Mååååndag

Man tager vad man haver. 
 
Efter en lång jobbhelg var energin inte på topp idag direkt.
 
Inte sugen på blodpudding med bacon heller helt ärligt. 
 
Fick bli det sista resterna av den pulled pork jag köpte i veckan. 
 
Avocado, picklad rödlök och gräddfil till.
 
Mums. För både öga och mun.
 
Delad tur igår och på långrasten tog jag fjanten och gick. För det var strålande sol och galet vackert ute. 
En dryg mil fick vi ihop

Gissa prylen del 2

 

Gissa prylen

😁😁

Före - efter

Innan jag flyttade fåtöljen närmare värmen vid kaminen. 
 
Efterbilderna är tagna nu ikväll så ljuset är inte riktigt lika bra. 
Bättre utrymme för träning och bättre plats att sitta o mysa framför värmen från kaminen. 

Måndag

Sovmorgon deluxe
 
Somnade om kan man säga. Vaknade seeent. Med huvudvärken från hell. Kaffebrist kanske. Eller översovning.
 
Träningsvärk också. Drog ut på en promenad igår. Och mitt i skogen på en torr del av stigen pausade jag och gjorde 55 efitsitups, 55 armhävningar och 55 squats. Först 10 av var. Sen 9 osv ända ner till 1 av var. 
Har ju inte tränat sen före jul. Ja inte så värst hårt iaf. Har haft (och har) nån jäkla förkylning som bara är o inte blir nåt med. Men igår kände jag att nä, jag vill träna. O då var hon sjuk som skulle haft cirkelpasset. Hon la ut på fb tips på hemmaträningspass. O jag tänkte att då var det väl inte meningen att jag skulle träna så hårt. Så jag körde det som gav minst pulspåslag.
 
Ledig idag. Blivit så bortskämd med ledighet nu. Men imorrn är det slut på latmansdagarna för den här gången.
 
Ärligt (hrmm nåja 🙈) snodd från insta.
 
Jag tänker fördriva närmaste timmen med mitt kaffe. Sen ska jag färdigställa min träningshörna i vardagsrummet. Flytta fram min fåtölj närmare kaminen för att kunna njuta av värmen och bakom ska jag ha mina träningsgrejer. Kan hända bildbevis kommer sen. Eller inte. Beror sig på. 😜 Ork och lust. 
 
 

Fredag

Den här veckan jobbar jag nästan ihjäl mig - not. De sista 5h av veckans sammanlagda 15h ska snart avverkas.
 
Onsdagen blev mer full av jox än jag hade tänkt mig där på förmiddagens meditativa stund. 
 
Eller både och ska sägas. Det planerade ärendet tog mindre energi än trott. Sen tog jag lunchen på gallerian. Mitt stamställe för lunch har fortfarande stängt sen julhelgen. 
Men den här tallriken var inte helt fel den heller. 
 
När jag tog kaffet efter maten ringde brorsan. Han va brydd för farsans räkning då han ringt upp bror min ett antal ggr under dagen men inte sagt något. Och när brorsan ringde tillbaka svarade han men sa inget. 
 
Det visade sig att just då satt halva familjen en trappa ner i gallerian och fikade så jag knatade dit.
 
Även min mor satt där och fikade. Och är det inte med den ena man har bekymmer så är det den andra. Även morsan skapar lite extra bekymmer. 
 
Av olika randiga och rutiga skäl har jag tagit lite avstånd från att ha kontakt med min mor. Jag orkar inte med bara. Hon ger mig ångest pga sin egen psykiska ohälsa. Jag vet. Det kanske är förmätet och egoistiskt men jag vill inte bli läxad om hur man ska leva i enlighet med herren vår allsmäktige fader.
 
Iaf så krånglar hon också lite o har skrivit brev till min moster om att hon kanske snart är hemlös pga meningsskiljaktigheter i hur många rum hon vill nyttja i lägenheten. Jag vet inte. Kanske det stått nåt om det när hon skrivit till mig med men som sagt. Jag orkar inte så öppnar inte breven. 
 
När jag för några år sen fyllde jämt och hon skickade ett tjockt brev. Som visade sig innehålla en tidningsartikel från en kristen tidning och själva brevet från henne till mig var textat i marginalen runt artikeln. Varv på varv med tätt skriven ordmassa. I min enfald trodde jag att det var tjockt för hon kanske skickat en slant med. Men näe. 
 
Då slutade jag öppna breven. Inte pga den icke befintliga slanten. Utan för att till och med på min födelsedag var mässandet viktigast. Det gjorde mest ont. 
 
Iaf. Farsan hade ett blodsocker på 24 sisådär. Det är högt. Farligt högt. 112 skickade ambulans. Farsan vägrade åka med först. För han mådde bra. Men så förvirrad att han inte kunde legitimera sig utan drog fram en sedel först och två kvitton sen på frågan om id-kort. Ambulanskillarna sa att åk med nu. För annars kommer vi få komma tillbaka och bära ut dig istället. 
 
Men han va fly förbannad dagen efter när brorsan ringde för o kolla hur han mådde. Det va väl inget fel på honom. Klart man blir förvirrad när det va så mycket folk där. Jojo. 
 
Tillbaka till jobbkvällen onsdag. Misstänkt magsjuka. En dam kräktes upp kvällsmaten. I sängen. Min moster ville prata om min mor. Jag visste att farsan va dålig men iofs på akuten. Sen gick det ut ett larm om att allt vatten måste kokas pga e-koli. 
Jo men inte alls tilt i min stackars skalle. 
 
Varningen om vattnet varade bara några timmar. Dagen efter blåstes faran över. 
 
Skulle handla igår. Träningsgrejer. Men va tvungen o vänta tills min far kommit hem. Ja då missade jag såklart det jag mest ville ha. En step up bräda. Den tog slut sååå fort tydligen. 
 
Skit också. 
 
Jaja, den får hamna överst på min önskelista framöver. Ihop med en skivstång (med vikter) och en chin-up bar. 
 

Onsdagstankar

Sovmorgon

En stunds stilla eftertanke.

Lyssnar på tystnaden.

Kaffet som hälls i koppen. Smörkniven raspar mot nyrostat bröd. Skeden till yoghurten klonkar mot bordsskivan när jag lägger ned den. Vinden runt husknuten. Köksklockan ticktockar sig sakta genom tiden.

Och sen släppte jag in hunden som stod o grät på trappen och alla katterna som också ville ha frukost. Och så var det slut på den egentiden och meditationen. 😅

Jobbade kväll igår. Jobbar kväll idag men har annat inbokat först. Så jag behövde den där stunden för att få landa i mig själv. 

 


Tisdag

När man har nån långsamt utvecklande förkylning i kroppen som vägrar bryta ut men ändå är där tillräckligt för att sätta käppar i hjulet. 
 
Huvudvärk idag igen. Fast idag kanske det berodde på att jag sov för länge. Men nästan hela dagen igår var den närvarande. 
 
Ont i halsen. Vaknade ett par vändor av hostattacker som inte ville ge sig.
 
Yllesockor och yllekofta på. Kvällsjobb på agendan så jag kan förbereda mig mentalt i soffan. 
 
Nu börjar ox-veckorna. Fast helt ärligt så jag märker ändå inte av om det är extra lediga dagar. Jobbar ju ändå jämt känns det som. Faktum är att den här veckan känns som en av de chillare. 3 arbetspass. Alla kortkvällar. Så vad sägs om 15 h arbetsvecka 😁😁😁
 
 

new years resolution

Nyårslöften. Jag brukar inte ge några sådana. 
 
Det känns lite sådär att avlägga klichéartade löften bara för att man ska liksom. 
 
Men ska jag lova mig själv något så är det väl kanske att lyssna på mig själv. Ta hand om mig själv. Sluta slå på mig själv för att jag är så duktig på att vara självkritisk in absurdum. 
 
Sätta mig själv i centrum kanske? Bara äta massa gott är ingen jättebra idé men bilden här ovanför är en sammanställning på några av förra årets gofikamoments. Med mig själv i mitten i form av en kaffeselfie.
 
Nästa bild är kanske bättre. Det är en sammanställning av mina träningsmoments
 
Göra mer saker som ger mig positiv energi. Umgås med människor som gör mig glad. 
 
Fota är en sån sak och jag har idag uppdaterat bildbloggen med ett antal inlägg och bilder i allsköns blandning från senaste månaderna. 
 

Last day of this decade

Årets sista dag. 
 
Borde kanske göra nån form av sammanfattning av året som gått? 
 
Jag har varit dålig på att uppdatera bloggen så mycket är nog borta ur mitt minne med. Men ah, jag kanske sätter mig o gör nån liten avstämning. 
 
Faktum dock. Den här bilden sammanställer det ganska så bra faktiskt.
 
Den är skapad av bestnine.net och den sidan kollar vilka bilder som gillats mest på Instagram under året som gått.
 
I bilden finns både upp- och nergångar representerat. Stunder som sen visat sig vara lugn före storm, härliga äventyr med kompisar och hund, leva lite gott och njuta, arbete och nöje samt göra vad jag mår bra av helt enkelt. 

När man ...

...  däckar i soffan framför tv:n och väcker sig själv med att man snarkar.
 
Yup true story.
 
Jag skulle åka o hälsa på min dotter igår söndag.
 
Min bil vägrade samarbeta lite grann. Batteriet var helt urladdat. 
 
Panikringde farsan som fick skjutsa mig till tåget. Missade mitt tåg med sekunder då det for iväg mitt framför näsan på mig. Fick köpa en ny biljett till tåget som skulle avgå om 4 minuter och ta omvägen om Västerås. 
 
Nåja, det som inte dödar, härdar. Jag kom fram. Ville ta mig ut till henne på egen hand och lyckades ta rätt tåg i tunnelbanan också även om jag var på fel perrong ett tag där. Häll på att åka mot Ropsten istället för Norsborg. Ja vadå, båda är röda och samma linje, bara åt olika håll. 
 
Hemma var det grått. I storstan sken solen. 
Det var trevligt att få träffa dotra en stund och vi gick till köpcentret med en gigantisk galleria med gångar åt alla håll så man verkligen kunde gå vilse.. 
 
Om en vecka ses vi igen. Då kommer hon hem för några dagar. 
Taket på Stockholms centralstation är så läckert. 

T som i tisdag

Det kanske inte är helt optimalt att baka pepparkakor missinassen när man faktiskt ska jobba dan efter o börjar 7.
 
Kollade min planering på kvällen. Kollade den igen hemma på morgonen. Saker hände som gjorde mig än senare än jag redan var innan jag kom till jobbet. Ställa den preppade höpåsen för nära staketet så en giraffponny fått tag på den o allt var uppätet var inte någon positiv upptäckt direkt.
 
Ramlade in med andan i halsen på jobbet för att upptäcka att det var omplanerat. Heeelt och hållet.
 
Istället för en någorlunda okej runda med hundrastning o ett (1) besök jag behövde tajma tiden med kollega hade jag nu en dusch på 20 min (öhm jo tjena) och sen ledsagning på en annan människa med en tid att verkligen passa för annars åker ju taxin igen utan oss.
 
Det jag trodde var 1,5 timme rehab var istället 60 min rehabmöte där jag förväntades delta med input. Och sen lite träning efteråt dessutom.
 
Min lunch blev 1,5 timme senare än vanligt. Sen var det förväntat att jag skulle göra en genomförandeplan. Död var väl mitt läge just då i hjärnan kan jag säga.
 
Slutade tidigt men hade ju bokat in ett besök hos tandplågaren så det var bara att stressa vidare. Petade i mig en lugnande för att kunna uthärda besöket. Jag mår så fruktansvärt dåligt att jag måste. Annars blir mitt besök där bara till en ren och skär plåga för mig och för tandläkaren som ska försöka arbeta med någon som är spändare än en fiolsträng och vrider sig mer än en mask på kroken.
 
90 min plåga. Jag har väl nämnt att jag har lätt för att blöda. Mycket. 
 
Så de tillbringade nog en tredjedel om inte mer av tiden med att stilla blodflödet eftersom de gjorde ett ingrepp som tydligen var så de behövde pilla nedanför tandköttskanten. 
 
Svimfärdig när jag raglade ut därifrån. 
 
En ren och skär livsfara när jag åkte hem. Så slut i kropp och själ. Men slumra i bilen innan jag körde hem var inget alternativ då det var aningens för kallt för det.
 
Dog knall och fall när jag kom hem. Jag kunde nästan däckat på hallgolvet men kravlade mig till sängen och somnade där. Sov gott och väl 1,5 timme som klubbad innan jag vaknade och hörde att fjanten visst var på utsidan. Hoppsan, jag glömde bort att han gick ut när jag gick in. 🙈
 
Resten av kvällen tillbringades halvt i dvala. Vaken o sov om vartannat. Åt o nattade djur o sov vidare. Vaknade tidigt o va kissnödig. Sen somnade jag om o sov vidare. Lääänge. 
 
Ikväll väntar jobb så det är dags att göra mig iordning nu. 
 
Tyvärr vägrar bloggen ladda upp bilder så ni får inte se gårdagens fina måne

Missinassen

Missinassen kan man baka och dekorera pepparkakor om man vill. 
Inte helt optimalt men 😁😁😁
 
Har man lite adhd-tendenser så har man. 

Måndag

Ledig dag
 
Tillbringats mestadels i vågrätt läge. Sov till 9 och sen låg jag kvar och drog mig en timme till. Såå sjukt trött. 
 
Kaffet inmundigades inte förrän närmare lunch 
Lagade lunch utifrån ett inspirationsinlägg på fb. Spagetti med en sås på tonfisk i tomatsås med skivad vitlök som jag fräst upp i olja och smör. Toppade med oliver 😊
 
 
Slängde upp den här bilden i en messengerchat som jag och några från resan till Kap Verde har.
 
Intern humor när den är som bäst 😂
 
"Hallå flickor" och "Bruno på simskola" är andra saker vi tog med oss därifrån.
 
Huvudvärken har smygit sig på under dagen. Jag planerar att träna bort den med ett högintensivt pass på gymmix.
 
Latmasken försöker dock få mig att känna efter om jag ändå inte är lite krasslig. Nepps inte såpass att det berättigar till att lata mig hela kvällen isoffan. Måste ändå in och handla. Snart bara slut kvar i skåp och lådor.
 

Tankar (varning för djupt)

För 4 år sen var jag fortfarande "lyckligt" ovetande om vad den närmsta tiden framför mig skulle innehålla för överraskningar. 
 
Skrev lycklig inom citationspluppar för lycklig var jag verkligen inte. Men det var min vardag. Mitt liv så som det såg ut. Just då. Som det hade sett ut så länge att jag visste inget annat. Livet var en enda resa mot döden med kamp för var dag. Och ensam fast tvåsam. Så jä*piiip*la ensam. 
 
Jag ogillar hösten som sen leder till vintern. Nu är vintern här.
 
December. Månaden som betyder mörker, kallt, julångest (och jag vet inte varför så ingen behöver tro att det är pga hets om det perfekta julfirandet). 
 
Det var väl nån ödets ironi att det skulle falla sig så att det var i december som mitt liv ändrades och tog en ny riktning. 
 
Förändringens månad. Den tid på året när allting skiftar. Byter riktning mot nya mål. Tar ut en ny punkt på kartan och riktar in med kompassen. 
 
Min förstfödda är född i december. 
19 år senare nästan prick på dagen flyttade sambon ut bara hux flux. 
 
Stora livsstilsförändringar just i december. 
 
22 december är midvintersolståndet. Allt därefter är en påminnelse om att det blir ljusare igen. 
 
Jag är lite låg just nu men jag vet att det blir bättre igen. Det kommer bättre dagar. Allt har sin tid. Jag sörjer inte längre separationen. Men december bär på många minnen.
 
Minnen från jular som barn. Känslan av allt som de vuxna ville, stressen över jakten på det perfekta, andra som valde att dränka julen eller iallafall marinera den i alkoholens dimmor, ångesten som färgade ett känsligt barn som lätt kände in och tog över andras känslor tills det var dess egna känslor, dess egna ångest. 
 
Jag fick en fråga från en av våra vikarier som flyttat hit från Eritrea. Om julen och varför vi (här i Sverige) firar jul. Vad advent betyder. Om jag läser Bibeln och massa saker. Svåra frågor därför att man tänker inte alltid på varför vi gör saker. Det är som det alltid varit typ. Man bara vet. Eller har ett hum om. 
 
Svaret på frågan är. Nej jag läser inte Bibeln. Bläddrar inte ens i den särskilt ofta. Men ändå är så många saker man säger hämtade ur den samlingen text. 
 
Allting har sin tid men vi lever nu. Med alla känslor, tankar, måsten och önskemål.
Och hela tiden har vi en uppgift här i livet. Endera att lära, eller lära ut. Livets läxor. Genom att mötas nånstans i livet, utbyta tankar, våga lyssna, inte alltid utgå från att man har svaren på allt växer man som människa. 
 
 
Och med en bild på kyrkan kan jag ju avsluta med en text från bibeln då. Och det jag skrev lite längre upp om att allting har sin tid
~~~
det finns en tid för allt som sker under himlen:
en tid för födelse, en tid för död,
en tid att plantera, en tid att rycka upp,
en tid att dräpa, en tid att läka,
en tid att riva ner, en tid att bygga upp,
en tid att gråta, en tid att le,
en tid att sörja, en tid att dansa,
en tid att kasta stenar, en tid att samla stenar,
en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag,
en tid att skaffa, en tid att mista,
en tid att spara, en tid att kasta,
en tid att riva sönder, en tid att sy ihop,
en tid att tiga, en tid att tala,
en tid att älska, en tid att hata,
en tid för krig, en tid för fred.
Predikaren 3:1
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0