Alltså det där med att jobba kväll och sen direkt börja 7 morgonen efter är ingen höjdare. 

 

Helt jäkla slut idag. Och ändå hade jag bara ett kortpass. Slutade vid 12. Drog till stan för lunch med arbetskamrater. Planen var promenad o vänta in träning men helt ärligt jag orkade inget mer än en kort promenad runt ena dammen. Sen ville jag hem och vicka omkull mig. 

 

Åskan mullrar i fjärran. Luftfuktigheten är galet hög känns det som. Kanske sista sommardagen för iår. Hängmattan here I come. Tänker fasen i mig vila i den om utifall det är sista chansen. 

 

Fick se något roligt i fruktdisken idag. 

 

Blev nästan så jag vill samla dem alla. 

 

Det blev ett ärende till stan idag med. Jag som hade sett fram emot en lat dag hemma. Nåja, jag hade tänkt försöka orka göra nåt också. Men jag hade en tid inbokad vid 14 så det sket sig. 

 

Tur jag fick en påminnelse på sms i morse. 

 

Ett ärende som ger mig ångest. Onödigt mycket ångest egentligen men nu är det som det är och jag har iaf börjat rodda i det. 

 

Mitt humör hemma innan jag åkte var inte det bästa och jag fick peta i mig en lugnande.. Det har jag lovat att göra inför dessa besök ändå men jag vill inte ta en hel för då vet jag inte hur det kickar in. Tog en dryg halv och den tog. För bra. Höll på att somna i hängmattan innan det var dags att åka.

 

Ska det va så, så kommer jag behöva boka sjuktransport nästan. 

 

Men helt sjukt så ångesten totalt försvann. Jag blev lite avtrubbad helt. Och nästan så jag kände när det hade börjat. 

 

Alltså jag är verkligen ingen pillerknarkare. Jag är emot starka medel sådär men min ångest för det här har antagit sjuka proportioner. Jag kan bara inte annars. Förra besöket hade jag inte tagit lugnande och han sa åt mig att nästa gång tar du lugnande. Jag gissar att ångesten gick att ta på. Så illa mådde jag. 

 

Därför av två onda ting får jag välja såhär. 

 

For förbi okq8 efteråt och köpte en kaffe och en mjukglass. För jag insåg att den här sommaren har innehållit på tok för lite mjukglass. 

 

Anledningen egentligen till besöket på macken är att jag ska kolla däcktrycket. Har nog en liten pyspunka. Mätaren hemma visar fel.

 

Sen när jag kommer hem så ska jag fixa mina kantareller jag plockade igårkväll. Orkade inte då. 

 

Hrmmm

 

Jodå, jag kanske inte hade explosiviteten att köra skiten ur mig. Men jag är seg. 

 

Drog iväg på fastande mage. Inget ätbart i den iaf. Hade bara druckit lite för o ta min medicin typ. 

 

Planen va explosivt i 25 km. 

 

Hååååhum. Nåja. 

 

Vid punkten att vända hemåt igen ville jag bara en liiiten bit till. När jag kom till den vändpunkten kände jag att näää jag kör. Så jag fortsatte. Och när jag kom till punkten jag skulle svänga hemåt så var jag i ett Flow så jag fortsatte till nästa avtagsväg när jag ändå höll på. 

Sååå 52,55km trampade jag ihop. Innan frukost. Och frukost var det inte läge för när jag kom hem. Nej då var det en snabb dusch, käka lunch direkt o så dra till stan på föreläsning. 

 

En föreläsning som jag redan sett 🙈

 

Haha meeen så dumt. O det bästa av allt. Den handlar om demens. 😂

 

Eller nära anhörig till ung dement. Nåja, repetition är väl alltid bra. 

Vakna tidigt fast man är ledig - check på den

Måste va gammeln

 

Huvudvärk har jag också. Och jag har fasen inte fått sova inatt. Kryllat i benen. 

 

Tänkte lufta cykeln och köra skiten ur den/mig. Kanske det känns bättre sen. 

 

Nä men godmorgon då

Det var som att köra i ett mjölkglas i morse

Dimman lättade inte förrän nångång efter 8 

Tänk så lätt det var ändå i slutänden. Bara logga in på 1177 o gå in på vårdvalet och där kunde jag beställa mina mediciner som gått ut. En dag senare fanns receptet och idag har jag äntligen hämtat mina b-vitaminer och folsyra. Behövde inte ringa och boka läkartid för att förnya medicin som jag kommer behöva äta resten av mitt liv. Jo jag märkte ju det nu den hårda vägen.

 

Enda lediga dagen denna vecka. Spenderat den med lite av varje. Försökte få sovmorgon men det var lögn i h-vete. Låg och snurrade hur länge som helst utan att få sova kändes det som. Fast att jag var trött. 

 

Några baljor kaffe fick mig iaf att komma igång med köttgrytan som jag planerat att koka sen i tisdags. 

 

Sen röjde jag kylskåpet. Det behövdes VERKLIGEN. 

 

Hur kan man ha så in i bomben med utgångna såser och annat? Förökar de sig där i kylan och mörkret bakom stängd kylskåpsdörr? 

 

Sen drog jag till stan. 

 

Tanken var att jag skulle hunnit med det till senast lunch men av nån anledning verkar jag röra mig i en alternativ tidsdimension. Allt tar alltid mkt längre tid än planerat. Nåja. 

 

Hämtade medikamenter, shoppade en gul snygg tröja (oops) svängde förbi Ica för potatis till grytan. Blev dyr potatis för en massa annat slank med ner i korgen. Tog en snoa med fjant, blev överraskad av regnet. Stannade i ösregn och fotade en vinbergssnäcka som inte heller helt uppskattade regndropparna i ögonen. 

Totalt genomblöt satte jag mig i bilen. Stannade vid Silvköparen för att försöka fota speglingen av de där björkarna. 

I helgen väntar jobb. En hel jäääkla massa jobb. Delad tur imorrn och kvällspass söndag. Surt sa räven för jag missar cirkelträningen på söndag. Nya tag nästa vecka. 

 

Matlådor fixat iaf. Check

 

Gryta för nästan hela slanten. Men det är gott med gryta och en limpsmörgås med bregott på. Mums. 

 

 

Missinasseninlägg

 

Där var semestern slut 

 

Avslutade den kungligt iaf.

 

I fredagskväll åkte jag över till S för att tillsammans med fjanten sova där och på så sätt vara på plats tidigt som attans lördag morgon då färden gick mot Medevi. 

 

Jag lyckades glömma att packa ner min sportbh. Det absolut viktigaste redskapet för mig när jag ska springa. Men det var bara att bita i det sura äpplet och bestämma mig för att jag får anpassa tempot efter vad bysten pallar. Och den höll sig stilla i min vanliga bh faktiskt. Tajt träningströja höll sakerna på plats. 

 

Natten var väl sisådär. Sova på annan plats än hemma. Med en fjant i samma rum. En fjant som skulle ligga i bur för att inte stå o väcka mig sjuttioelva gånger. Det gjorde han ändå. Eller jag fann inte sömn helt enkelt. Hans gnissel mellan varven och hans flämtningar där emellan gjorde inte saken bättre. 

 

Jag var så nervös över hur fjanten skulle sköta sig. Såg framför mig en rabiat kelpie med fradga runt käften som vrålade åt alla andra hundar. 

 

Min lilla pralin skötte sig som en ängel. Enda gångerna var i början i bilen innan vi ens parkerat. Då vrålade han åt alla idioter (hans ordval) som fanns utanför bilen. Och lika efter loppet när han låg i buren o vi fikade utanför. Alla som gick förbi fick en utskällning. 

 

Men under loppet och när vi sen tog en tur genom mässområdet så skötte han sig exemplariskt. Det gjorde de alla fyra hundarna i vårat sällskap. 

 

Det var skitkul. De hade arrangerat banan förbaskat bra. Ett vattendrag som man skulle gå utefter i ett antal meter. Kändes skitlångt när man sjönk till knäna i lera och stod med vatten till midjan. 

Fjanten idiotförklarade mig där och då. Haha seriöst alltså. Han försökte visa att vi kunde gå ur leran o gå torrskodda precis hela vägen. Hans min när jag tvingade honom att fortsätta i smäcken på sidan eftersom vi satt fast i varandra med ett koppel. 😂😂😂

 

Men han var helt underbart lyhörd för mina signaler och första hindret som var en slalombana genom en byggnad typ dansbana gick som en dans. Varje gång jag sa hepp så korrigerade han o svängde åt rätt håll. 

Jo jag är nog lite crazy. 

 

Bestämde mig igår för att om vädret tillät idag så skulle jag cykla till stan och sen träna och efter träningen skulle jag cykla hem igen. 

 

Piece of cake kan tyckas. Men jag har 19 km till idrottshallen. Enkel väg. Det tog mig 51,41 min att cykla in. Google beräknade det att ta en timme.

 

Btw, jag har exakt 12 km till den här klungan av björkar. 

 

Jag har vaknat hundrasjuttioelva gånger inatt. 

 

Myrkrypningar, känt mig varm, drömt tok. En vända vaknade jag av att fjanten vrålskällde där nere. 

 

Drömmarna  har varit allt ifrån att jag försov mig när jag ska åka till Medevi på biathlon, till att ha hittat en utsvulten påfågel som sen blev en hund och min mormor och morbror va med i drömmen och sen var det ett ödehus och en gammal bil som inte funkade. Någon som såg ut som Peter Stormare skulle hjälpa mig öppna motorhuven med hjälp av en ståltråd.

 

Det blir en lång dag idag. För nu ger jag upp tror jag och tar frukost. En hel balja kaffe kommer nog att behövas för att vakna. 

 

Godmorgon då

Jag har uppdaterat min bildblogg lite. Det var väl kanske på tiden. 

Kilroywashere.blogg.se 

Drog iväg på ett cirkelpass ikväll. Så skönt. 5 min per station, 7 stationer och mellan 2-3 övningar per station. Typ 5, 10 eller 20 repetitioner och sen om från början igen.

 

Jag lyckades fastna på 3 av de 8 bilderna hon som håller i passet tog o la ut på träningsgruppens fb-sida. 

 

Hade det inte regnat av och till idag så hade jag nästan kunnat tänka mig att cykla till stan. 2 mil. Göra en knapp timme träning och sen cykla hem igen. Jag var oförskämt pigg efter träningen trots att jag tog ut mig så gott jag bara kunde. Jag måste erkänna att jag känner av blodbristen lite. Jag fick lufthunger flera gånger. Och får inte musklerna syre så orkar de inte jobba. 

 

Så vad gjorde jag när jag kom hem? Jo jag slängde snabbt in varorna jag hade köpt på vägen hem och sen drog jag iväg på en kortare sväng med cykeln. 11 km fick räcka. Ville hinna hem medan det var ljust. 

 

Känns bra iaf att vara igång med träningen igen. Inte bara cykelmässigt utan även styrka.

 

Hela dagen för övrigt har jag mest bara gjort ingenting. 

 

Bara tagit dagen som den kommer. Och det behöver man också göra ibland.

 

Jag skickade in en bild till Peter Kondrup. Vädermannen på tv4. Han har en tävling veckans bild på Facebook. Jag kom med bland de 20 som folk sen fick rösta på. 

 

Jag räknade hur många som fått fler röster än min bild och av 20 finalister kom jag på plats 9. Topp 10 iaf då 😀

 

Vinsten är äran och att få se sin bild som bakgrundsbild i en vecka.

Lördag

 

Vaknade rätt tidigt ändå för att vara jag. Pigg var väl att ta i men jag bestämde mig ändå för att ge mig ut på en runda tillsammans med fjanten före frukost sådär.

 

Hade ätit rätt bra innan jag la mig igår med tanken att kanske komma iväg på en löptur på fastande mage. 

 

Motigt. Sååå motigt. Innan jag kommit en halv km hade tanken att avbryta ploppat upp såå många gånger. Men näe, jag vet ju, efter en km känns det helt okej. 

 

Och jodå, det var samma idag. Ju närmare den första kilometern jag kom, desto lättare gick det. Tricket är att inte förta mig första kilometern. Måste hålla ett lagom tempo så går det.

 

Snart 3 av 4 semesterveckor avverkade

 

*suck*

 

Vill ha mer semester

 

Ska inte ta ut sorgerna i förskott. Jag lovar. Jag njuter av min lediga tid. 

 

Har haft svårt att få sova hela nätter dock. 

 

Mina ben kan ha lite med saken att göra. Har fått tillbaka mina rastlösa ben. Det kryllar i dem. Jag kan inte hålla benen stilla och det är som ilningar som pirrar fram och tillbaka. 

 

Påminner lite om värken som man (läs: Jag iaf) kan ha i benen när man har feber och lite influensaont. 

 

Måste (!) verkligen boka tid för att få förnya mina recept på B12. Jag har knaprat receptfria men det är ju som en piss i rymden vad gäller dosmässigt. 

 

Blir inte direkt bättre av min cykling. Tror fasen att det förvärras av den. Ansträngningen i musklerna alltså. 

 

På den ljusa sidan så verkar jag inte ha nån anemi just nu iaf. Jag orkar träna. Jag känner mig inte som att det är en vägg av syrebrist som badonk står i vägen. 

 

Idag cyklade jag 25 km. Hade tänkt det dubbla men regn och åska satte käppar i hjulet. 

 

Förra lördagen cyklade jag å andra sidan 58 km så jag har det i mig iaf att kunna komma lite längre sträckor. 

 

Imorgon är en ny dag. Vem vet vad jag hittar på. 

 

 

 

 

Kom på att det är inte långt kvar nu till k9 biathlon 

 

Måste tag i att träna fjanten på vissa hinder som kan råka dyka upp. Skottkärran kan han. Men han är ju rädd för höjder stackarn så om utifall han ska balansera på nåt så måste vi träna det. Nu. 

 

Så nu har jag knåpat ihop ett multihinder för både mig och fjant.

 

Det finns hinder att ta sig över. Och emellan pallarna på högkant finns ett hinder att ta sig under. 

 

Och ett balanshinder alltså. Som han inte fattar var han ska ha sina tassar på. Haha stackarn.

 

Ja så kan man också fördriva en semesterdag. Med såg och skruvdragare.

 

Annat är det med kvinnor minsann. Det kan hända att vi tänker på det lite av de övriga 364 dagarna på året också. 😁

 

 

För två år sen idag var jag på en annan plats. Både fysiskt och psykiskt. 

 

Den här bilden jag la ut på Instagram då, får symbolisera starten på min resa till att börja läka.

Där stängde jag äntligen dörrar som hindrade mig från att öppna nya dörrar. 

 

Ibland måste man ju göra det. När man gått genom samma dörrar tillräckligt många gånger så leder de inte till något nytt längre. De är bara återvändsgränder. 

 

Fick en kommentar av en vän då. Men va f*n,! Både Cava och berg.

 

O ja. Kan man behöva så mkt mer? Jo lite hav också. Jag var vid havet. På bästkusten. Där mår jag bra. När jag är vid havet. Så mycket sköna energier där. Urkraft.

 

Facebook påminde mig om dagen.

 

Med 10 minuter kvar av dagen så slänger jag in inlägg nr 2 på samma dag efter ett längre blogguppehåll.

 

 

Mmm som Enstaka skurar i det här landet. Så sköter jag min blogg nuförtiden. Väldigt enstaka gånger. Hrmm. 

 

Första semesterdagen är här. 

 

Den har jag lääängtat efter såå jäkla länge. 

 

Ja vad händer då tror ni? Jag går in i semestern med en jäkla enveten infektion som totalt sugit musten ur mig. 

 

Fick tyvärr sjukskriva mig onsdag, torsdag och fredag av samma anledning. 

 

Jag jobbade tisdagskvällen. Inte mitt bästa beslut men men. Ingen aptit alls. Åt inget på hela dagen. Dotra som kom hem för (några dagar med mami o för att fixa inför Närcon med kostymskapande) dagen innan, på måndagen alltså, var riktigt orolig för hur jag skulle orka. Men 5h på den lugnaste kvällsrundan oroade mig inte. Nä, men det va nog en jäkla tur att det var den rundan jag hade också. Lite fil i en pappmugg i bilen, ett äpple i väskan o så drog jag. 

 

På onsdagen fick jag en akuttid. Jag hade sjukanmält mig iaf men inbillade mig att kunna jobba dan efter eller iaf fredag.

 

Nåja, skär de upp o tömmer en varhärd o sätter en på antibiotika så är man inte så mkt människa efteråt. Iaf inte när man glömmer att göra kopplingen riklig mens = riklig blödning i andra kroppsdelar också. Jag missade att informera om den detaljen. Aldrig gjort kopplingen helt ärligt. Men nu vet jag inför nästa gång. 

 

Nåja. Torsdagen började med att magen sa tack o hej. Glömde visst fixa hem probiotika att fylla på när antibiotikan slog ut de snälla bakterierna också.

 

Dotra drog till kompis för filmkväll o övernattning. Det va ju lugnt. Trodde jag. 

 

Tittade på tv. Väntade in att den där timmen mellan medicin o äta skulle gå så jag fick göra just det. Äta o sen sova för natten. 

 

Fixade min kvällsfika, satte mig vid tv:n igen och som att slå på en strömbrytare kom frossan. Från absolut ingenstans. Har nog aldrig nånsin haft såna frossbrytningar. 

 

De blev bara värre o värre. Jag blev så rädd. Var det en allergisk reaktion av penicillinet? Var det bakterierna som kommit ut i blodet o nu hade jag sepsis eller hjärnhinneinflammation? Fingrarna domnade, varenda muskel värkte, det gick inte att ens försöka sluta skaka. Jag ringde hem dotra. Lagom tills hon kom hem hade det gett sig det värsta. Nu frös jag bara. Skakade inte.

 

Resten av natten svettades jag istället. Sjöblöta sängkläder. Men jag var oerhört tacksam att jag hade sjukskrivit mig även fredagen för den dan sov jag bort. Hade aldrig orkat jobba.

 

Idag är det som sagt måndag men jag är fortfarande inte helt alert. Första dagen jag inte vilat middag iaf. Dotra har åkt hem igen. Skjutsade henne till tåget i lördags o det var den dagens aktivitet. Ihop med Ica på vägen hem. Hon fick ju mkt tid att fixa sin kostym iaf. Mindre tid med sin mor som sov bort tiden. Hade ju iofs jobbat annars men vi hade kunnat gjort nåt kul på kvällarna. 

 

Jag tror det är gammeln som biter.

 

Hur förklarar man annars att jag vaknat okristligt tidigt både igår och idag. 

 

Jag gick inte upp dock. Varken igår eller idag. Men ändå. Varför vakna typ som om jag skulle åka till jobbet. När jag inte behöver åka till jobbet? 

 

Igår somnade jag om o sov oförskämt länge istället. Idag har jag legat o dragit mig o nästan somnat om men funderar på att gå upp o kanske ta en löprunda innan frukost. 

 

Ja för kvällsfikat igår bestod av kladdkaka med vispgrädde och färska smultron 😍😋

 

Balans här i livet. Har bara tränat en gång den här veckan. Medan förra veckan blev det 6 träningspass. Håhåjaja 

 

Såg en challenge på insta som gick ut på att man skulle kolla hur mkt skärmtid man hade för den dagen där o då och sen lägga in motsvarande tid i träning. En dags skärmtid skulle va den här veckans träningstid. Hrmm kan säga att det blir en jäääkla massa träning resten av min vecka då 😂. Tänker inte ens säga hur mkt skärmtid jag hade igår 🙈

 

Bra tanke dock. Och tankeväckande. 

 

Ooops

 

Sorry

 

Jag försvann

 

Har jag ens några läsare kvar 😂😂😂🙈🙈🙈

 

Ingen som helst idé att försöka uppdatera allt som hänt (eller inte hänt). 

 

Men what's up Doc eller vad man ska säga. 

 

Jo jag har avverkat ett vårrus för 2 veckor sen. Och idag ett annat lopp. Color obstacle rush. Så kul. Inte så mkt springa alls faktiskt. För efter första hindret va vi helt slut hela högen 😂🙈

 

Men kul hade vi o resten av hindren va inte lika jobbiga. Nåja några var det. Massa färgpulver, varmt o 5 km.