Inte konstigt att jag drömt så konstigt på sistone... jag som trodde att det hade o göra med min ngt annorlunda jobblördag.... att jag liksom bearbetade det jag upplevde då...

Men så kolla jag upp fullmånekalendern... o det är ju fullmåne.

Det förklarar ju allt...  Igår var jag oxtokig ett tag på Jerry här hemma... jisses så grälsjuk jag var. Mångalen kanske man skulle kunna säga.

Hoppas jag får sova inatt... borde ha lagt mig för en timma sen, minst. Men ja jag är ju som jag är... hopplös när det kommer till att avsluta mitt surfande på internet i tid.

I morrn är en ny dag... nya äventyr.... jag ska jobba så det rullar nog på med äventyren.

Vill du kolla in när månen är full nästa gång. Här har du sidan som är perfekt för det...

Idag är jag ledig. Oh så skönt. Jobbade delad tur igår söndag och på långrasten mellan passen så åkte jag hem o sov.
Jag sov som en klubbad oxe o hade jag inte ställt alarmet så hade jag nog sovit över kvällspasset också.

Är himla trött idag med. Så det blir nog att jag lägger mig tillrätta i sängen o sussar en stund till. Känner mig inte ett dugg inspirerad till att göra nåt vettigt idag. Ute faller snön i stooora flingor o jag som längtar till våren tycker bara att det känns deprimerande att se.

Jerry försov sig i morse. Han frågade mig igår om jag ställt om klockan - men missade att ställa sin egen mobilklocka. DEN får han ju faktiskt ta ansvar för själv. Sicken tur att Elin var uppe o kunde väcka oss iaf. Men hon kom inte upp till oss förrän kvart över sju o hoppade jämfota av stress. Sicken unge. Då var det en knapp kvart kvar tills bussen skulle passera hennes busshållplats. O eftersom det är två km dit så brukar vi ge henne skjuts fram till vägen.

Hoppas de kom iväg i tid. Jag lovade att ta hand om hästarna på morgonen o det har jag gjort. O motionerat hunden "har jag också gjort". Ehm... eller nåt sånt.
Han fick följa med ut på gården när jag skulle skjutsa Johan till bussen vid 8. Tänkte att han skulle hålla sig på gården under de knappa 5 minuter det tar att åka en km o lämna ungen o tillbaka.
Vad mötte jag väl inte efter nästan halva vägen hem....? Jo jag såg en schäfertecknad hund kasta sig helt om o börja löpa hemåt. Åhhh så irriterad jag blev. Gillar inte hans inställning till att gå från gården när helst han får lust. O har en hund väl börjat så är det inte så lätt att få dem att sluta.

Jag skrev ju häromdagen i bloggen om att vissa dagar älskar man sitt jobb medans andra dagar känns mer som blä.... idag var en annorlunda dag på jobbet.

Det är ju egentligen inget konstigt. Jobbar man med gamla människor så är det ofrånkomligt att de förr eller senare dör. Men för det mesta så blir de dåliga, man skickar in dem till lasarettet eller de hamnar på ett kortis eller särskilt boende ("ålderdomshem") innan de slutligen somnar in.

Idag fick jag för första gången uppleva att komma hem till nån som avlidit i sitt hem i sin ensamhet.
Det låter kallt o hårt o skriva "i sin ensamhet" men är det inte så, att i döden är vi ensamma. Ingen följer med när vi går genom tunneln o ut i det varma vita ljuset.

Jag antar att jag fortfarande är lite smått skakad av det hela. Jag blev nog helt klart lite chockad av att konstatera fakta. Även om jag hade mina funderingar redan då jag kom dit o upptäckte att dörren var låst o tv:n stod på så högt att jag hörde ända ut vad för program som var på. Över köksbordet lyste dessutom taklampan. Telefonsignalerna skar genom tv-ljudet ut till mig där jag stod på gången o fruktlöst försökte se in genom köksfönstret med mobilen tryckt mot mitt öra. Utan att lyckas då det var alldeles för högt upp till alla fönster runt om hela huset. Att pulsa genom all snö var förresten dessutom helt uteslutet då denna vintern medfört meterhöga drivor överallt.

Grannen hade nyckel att låna ut till mig o jag tog mig så småningom in. Första tanken var att h*n ramlat då h*n låg på rygg med fötterna mot köksdörren så de var det första jag såg. Sen såg jag resten av kroppen o då insåg jag vad som mer troligt var fallet.

Jag sa personens namn några gånger o när jag petade till kroppen så kände jag att den redan stelnat. Kände mig så dum som lämnade kroppen kvar i den ngt knepiga ställningen för att gå ut o ringa till mina arbetskamrater o berätta läget.

Ringde sen 112 o berättade vad som hänt. Det kändes också lite knepigt att göra. Att stå där inne i samma rum o prata med telefonisten samtidigt som jag febrilt letade efter några som helst personuppgifter att lämna. Men just där o då behövdes de inte.

Jag kom dit nångång mellan tio o halv elva på fm. Jag kom inte därifrån förrän vid tre. Men då hade jag inväntat först mina kollegor, sen en jourhavande läkare som i sin tur ringde ut polisen. Efter att ha verifierat att den döda verkligen var rätt person kunde läkaren skriva ut dödsattesten o ringa Fonus.
Läkaren for tillbaka till stan o Fonus skulle komma så fort de bara kunde. Men de var i Västerås o det skulle ju ta en stund såklart.

Under allt detta hade en av mina arbetskamrater stannat kvar hos mig medan den andra tog tag i de jobb som väntade. Jag tror att vi alla tre kände oss "nöjda" med den lösningen.

Jag var bara så tacksam att hon stannade kvar hos mig. Allt blev så mkt lättare när jag hade nån att luta mig mot. O jag tror att hon som åkte vidare o fixade alla jobben också var tacksam att hon inte behövde stanna längre än nödvändigt.

En utav de närmaste grannarna kom ut o bjöd in oss att dricka en kopp kaffe o bjöd mig på en smörgås. Jag hade ju planerat att äta när jag var klar med mina morgonjobb.... tyvärr kom jag ju liksom aldrig genom mina morgonjobb eftersom det här stoppet var det sista morgonjobbet. Sen skulle jag åkt ner o ätit lunch.

När jag sen väl kom tillbaka till grupplokalen så kom chocken. Plötsligt frös jag alldeles väldeliga. Jag satt med ytterjackan på o käkade min mat. O maten som jag längtat så mkt efter smakade mig plötsligt inte - jag var inte hungrig längre.

Jag hade svårt att ta mig samman o åka hem efter jobbet. Kändes som om luften hade gått ur mig helt o hållet.

Men jag är en erfarenhet rikare. O hur det nu än är så kändes det rätt att stanna kvar tills allt var klart där. Nu fick jag ändå göra ett avslut på det hela o jag slipper undra.

Men världen har gått miste om en mkt färgstark person o jag önskar att jag hade hunnit dokumentera dennes livshistoria som jag fick berättat för mig under ett av de besök jag gjorde där.
Den var helt klart värd att berättas för flera. O jag hade gärna sett att det funnits bilder att komplettera med.

Oj oj oj en sån dag....

Ledig på en fredag... kändes så bra att vara ledig idag. Kändes som om det behövdes.... Jerry var för ovanlighetens skull också ledig idag. Vi bestämde oss igår för att idag skulle vi vika till att städa o röja i vårat sovrum. Det har samlats på sig sååå mkt jox därinne så det är inte klokt.

Efter att skolorna slutat skulle vi sen dra iväg mot V-ås för det var så länge sen vi var iväg dit...

Men saker blir inte alltid som man tänkt. Strax efter 7 ramlade det in ett sms i min mobil. Det var grannen som meddelade att hovis skulle styra kosan mot vårt håll idag vid tiosnåret. Han kom ju aldrig i måndags eftersom han blev sittandes i polisförhör då. Tydligen jobbar han med problemungdomar o en av dem hade ställt till det för sig så han blev låst hela måndagen.

Jerry blev lite putt för då rubbades ju våra städplaner... men vad gör man när hovslagarn anmäler sin ankomst o man är i desperat behov utav en sån person?
Jag bedömde att jag inte skulle behöva bli borta så värst länge bara för det. En tappsko går ju snabbt att slå på tycker man...

Ja så blev det... jag tog hästen o knata iväg strax efter halv tio. Mötte en annan hästgranne på vägen o pratade bort några minuter innan jag åter styrde kosan mot mitt mål. Kom fram strax efter 10 men inte skymten av nån hovis. Grannen o jag hann till o med dricka varsin kopp te innan han anlände. Klockan var nu närmare 11 än 10 men det gjorde la inget.

Lilleman fick sin doja först. O jag tänkte ju att sen kunde jag göra upp o knata hem... men si så tyckte inte hovslagarn som bara kontra med en liten tankeställare... han sa att det alltid var så kul att säga åt hästkärringarna att de kunde betala vad de tyckte att det var värt. O sen skratta han
Håhum, ja man vill ju komma billigt undan men ändå ha det bästa till sin fyrbening. Snacka om moraliskt dilemma.... XD (fast jag undrar om inte det skämtet är nåt som lärs ut på hovslagarskolan för jag tror jag hört det förut)

Nåväl, det var inte alls på någe vis tråkigt att stå där o lyssna på honom. Rapp i käften o duktig på att skoja till det. Men han visste vad han pyssla med. O hästar kunde han... fick veta lite nytt som jag inte visste o lite tips.

Klockan ramla iväg o vi hann fika en kopp te till. Den här gången med chokladbollar till.... hovis blev poppis då han delade sin boll med Lillen. O sen tyckte Lillen att hovis kunde dela koppen med kaffe som han drack också. Nästan så han hade hästen i knät tillslut.... hahahaha
Nåväl, klockan hann bli 13 innan jag kom iväg hemåt igen.... tiden går fort när man har roligt...

Kom hem o fick se att Jerry möblerat om i övre hallen. Men nu orkade han plötsligt inte längre åka till V-ås. Han hade kommit på att det ju var löningsfredag o alltså skulle vara värsta kalabaliken där... Men jag o Elin kunde ju åka ändå.... o så blev det.

Först in till centrum för Elin ville till New Yorker o kolla. Där blev det två par skor till henne. Höga klackar ville hon ha o eftersom hon har så svårt o hitta skor som passar så fick hon det.

Sen drog vi vidare till Glada hästen i spiltan o kollade in om de hade nå roligt. De har ju en begagnat-hörna som är lite rolig o kolla i ibland. Man kan göra riktiga fynd ibland. Jag hittade ett körbett där idag som jag tänkt införskaffa länge men inte hittat tidigare så det fick följa med hem såklart. O lite annat smått o gott. En grimma till Lillen blev det bland annat... fast den köpte vi inte begagnad. Kändes som om han kunde vara värd en sprillans ny grimma.

Jerrys bror är plastpappa till en liten Alice o hon fyller i helgen så Toys'R'Us blev nästa stopp. Vi hittade nåt som verka lite roligt ganska snabbt. Men sen när jag skulle slå in paketet så lyckades jag sticka mig i fingret så det blev blodvite. Inte utav saxen eller så men själva vajern som håller fast saxen var vass o spraggig. Jag sa till att jag gjort mig illa men fick bara ett plåster o så var det visst bra så. Hmmm, i efterhand tänker jag på alla smittorisker.

Efter det var vi vrålhungriga.... så donken fick ett besök utav oss.

Ica Maxi o den "obligatoriska" fredagshandlingen.... försvann ett antal kronor där också.... huvva huvva...

Sen blev det att vända näsan hemåt igen.... ja lite hämtmat hem till pojkarna också.

Så jag kan lite krasst konstatera att det inte blev nåt sovrum städat idag.

Nu sitter jag här o har ont i huvudet. O magen är lite upprorisk eftersom hamburgare o strips inte är optimalt för en känslig mage som nyligen varit på krigsstigen. Ja o ett plåster på vänster pekfinger som gör att jag här o var snubblar på tangenterna. O som grädde på moset o lök på laxen så har jag dessutom ont i vänster pektå. O HUR kan jag ha det då undrar ni....

Jo ser ni, när jag precis hade kommit fram till grannen med hästskrället så hade han mage att parkera sin ena framhov på min fot. Gjorde inte ont direkt där o då men sen när jag gick hemåt så kände jag att det inte var helt okej. Spiktrampskydd hjälper inte mot skodda hovar med broddar i. Det gör mest bara ont när jag rullar över i steget som man normalt sett GÖR när man går. Eller som när jag råkade ta spjärn med tån först i backen... OOOOAAAAJ vad det kändes.

Nu ska jag logga ut från bloggen o från facebook o så ska jag göra mig iordning för natten... i morgon ska jag upp o jobba 8 timmar.... håhåjaja....

Annki på jobbet sa idag till mig att jag är så rolig... ^^

Det var när vi höll på o diskutera våra vilda framtidsplaner på vad vi "borde" göra istället för att slava åt kommunen.

Vi berättade för "vår" sjukgymnast om våra vilda planer när hon plötsligt addade champinjonodling på önskelistan o jag frågade bara helt oskyldigt om hon inte fått nog av svamp genom jobbet.

Tänk jag kunde nästan höra slanten när den trillade nedåt innan hon fattade vad jag menade. Då log hon o så sa hon att jag är så rolig....

Hahaha jag som tyckte att jag var SÅÅÅÅÅ fyndig.

Jag vet inte om det räknas som ett plus eller ett minus att man får så sjuk humor av att jobba i hemtjänsten... eller så är det bara såna som HAR sjuk humor som gillar att jobba i hemtjänsten.

Så är det nog... 

O den som inte fattar skämtet har nog aldrig jobbat inom vården.

 

Ibland bara älskar man sitt jobb... o ibland älskar man det inte alls så mkt. Vissa dar känns det bara blä att jobba, men idag var en sån där dag då jag fick en sån där känning av att det är så härligt att jobba med människor.

Jag var till en gammal farbror idag som inte har många år kvar till hundra. Faktiskt så är det inte fler år än att de som fattas ryms på ena handens fingrar minus tummen typ.

Nåväl, jag var till den här farbrorn o fixade lite fika. Te dricker han varje dag vid lunch o eftersom han har diabetes så sötar han sitt te med suketter som han förvarar i en plastburk med lock.

Idag skulle han försöka öppna burken men tydligen hade han fått akut minnesförlust på HUR man öppnar locket på just denna burken för han skruvade o skruvade men locket som inte alls var av skruvtyp lossnade inte det allra minsta såklart.
Jag erbjöd mig att öppna den o med ett snäpp hade jag fått av locket. Skrattet som undslapp denna farbrorn just i det ögonblicket värmde mig så oerhört inombords o jag mindes plötsligt VARFÖR jag älskar att jobba med gamla människor.

Uj uj, känner mig såååå morgonpigg :S
Vaknade vid 7 o konstaterade att jag fått kli-i-halsen. Eller ja i hela lungorna känns det som om det kliar. O jag hostar o hacklar för att klia. Men det kliar ändå.

Magen är fortfarande inte riktigt ok. Tog en tablett för svidet o tänk, bara jag tänkte på att göra det så började jag må illa. Men ner åkte väl tabletten iaf. O så har jag tagit mig lite juice o ett par smörgåsar till frukost.

Men hörni, jag gillar verkligen INTE att det kliar i lungorna.
Vill inte bli sjuk.

Over and out

Åh så skönt det är att fylla ojämnt. Inte alls samma ångest som förra året när jag fyllde halvjämnt.

Jag vaknade i morse o gick ner o tog en "vara-snäll-mot-magen-tablett" o gick upp o la mig igen. Jerry vaknade när jag kom tillbaks till sängen o jag sa att jag väntat o väntat o väntat på frukost i sängen men att ingen kommit med nån sån. =)
Självklart retades jag bara med honom.

Lite senare på fm så tog vi en promenad jag o Elin med två av pållarna. Lilleman som fortfarande är treskodd behövde få röra lite på sig o hagen är för bedrövlig just nu. All den packade snön har börjat luckras upp o i vartannat eller tredje steg ungefär så trampar de igenom. Går ju inte att röra på sig under såna omständigheter så en promenad på vägen var nog nåt som både Lillen o Dallas uppskattade. Ricko fick också följa med o Dallas passade på att ge honom små tjuvnyp i svansen mellan varven.

Solen sken o det var en helt underbar dag helt enkelt.

När vi kom ner till fyrvägskorsningen så hörde vi ljud från granngården. De hade en traktor igång där så jag föreslog att vi skulle gå förbi för att miljöträna Lilleman lite. Han har fått för sig att det är läskigt både här o där när det låter. Antar att det är en reaktion av att han bytt miljö o att han inte har full koll på att vi har koll på läget än.
Grannen kom plötsligt utfarandes på en fyrhjuling en bit framför oss o Lillen reagerade först men inte så mkt. När vi gått förbi o sen vänt tillbaka så kom han gåendes o vi stannade o prata en stund. Jag sa att det var bara bra att det hände lite runt omkring såhär när vi var ute o gick. Så innan vi gick vidare fick grannen även dra igång motorsågen o varva upp den lite.... hahaha allt för att visa att det inte är läskigt bara för att det låter eller ser konstigt ut.
Småttingarna är ju så vana att Jerry drar igång nån maskin här hemma att de knappt lyfter på huvudet o tittar efter. Allt från skotrar till crossar har motionerats alldeles förbi deras hagar genom åren.

När vi sen var hemma igen o hade fnulat med hästarna lite mer så var det dags att packa matsäcken med födelsedagsfika o så vända näsan mot Forneby. Men först skulle Jonte myra hämtas. Han åkte hem med en kompis igår o sov sen över. Ända bort till Botebo skulle jag fara. Men ju fler gånger man får åka på den där vägen så känns vägen faktiskt kortare o kortare... hahaha det är väl så det är. Man vänjer sig o vet att titta efter olika landmärken o då blir resan inte lika lång.

Sen har vi tillbringat em o kvällen hos svärföräldrarna. Först fikade vi o sen fick vi även mat där o det var ju inte dumt alls.

Fick även en inbjudan om att komma på förfest hos en kompis men jag blev hemma. Hade först tänkt åka iväg för hon lockade med Singstar o jag tycker ju att det är så himla kul o sjunga o tävla - speciellt om jag vinner också. XD
Men sen kände jag att jag orkar inte fara iväg nå mer idag. Nu vill jag bara vara hemma o slöa o inte göra mkt alls. Har börjat få lite skrovel i halsen också, o det är inte bra o fresta på röstresurserna extra mkt då.

En film hade ju varit lagom ansträngande kan jag känna... men jag tror inte vi har nån bra film hemma.

Ni kan inte ana hur skönt det var att få gå av jobbet idag vid 16.00.


Eller ja det spelar ju egentligen ingen roll om utifall det är helg eller vardag... så länge man får vara ledig.

Det har ramlat på en hel massa att göra på jobbet nu. Mkt mer att göra, fler brukare o tunga brukare. Inte alltid tunga som i fysiskt, ibland psykiskt... o ibland blir det ju tungt både fysiskt o psykiskt.

Efter jobbet åkte jag till Avesta o spenderade en stor del av barnbidraget. Bland annat handlade jag en gräddtårta till imorgon eftersom det är min födelsedag då. O så var det halva reapriset på böcker inne på Coop så jag köpte två trädgårdsböcker åt mig själv som födelsedagspresent. Den ena hade kostat 99:- o den andra 89:- men nu var det ju som sagt var halva det priset så det var inte mkt att fundera över egentligen.

Ikväll har vi tittat på New Moon här hemma. Filmen råkade nämligen ligga o vänta i brevlådan när Elin kom hem från skolan.

Igår var det onsdag. Onsdagar betyder än så länge ridning för Elin. Så igår for jag återigen till la stada med ridkläder åt henne.

Igår skulle de ha nån clinic efter Elins lektion. Alla lektioner efter var inställda o istället skulle de visa upp o prata om hästarna de har på ridskolan o så.

För andra året i rad arrangerade Ridskolan i Salaortens Ryttarförening en mycket uppskattad och välbesökt
Clinic med temat ”Ridskolehästen - vad kräver vi av våra hästar?”.
Ridskolechef Kicki Ödman agerade moderator och lotsade publiken genom en praktisk föreläsning så kallad clinic
där ridskolans värdefulla och älskade hästar stod i centrum.

Läs mer!

Det var jätteintressant men tyvärr skulle det hålla på rätt länge o Elin frös efter att ha jobbat sig genomsvettig på en trög Bella så i pausen åkte vi hem.

Min mage var inte så glad över min bryska behandling utav den. Blev ju lite si o så med ätandet på em o kvällen eftersom jag var på sorf då. O huvudvärk lyckades jag få också. Av prima migrän-kvalitet också.

Drack en kopp varm O'boy o käka en kanelbulle medan jag var där... det var allt.

När vi skulle hem så kom jag på att det vore väl bra om jag äntligen tog tag i o fyllde på mera luft i framdäcken på Fiestan. Det var i princip tomt i dom däcken om man säger så... *ehrm* Nu är de iaf fyllda med luft igen o bilen rullar såååå mkt bättre. Passade på att kolla bakdäcken när jag ändå höll på o de saknade lite luft de med konstatera jag... det var hemskt ojämt fördelat dessutom.

Sen tuffade vi äntligen iväg mot Möklinta. Det fick bli vägen över Saladamm eftersom Elins kompis L var med också o hon bor framme i kyrkbyn.

Jag var så ljuskänslig pga migränen och magen sved o jag mådde illa utav bara 17 o när jag kom hem så tog jag en alvedon (våga inte ta starkare pga magsvedan) o en knäckeskiva o tugga på innan jag gick o la mig.

Vette-17 vad det är med Lilleman o våra hagar. För nu har han tappat en sko igen.

Ja visserligen var det i somras som han tappade den andra - sin första hos oss - men det var typ efter två veckor han tappade den då också. *suck*

Nu har han lagt av sig sin vänstra framsko i snön nånstans. I hagen, typ 30 cm ner i snö-isen när han trampat igenom.

Grannen ska ha ut hovis på måndag.

Problemo numero uno - jag jobbar
Problemo numero dos - hovis skulle komma typ kl 9 om han inte skulle till skogen först

Tanken förut var lite granna att samköra när grannen har hovis där till sina hästar. Vi skulle kunna komma över med Lillen.... men hur fasen löser jag det när jag jobbar o jag inte ens vet om han kommer på fm eller em? Vet inte heller om pålle skulle kunna stå där nånstans under dagen?

I-landsproblem förvisso....

Ååååhhh jag är sååååå trött.

Höll på att somna vid sjusnåret men kravla mig väl upp igen från sängen där jag lagt mig för att bläddra i en katalog en stund. Biltemakatalogen var det, men inte tråkig för den sakens skull... bildelar är väl i minoritet i den katalogens utbud. XD

Elin har prov imorgon. På erosion o sånt. Hon ville att jag skulle förhöra henne lite inför provet. Hon sa att hon var hemma när de gick igenom just det här kapitlet o därför kunde hon inget. Boken var så tråkig att läsa, inget fastna i skallen.
Jag ställde några frågor som hon hade redan nerpräntade på ett papper - instuderingsfrågor. O varvade med egenhändigt ihopsnickrade frågor men si det gillades inte utav henne. O när jag kom fram till en svår fråga som handlade om istider som varit o teorierna kring dessa så blev det knas. Hon fattade inte frågan som var ställd på papperet o när jag försökte hjälpa henne så gjorde jag visst bara fel.

Det är vårat dilemma... Elin vill inte lyssna på sin mamma. För hon hatar när jag har rätt eller kan o hon inte kan. Men hur ska jag annars kunna hjälpa henne... kan jag INTE så är jag ju inte mkt till hjälp??? Eller? Så jag antar att hon egentligen vill att jag ska kunna men tyvärr så triggar jag sen igång nåt hos henne som gör att hon sen inte kan ta till sig det jag säger. För att jag har fel sätt att göra det på. Gaaahh! Antar att det är det som kallas tonår.

Iaf, hon slapp natta pållar ikväll. Eller ja hon var ute o pysslade om sin "pälskling" där ute i stallet förut. Tog in honom o gav honom vatten o hö, men inte att hon nattade några shettisar eller förberedde inför morgondagen. Så det gjorde jag. Bar ut mera vatten o det var ju tur för Lilleman dricker kopiösa mängder vatten... hinken var mindre än halvfull redan, kanske en fjärdedel kvar ungefär. O shettisarna fick också mera vatten fastän de fortfarande hade kvar. Det gör ju inget.
O så la jag ut hö i hagen åt dem. Lilleman fick också lite mera. Han stod o "krävde" hö från sin lilla natthage. Hahaha han är lite rolig den hästen. Snacka om attityd alltså.

Nåja, nu ska jag strax hoppa isäng jag också. Alla andra har gått o lagt sig, det är bara jag som är vaken. Som vanligt med andra ord.

Mina ögon är så trötta så det blir nog inga större svårigheter att somna... fast sen lär jag ju vakna ett antal ggr inatt o vända o vrida på mig för att hitta en skön ställning. I perioder så är det svårt att sova natten igenom. Drömmer mkt konstigheter o så också då.

Bilden är från tidigare tillfälle o visar den lilla plutthage som Lilleman numera har till natthage. Det var tidigare shettisarnas "fånghage" o är inte mkt större än vad som syns på bilden. Till vänster snett bakom ryggen på fotografen är stallbyggnaden o ingången till lösdriftsboxen.

Nä sova var det.

Go'natt

Har ringt o friskanmält mig för en stund sen. Så nu får vi se om magen tänker hålla sig på mattan eller inte.

Har lovat att åka o hämta Elin efter hennes gitarrlektion idag bara för att hon har sin träningsvärk. Hon trodde inte på mig när jag sa att det bästa mot träningsvärk är att mjuka upp musklerna genom att använda dem så man får blodet att snabbare rensa ut mjölksyran.  Nåväl, jag är ju ledig idag så jag har möjligheten att åka.

Usch o fy så kallt det känns ute.... iaf så här på morgonen innan solen hunnit värma lite.

Elin tog aldrig ut nåt vatten till hästarna i morse. Annars har hon varit duktig o fixat med dom på mornarna och på kvällarna också. Hon har träningsvärk efter gymnastiken igår så det får väl vara henne förlåtet.  I och med detta så gav hon inget morgonhö heller. Så när jag skjutsat Johan till bussen så var det fyra HUNGRIGA pållar som väntade på käk. Eller rättelse... det var tre småhungriga o en jättehungrig som väntade på käk.

Småponnysarna är ju så vana att käket drygas ut med halm mellan varven så de tuggade väl lika förnöjt på halmen jag la ut i hagen igår som de gjorde på höet innan det tog slut fram på småtimmarna. Men Lilleman visade med all önskvärd tydlighet att han var putt på den "dåliga" servicen. Snacka om att den pållen är matvrak.

Eftersom han fortfarande står i egen "kuppe" på natten så fick han snällt stå o vänta medan jag la ut frukosten i hagen. Brukar dela upp i måååånga små högar så att alla ska få äta o dessutom stimulerar det hästarnas födosök så de rör sig lite mer i hagen.
Under tiden stod Lillen o försökte gräva sig ut från sin fålla tror jag för han skrapade frustrerat i marken med framhoven.

En annan sak jag upptäckt är att han inte gillar grimman nå värst mkt. Fastän han inte hade nå käk o jag skulle ta ut honom till hagen med käket så gick han undan från mig o grimman. Flera gånger så gjorde han så. Fast jag bara stod stilla o kallade på honom. Till slut fick jag väl hämta honom istället då han blev så frustrerad över att Gnistra stod två meter bort o käka att han tänkte forcera trästaketet istället för att gå till mig.

Passade på att mocka hans box o natthage också.... konstaterade att han skiter precis där han står. Står han o äter så lyfter han på rumpan o skiter där han står.... shettisarna går iväg en stund för att göra sina behov o sen går de tillbaka till käket o fortsätter.
Antar att det har o göra med att han tillbringat sina senaste år uppbunden i spilta på Sorf.

Klicka på pöjkarna o lyssna på lite musik vettja

Vi ska ju numera ringa o sjukanmäla oss till arbetsmiljögruppen o sen ringer en sköterska upp o frågar hur det är med en.

Jag fick faktiskt sova riktigt bra inatt. Kände inte av magen alls förrän sisådär halv åtta o då var jag nästan tvungen o känna efter. Så det kanske går åt rätt håll nu iaf.

Men jag känner ändå fortfarande att det var rätt beslut o stanna hemma idag. För det hade kunnat vara som igår morse då jag mådde pyton mest hela förmiddagen.

Ska alldeles strax frossa i lite trädgårdsdrömmar. Hittade en bok på rea som Hannu Sarenström skrivit. Den heter "Rimfrost och trädgårdsdrömmar" o verkade lite rolig att bläddra i såhär när snön håller bergtag om jorden.

 

Uppdatering: Sköterskan ringde alldeles efter att jag postat inlägget... hahaha

Jag har sjukskrivit mig imorgon.... känner att jag vill inte utsätta mig för magont imorgon på jobbet. Det räcker med hur det kändes igår (lördag) när jag jobbade.

Idag har jag jobbat kväll o jag kan säga att det var ingen skön förmiddag jag hade här hemma. Vaknade före åtta o hade svid i magen. Gick ner o tog lite magmedicin o gick o la mig en stund igen eftersom man ska ta den på fastande mage o inte äta precis samtidigt för bästa effekt.

Lyckades väl koppla bort svidkänslan en stund o gick väl o käka frukost sisådär en halvtimme senare. Men hela fm var en enda lång maratonsträcka med ont. Letade rätt på vetekudden o värmde upp den o la mig i Johans säng med kudden virad kring min mage o runt mot ryggen. Det kändes ganska skönt faktiskt. O sen när jag vågade mig på att svälja ner en alvedon mot menskrampen så blev det ännu bättre sen efter en stund o jag kunde till o med vara ute o plocka i hagen lite grann.

Så nu ska jag ta nåt lite o äta som sista punkt innan jag går o lägger mig. Få se hur länge jag får sova imorgon innan magen väcker mig.

Men det känns skönt o veta att jag blir hemma o inte måste iväg nånstans.... för inte är man nån trevlig människa när man har magknas. O jobbar man med människor måste man vara någorlunda hygglig när man hjälper dem. De blir så ledsna o griniga annars.... o det är ju bara dumt.

Den här krabaten står numera i vårat stall o mumsar hö. Han är väldigt glad i hö... ett riktigt matvrak.

Lilleman

Jag har lyckats dra på mig lite dyspepsi.... inte bra, inte bra alls faktiskt. Gör förbaskat ont mellan varven o jag mår lite småilla också då o då.

En vikarie på jobbet sa att hon ibland fick såna besvär i samband med att hon ska ha mens... o kolla, när jag sökte på PMS så kunde man visst ha magont som besvär.... håhåjaja... aldrig får man vara riktigt glad. Har kunnat fördra att brösten spänner veckan innan bloody mary men ska jag få sån här magont varje gång också... hujedamig... då tror jag det är dags att jag gräver ner mig.

Jag har haft känningar utav magen ända sen i tisdags kväll när jag jobbade. Åkte hem då vid strax före 22 o mådde så förbaskat illa att jag trodde jag skulle bli magsjuk. Men på morgonen mådde jag lite bättre igen o for till jobbet som planerat.
Efter jobbet var det Elin som skulle rida på Sorf o jag fick ju tuta o fara till stan för att lämna av ridkläderna åt henne. Men då mådde jag hemskt illa igen. Klarade dock av att förtränga den känslan någorlunda bra.

I torsdags var jag ledig o ja som vanligt på lediga dagar när jag är ensam hemma så blir det lite si o så med maten... kan ju ha gjort saker o ting liiite sämre kanske?

I går (fredags) hade jag lagt in om semester eftersom jag tänkte åka till Romme o försöka spela fram ett par tusingar extra i kassan.... men det gick sådär... blev inte bankrutt iaf. På en höft tror jag att jag förlora ett par tjugor. Så en del hästar sprang min väg. Tyvärr var det mest lågoddsare o jag satsa inte så stora summor så då blir det inte många kronor i vinst.

idag lördag har jag också jobbat o jag kan säga att det var ingen "walk in the park" direkt. Fy fasen så ont i magen jag har haft.... o dåligt med tid till att sätta mig ner o ta nåt ätbart var det också. Vi har fått rätt mkt att göra igen om dagarna. Det ramlar in lite nya brukare.

Men lunch VAR jag bara tvungen till att få ta iaf. Hade gått under annars. Det blev köttfärssoppa på burk o en knäckemacka med skivad banan på o ett glas proviva till. Som efterrätt käka jag en halv liten burk keso med skivad banan i... var rätt skönt att proppa magen proppfull med mat. Som om magkatarren fick annat att göra än att fräta på mina magslemhinnor. Men det varade i sisådär tio minuter. Sen molade det igen i mellangärdet.