopp kaffe och nybakade kakor.
 
Storsjön runt.
Jag stannade vid tandvärkstallen för ett foto.
 
Nöjd med tiden även om jag inte trampade för något personbästa. Snarare för att försöka hålla så jämnt tempo som möjligt.
 
Grannarna hade ställt ut en kärra med egenproducerade varor men eftersom jag precis påbörjat min runda och dessutom inte hade någon väska så blev det bara ett foto.
 

Saturday

Oookej
 
Såå jag var o tränade igår
 
Gjorde burpees. Mååånga burpees. 
 
Så många att jag inte orkade göra alla på rätt sätt utan behövde ta emot med knäna. 
 
Gissa vem som har fantastiskt färgstarka knän idag. 
 
Japps
 
Det här är värst. Lite svullet faktiskt också. Och ömt. 
 
Tur att säsongen för bara ben är typ över. Och att jag inte ska åka utomlands eller bada offentligt inom den närmsta tiden. 
 
Sonalyckan var hem. Han hade sin far med sig. Som la sig på soffan och somnade. Hmmm. Hallå, du har väl en egen soffa hemma. Eller får du inte sova därhemma?
 
Sonen har nyss kommit hem från Turkiet där han varit och hälsat på hos sin flickvän.
 
Han hade med sig presenter till mig som han köpt där nere. 
Två fina muggar och en uggla som någon på en marknad hade tillverkat.
O så tänkte han på mig o plockade hem några snäckor från stranden de var till. 
 
Kom att tänka på en sak bara. Jag undrar om glaseringen är livsmedelsgodkänd. Svårt att veta. Väldigt vackra muggar iaf men vill inte bli blyförgiftad på kuppen.
 
 

Fredagsfys

#harderbetterfasterstronger
 
Det blev ett fredagsfyspass. 
 
Functional fitness med styrka och flås.
 
Oh yes. Flås blev det. Ända in i kaklet. Min perniciösa anemi släpper inte greppet fast att jag nu tar mina vitaminer som jag ska. Och järntabletter. Så det sa ka-pow så hade jag absolut noll och zero syre i min kropp. 
 
Men jag är en vinnarskalle. Gillar inte att låta nån annan vinna. För jo, det är alltid liiite tävling i mitt huvud.
 
Vi skulle göra i team. Två och två. 
 
Jag åkte dit utan att ha nån kompis med mig. Tänkte att det löser sig på plats. 
 
Modet sjönk nånstans under skosulorna när jag insåg att det inte skulle bli så många på passet och alla såg ut att ha en teammate redan. 
 
En tjej kom fram och frågade om jag hade nån kompis att träna med. Och när jag sa nej så sa hon snabbt. Då kan jag va din kompis. 
 
Det visade sig att hon hade lite bättre flås än vad jag har för tillfället. 

Joråsåattehh. Hatar burpees när jag bara har mig själv att tänka på.
De var inte särdeles mycket roligare när man kör i team o ska synka med lagkamraten.

Jag är nöjd med min teammate för hon pushade mig att ta bara en till (o så nio till på det men 😁) vet inte vad hon fick för positivt med sig av att välja mig till teammate dock 😂😂🙈

Synken funkade himla bra iaf och två vinnarskallar är bättre än en. Tills jag gick in i väggen.

Men vi var väldigt synkade på både de första burpeesarna (sen sackade jag på just burpees och hon fick vänta in mig) och utfallsstegen. Lika med kettlebellsen som man skulle lyfta från golvet och upp över huvudet och tillbaka. På vändningarna hade vi grodsitups på ena sidan och marklyft med kb på andra. 20 stycken skulle utföras och man fick dela upp sinsemellan om ena behövde vila eller en kände sig starkare. Gissa vem som hrmm behövde andas på vissa. Suck

När vi var klara gick jag fram till mattorna som låg i ett hörn. Deklarerade högt att jag ska bara lägga mig ner o dö en smula nu. Och så la jag mig 😂🙈

Jag är lite stolt över mig själv. För jag som i alla världsliga tider haft svårt att göra saker på egen hand som inbegriper främmande människor åker och tränar utan att ha den blekaste vilka andra som kommer att va där. 

Vi är alla där av samma anledning. Träna. För att bli lite starkare, för att må lite bättre. 

 

Fredag

Frrrreeeeedaaaag
 
Smaka på ordet.
 
Sovmorgon och solsken när jag väl klev upp. Kaffe och frukost i trädgården 😊
 
Har inte gjort något speciellt egentligen med dagen men på något vis går dagen ändå. 
Haha sorry för min dåliga fredagshumor. 
Jag vill åka o träna ikväll. 
 
Vad stoppar mig tänker du. 
 
Jag antar ... Inte mycket.
 
Det ska väl vara fredagsfys före fredagsmys eller? 
 
En bild från igår. Kelpien ville inte vara med på bild.
 
Vill bara visa mitt nya armband till aktivitetsklockan. 
 
Så syns det inte lika tydligt att det är just en aktivitetsklocka. Eller nåt sånt 😂🙈
 
Jag gillade färgen och materialet bara. Och lösningen med magnetlås. 

T som i ...

T R Ä N I N G S V Ä R K
 
Yep
 
Idag är det ömt. Främst baksidan av benen och rumpan. Det kommer definitivt från cirkelträningen i söndags. Var en hel del benmördarövningar där. Massa utfallssteg och gummibandsövningar.
 
Jag hoppas att jag kommer känna av gårdagens träning med kettlebell lite senare. Sjuk jag är va 😁😁
 
Jag gillar verkligen träning med vikter även om jag är lite svag än jämfört med många av de andra. Fast till mitt försvar har de gått så mycket längre och betydligt fler pass i veckan. Jag jobbar mig dit sakta men säkert. Och man ska bara jämföra sig med sig själv. Jag har det mer som ett mål. Att kunna stå där med samma tyngd så småningom.
 
Ikväll väntar ett kvällspass på jobbet. Så träningen får bestå av att komma i och ur bilen. Haha det kan va prövande nog idag känner jag 😁👍😅
 
Imorrn får jag avstå träning också. Tyvärr tråkigare saker inplanerat direkt efter jobbet 😴😑
 
Tänkte lufta cykeln en snabbis innan jobb. Kolla in om det kommit några tranbär där det blommade som tokigt förut.
 

M som i måndag

 
Okej. Bildbomb av dagen. Typ. 
 
Tog en promenad.. Plockade en jäkla massa svamp. Under tiden jag plockade svamp så stod en gryta på spisen och puttrade. En del av svampen hamnade i grytan. 
Åkte på träning. Med fuck monday-strumporna på såklart. Stannade och fotade björktrissen vid Silvköparen på vägen hem. 
 
Nu har jag ont. Både här och där. Men det är skön värk. Den sortens värk som berättar att jag kommer va liiite starkare nästa gång. Gäller bara att våga utmana sig o ta aningens tyngre vikt o testa gränsen. 
 
 
 

Årets första höstmåndag

Veckan började bra - sooovmorgon
 
Om jag sen faktiskt fick sova en hel natt så vore det ju ännu bättre. 
Samma visa varje natt. Vaknar sisådär en gång i timmen. Vaknade strax efter midnatt och var fullt övertygad om att klockan var 4. Det kändes så. 
 
Vet inte om det bara är varmt ändå eller om det är min kropp som har fel på termostaten men varje gång jag vaknar måste jag endera vända på täcket eller helt byta täcke. För jag tycker att det är för varmt. Jag svettas inte. Känner mig bara för varm. Och jag har svårt att sova utan nånting över mig. Då drar det. 😂
 
Ledig dag. Solen skiner. Jag har träningsvärk sen igår. Det var sjukt många benövningar igår. 
Nyfiken på vad kvällens pass kommer innehålla. 
 
Liiite sugen på att köra dubbla pass men det beror sig lite på vem som håller i corepasset. Det kommer hända nån måndag iaf. Det har jag bestämt. 
 
Undrar om jag ska ta fjant o gå ut i skogen. Se om jag finner nån svamp. September - hösten officiellt här? 
 
Goförmiddag och over and out. 
 

Söndag

Återigen, det är ingen höjdare att jobba kväll och sen dag. 
 
Vaknade med huvudvärken lurades fortfarande. Ville verkligen inte höra larmet imorse. Snoozade alldeles för länge. Blev lite bråttom till jobbet sen 😁
 
Dagen fortsatte stressigt. Vi var bara 5 personal. Alltså hade jag i princip hela Färnbo själv. Fick bara hjälp med 2 besök. Så jag for som en skottspole fram o tillbaka.
 
Sista besöket före rasten skulle va en enkel läggning för vila. Ja o så hade en stomi släppt. Så det blev lite mer jobb på det då. Lagom tills jag kom in för lunch så kom ett larm. Av fem personer så blev det jag som fick åka ihop med en kollega. Där försvann resten av min rast. Men nåja, jag tog mig tid att äta efteråt iaf. För larmet var ett falsklarm tack o lov. 
 
Sen drog åskan och ovädret in. Blev mörkt som vore det kväll. O blixtar och dunder. Rakt över tror jag det gick ett tag. 
 
Hann vila en liten stund iaf på em. Och ladda om för träning. 
 
Drog på cirkelträning och svettades kopiösa mängder. Kände svetten droppa nerför ryggen efter 5 minuter. 
 
Det var välbehövligt iaf. Att få träna bort lite spänningar i kroppen. 
 
Imorrn är planen på't igen. Men EFIT i samma sal. 
 
Kommer sova gott inatt tror jag. 

Lördag 2

Jag funderar om jag har nåt skit på G. 
 
Tog cykeln till mina jobb före rasten och orken fanns bara inte. Totalt slut av ingenting. Brukar väl orka kyrkbacken utan problem men jag fick växla ner. 
 
Jag har ju ätit min medicin nu som man ska. Då borde det ju kännas bättre - inte sämre. Därav att jag undrar om förkylningen som alla andra verkar fått också tänker bryta ut på mig. 
 
Jag känner att huvudvärken lurar strax under ytan igen. Den försvann ett tag efter att jag hann vila middag på en lucka mellan jobb. Lyckades nog slumra till också. 
 
Har petat i mig två diklofenak sen jag kom hem. Och kvällsfika. Mannagrynsvälling och en ostmacka gjord på hönökaka.
 
Migränaura i kroppen. 
 
Natta djur och sen blir det nog sängen helt ärligt. Jag vaknade ju alldeles för tidigt i morse men jag antar att jag hade sovit färdigt. Jag hade ju ändå sovit i över 9h. Trots min huvudvärk som höll mig vaken länge fick jag alltså ihop såpass. Ja lägger man sig 18.30 sååå blir det så.
 
Planen imorrn ÄR cirkelträning efter jobbet. Hoppas jag mår bättre då. Men ryggan är packad med träningskläder och inlagd i bilen. 
Kakor passar väl som motvikt till träning 😁

Lördag

Huvudvärken från helvetet slog till igår. 
 
Jag var till stan. Kollade mässan en sväng. Kände mig lite off redan då o gick som i dimma med en hjärna som var typ avstängd tror jag. Handlade och åkte hem. Kände mig däven och tung i skallen så jag tog smögenklämman jag köpte på mässan med mig upp i sängen och käkade den där. Slocknade sen o sov som en klubbad. Tills jag vaknade vid niotiden och hade sååå ont i huvudet att jag mådde illa. 
 
Piller, kaffe för koffeinet skull och en banan o så fixa djuren så snabbt jag kunde i det tillstånd jag var. Sen låg jag så stilla jag kunde i ett nersläckt sovrum med kudden över huvudet för att stänga ute ljud och ljus. För även det lilla ströljus som sipprade in var tillräckligt. 
 
Skulle ställa larmet på mobilen men mådde så illa av ljuset att det var hart när omöjligt. 
 
Kände sen pillernas kamp mot värken pulsera  i vågor av värk som fadeade bort och kom tillbaka.
 
Vaknade tidigt i morse o värken var nästan borta. Den ligger o lurar under ytan men diklofenak håller den stången för nu. 
 
Snart dags att jobba. 
 
Hatar 12-22 passen. Ännu mer en sån här dag
 

Alltså ...

Alltså det där med att jobba kväll och sen direkt börja 7 morgonen efter är ingen höjdare. 
 
Helt jäkla slut idag. Och ändå hade jag bara ett kortpass. Slutade vid 12. Drog till stan för lunch med arbetskamrater. Planen var promenad o vänta in träning men helt ärligt jag orkade inget mer än en kort promenad runt ena dammen. Sen ville jag hem och vicka omkull mig. 
 
Åskan mullrar i fjärran. Luftfuktigheten är galet hög känns det som. Kanske sista sommardagen för iår. Hängmattan here I come. Tänker fasen i mig vila i den om utifall det är sista chansen. 
 
 

Bananarama

Fick se något roligt i fruktdisken idag. 
 
Blev nästan så jag vill samla dem alla. 
 
 

Tisdag

Det blev ett ärende till stan idag med. Jag som hade sett fram emot en lat dag hemma. Nåja, jag hade tänkt försöka orka göra nåt också. Men jag hade en tid inbokad vid 14 så det sket sig. 
 
Tur jag fick en påminnelse på sms i morse. 
 
Ett ärende som ger mig ångest. Onödigt mycket ångest egentligen men nu är det som det är och jag har iaf börjat rodda i det. 
 
Mitt humör hemma innan jag åkte var inte det bästa och jag fick peta i mig en lugnande.. Det har jag lovat att göra inför dessa besök ändå men jag vill inte ta en hel för då vet jag inte hur det kickar in. Tog en dryg halv och den tog. För bra. Höll på att somna i hängmattan innan det var dags att åka.
 
Ska det va så, så kommer jag behöva boka sjuktransport nästan. 
 
Men helt sjukt så ångesten totalt försvann. Jag blev lite avtrubbad helt. Och nästan så jag kände när det hade börjat. 
 
Alltså jag är verkligen ingen pillerknarkare. Jag är emot starka medel sådär men min ångest för det här har antagit sjuka proportioner. Jag kan bara inte annars. Förra besöket hade jag inte tagit lugnande och han sa åt mig att nästa gång tar du lugnande. Jag gissar att ångesten gick att ta på. Så illa mådde jag. 
 
Därför av två onda ting får jag välja såhär. 
 
For förbi okq8 efteråt och köpte en kaffe och en mjukglass. För jag insåg att den här sommaren har innehållit på tok för lite mjukglass. 
 
Anledningen egentligen till besöket på macken är att jag ska kolla däcktrycket. Har nog en liten pyspunka. Mätaren hemma visar fel.
 
Sen när jag kommer hem så ska jag fixa mina kantareller jag plockade igårkväll. Orkade inte då. 
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0