Fototriss - ögonblick
Det var längesen jag fototrissade men årets sista fototriss kanske kunde vara nåt att vara med på när det handlar om ögonblick. Den har visserligen pågått sen dan före dopparedan men jag har haft fokus på lite annat såååååå...
Ögonblick - moments
Ett sånt där ögonblick som jag gärna delar med mig av är från när vi var på konserten i London jag och E.
Jag tycker att bilden säger allt om hennes förväntan och glädje.
Att äntligen få se sina STORA IDOLER. Att få andas samma luft och få sjunga med i deras låtar - LIVE.
Och därmed är det även ett kärt minne för mig. För vad värmer ens modershjärta mer än att få se sitt barn så totalt lyckligt? Älskade lilla snorpa som vuxit sig så stor <3
Ett annat ögonblick som faktiskt betytt massa för mig är att vi faktiskt gav oss iväg på den resan. Att jag tog chansen att ensam med min dotter (och hennes kompis) åka utomlands när jag aldrig förr knappt satt min fot utanför landets gränser. Finland räknas ju knappt.
Bilden som får symbolisera det är den här... där vi står och väntar på att få gå genom gaten mot planet. All förväntan och nervösa pirrighet som fladdrade runt i min mage just då...
Och min sista bild är från i somras. Trots att vi hade en rätt medioker sommar med massa regn och myggen som VERKLIGEN frodades i mina trakter så fanns det ändå tillfällen när jag kunde bara ligga och njuta.
När jag låg och tittade på fågelmamman och fågelpappan som flög in och ut ur det lilla hålet i äppelträdet.
Så fort de kom med en näbb full med med mat så kvillrade det massor inifrån stammen. Sånt värmer ända in i hjärteroten ska ni veta. Det ljudet ger hopp om livet.
mellan
Jobbhelg pågår
Jag är trött och schleten och vetskapen om att jag har "sovmorgon" imorrn gjorde att huvudvärken försökte poppa upp som ett brev på posten. Men just nu har jag nog motat den lite.
Tittar på sagan om ringen och jag kom på att Gandalf är samma som Magneto i X-men. Skådespelaren alltså =)
Känner för o baka choklad och hasselnötskakor... de är så rackarns goda så det finns inte. Eller så äter jag bara upp dem som är kvar i kakburken ;)
Ho ho ho ho(ax) finns det några "snälla barn" här
När snöbollen är i rullning så krävs det bara mera snö och lagom temperatur för att bygga på större o större
Detta är en HOAX men folk verkar gilla att få ha nåt att ogga upp sig på och såsom en tjur rusar mot det röda skynket som viftas framför dem så kan man tydligen vifta och få svenska folket att blint rusa och gapa om allt som det nya i Sverige förstör
Detta är en insändare och personen bakom insändaren är känd för att vara ironisk och samhällssarkastisk.
Undrar om det var det här som Mayaindianerna förutsåg när de menade på att en ny era skulle börja 21 dec 2012? Fördumningen som på allvar kickar in och i slutänden gör så att människan förgör sig själv. Vi har ju varit på väg länge men nu kanske nästa steg är taget
Jag tror jag går o lägger mig under täcket med en skämskudde för tamefan om jag inte skäms bara aningens så jättemycket när jag ser hur folk delar denna bild på fb till höger och vänster och inte har nån som helst självkritisk förmåga att avgöra när det bara är dravel.
Årskrönika
Jag funderade på om jag skulle göra en årskrönika över mitt år som gått....
Det är ju många som sysslar med att sammafatta såhär på sluttampen.
Mitt 2012 såg ut såhär då:
Januari:
Jag fick vara med och betala för polisens julbal eftersom jag tydligen också måste följa hastighetsbegränsningarna
Februari:
Snickare kallas in för att få lite ordning på torpet - dvs mitt kök som stått ofärdigt läääänge
Mars:
Jag fyllde år, provade på att smida mitt egna halsband och längtade efter att få starta upp trädgårdssäsongen
April:
Låg hemma med feber och hosta när jag egentligen skulle ha jobbat påskhelgen och sen gjorde jag iordning min uteplats med nya buskar och kafemöbelset
Maj:
Min älskade gammelskruttskatt fick somna in
Juni:
Mygg till förbannelse och midsommarfirande som avslutades med hästjakt i grannens hästhage
Juli:
Firade en hundraåring, semester vid Siljan där jag provade klättervägg för första gången och hästskrället gick o skar upp sitt framben när hon rymde ur hagen
Augusti:
E började gymnasiet i V-ås och lille J började högstadiet i stan. Myggen är fortfarande jäkligt jobbiga
September:
Bärbara datorn sa upp sig och vi fick köpa en ny
Oktober:
Bokade konsertbiljetter till BigBang och jag var ut på en välbehövlig tjejkväll
November:
Efter att ha känt en längre tid att jag varit farligt nära att gå in i väggen blev jag sjukskriven 2 veckor av läkare och jag bestämde mig för att börja ut och gå i stan minst en gång i veckan (helst 2)
December:
Åkte till London för första gången i mitt liv och gick på BigBang-konsert med E och hennes kompis I
Sååå
det var en snabb sammanfattning såhär med bara några få dagar kvar av detta året.
juldagen
Så var semestern slut och dags för verkligheten igen.
Jaows det är jättejobbigt att jobba.... för det är såååå många chokladkartonger som måste ätas upp. Typ innan det blir förstört.
Sen är det oftast lite lugnare dagarna kring jul för många är med sina anhöriga. Endera bortresta själva eller så har de huset fullt med gäster som kan hjälpa dem.
Lagom kul att det snöade typ mest hela dagen... jovisst det är fint så länge man sitter inne men inte att köra runt i det.
Dan före dopparedan
Jag sitter här och känner faktiskt för första gången på väldigt många år, kanske för första gången sen jag blev lite större, att det är helt okej med jul.
Såhär dags brukar jag stressa runt och ha ångest över allt som är kvar. Över tiden som rusar fram och obönhörligt lägger sekund till sekund, minut till minut.
Iår är huset någorlunda iordning. Jag bryr mig inte om de bitar som är kvar. Maten är fixad och klar. Paketen är inte alla inslagna men tillräckligt många för att jag ska känna lugnet. Faktum är att vi inte köpt så många paket alls iår. Många av de vi brukat byta klappar med har vi iår struntat att byta med. Det är ju ändå bara en massa pengar som byter ägare fast i form av grejor som man ändå inte alltid önskat eller är i behov av. Ungarna kommer att få några paket imorrn men iom att Londonresan tog mkt av min energi och fokus så har vi inte gjort så mkt där heller. De ska istället få beställa nåt över internet som de själva är med och väljer.
Och jösses så mkt vikt från ens axlar som kunde försvinna. Så mkt oro och nervösa fjärilar i magen som inte behövde vara där.
Jag är helt förbryllad och glatt överraskad.
Julen brukar mest bara få mig väldigt nedstämd och göra att jag känner mig värdelös och bortglömd.
Att jag för andra året på raken dessutom varit så smart att jag lagt in om semester veckan FÖRE jul och inte i mellandagarna som de flesta andra verkar fokusera på, har gjort att jag kunnat hinna med här hemma trots att jag inte gjort många knop per dag.
Faktiskt tänker jag nog fira min nyfunna inre julefrid med lite glögg. Kall i ett snapsglas som jag tycker om den.
Jag önskar er alla en fridfull jul. En jul utan stress och utan ångest. Fylld med glädje och gemenskap.
Snart ska jag också natta hästarna. De ska få lite extra gott ikväll eftersom det är natten inför julafton. Äppeljuice i vattnet och äpple och morot att mumsa på.
miao
Söstra mi med sambo var över på en fika och lämnade julklappar åt kidsen. Jag bjöd på helt nybakta lussekatter. Så färska att jag fortfarande höll på att baka ut dem när de kom.
Skinkan fick bakas i ugnen under natten. Nu är det väl kanske dags att griljera den.
Sen ska den avsmakas
Huvudvärken har kommit smygandes. Undrar om det är för att jag börjar slappna av och bara försöker få in julstämningen här hemma
Min alldeles egna lussekatt som är gul och go hela året om brukar sitta i fönstret och spana på fåglarna därutanför.
Men just nu ligger han i soffan bredvid mig och sover så sött som bara små katter kan
idiotsaker
Upptäckte nåt som jag inte ens tänkt på att kolla efter förut.... grädde som innehåller mindre procentsats än 40% innehåller tillsatser.
Så typiskt dårå att grädden jag köpt hem råkade vara icas 36%iga.
Bah såna idiotier....
julens viktigaste mat
Googlade efter recept på Janssons frestelse... jorå jag vet hur man gör en sån men ibland kan det vara bra att få lite tips och idéer från andra.
Och si jag fann nåt intressant som ska testas
Jag har lagt in en till variant på sill.... haha jag som brukar köra latmansvarianten med färdig från affären har iår varit riktigt flitig med sillen. Men sill är ju så jäkla gott
Inspirerades av den här... så får vi se om det blidde gott sen då
Vad är viktigt för dig på julbordet??
Jag tycker inte särskilt mkt om prinskorv, och köttbullar kan man ju äta året om så de hoppar jag också gärna över.
Men nåt som jag verkligen inte vill vara utan är just Janssons frestelse. Sillsallad är också nåt jag uppskattar och alla sorters sill. Julskinkan med sin goda griljering är också nåt jag vill ha.
Julegröt och/eller apelsinris såklart...
Svärmor vill ha bruna bönor på julbordet men njä, jag äter inte såna... av en lite annorlunda anledning. Nån lustigkurre skämtade med mig aprillo när jag var liten och jag fick för mig att man blev med barn ifall man åt såna. Att morsan var gravid med min lillasyster i den vevan jag fick för mig det, kanske har påverkat att jag vägrade smaka.
Bara för att jag är så snäll så har jag ändå rullat köttbullar till övriga familjen som kanske uppskattar dem lite mer än vad jag gör
Testade att googla även på köttbullsrecept. Vi får väl se om de får godkänt
fredagen den 21 december 2012
Försöker få fjutt i kaminen men veden jag har inne är i lite för stora bitar. Har ju inte låtit hunden fördiska nån mer träslev XD
Vill få lite fart i den innan jag åker mot stan för att möta upp med bästaste Stajna. Vi ska till V-ås är tanken... lite shopping står på agendan.
Ha en bra dag därute...
sill(y) me
När jag borde sovit för länge sen la jag istället in sill
Japp japp japp
Det är jag i ett nötskal
Iaf, kan ju inte säga än hur den blev men här är receptet jag utgick ifrån. Sen råkade det vara så att jag inte hade hel kryddpeppar hemma men däremot sillkryddor så jag tog en skvätt såna istället.
Ska bli spännande att få provsmaka.... men misstänker att provsmaka kommer o bli typ "äta upp hela burkens sillinnehåll för det är så gott".
baka liten kaka
Jag är så frustrerad....
Min mormor bakade en sorts kakor som alltid var favorit på kakfatet.
Jag tror att det bara var vanlig mördeg som hon kavlade och stansade ut runda kakor.
Sen när de var färdiga att äta så var de lagda dubbelt med smält nougat emellan och vända i strösocker.
Men jag önskar att jag hade varit med o bakat dem MED henne nångång.
Det är väl så kanske... inte förrän det är försent vet man vad man ville fråga om.
Nåja, jag ska slänga ihop en deg och så får vi se... jag kan ju dock inte minnas om hon brukade frysa in dem med socker på och om man isåfall ska vända dem i sockret när de fortfarande är nybakta. Eller om man kan sockra dem sen. Eller ska de doppas i socker INNAN gräddningen???
I min googlingsiver att försöka finna nån som faktiskt bakar såna kakor och dokumenterar på internet hittar jag lite andra saker.
Wienernougat hittade jag ett recept på. Och det hade jag faktiskt en tanke på om jag skulle försöka göra
hur man fixar tändved på kortast tid
Har just skjutsat sonen till bussen...
sitter nu och äter det sista av makaronilådan jag gjorde till mat igårkväll. Den blev så god. I förrgår käkade vi stuvade makaroner och stekt kassler och igår hade jag noll inspiration så jag slängde ihop en låda. Stekte upp lök och lunchkorv i bitar tillsammans med tärnad kassler och rörde sen ner det i makaronerna och ner i en form och på med äggstanning - skjuts in i ugnen. Yummi
Men jag glömde nånting viktigt när man sen lämnar bunkar och formar till hunden för att fördiska. Lämna ALDRIG en trägaffel till fördisk.
Då ser den ut såhär sen
Och plötsligt var trägaffeln förvandlad till tändved *suck*
Såååå jag önskar mig en ny trägaffel... kanske kan hitta en på Ikea imorrn.
Jag grävde i gömmorna igår och hittade lite ork och inspiration så faktiskt blev ett helt fönster tvättat både invändigt och utvändigt samt emellan. Japps, i minusgrader.
Det berodde väl iofs främst på att jag har innanfönster som ska tejpas och det var inte tejpat. Drar så infernaliskt ifrån det då.
Men iaf, eftersom det var ett köksfönster så sitter jag här och bara njuter av att jag SEEEER. Jag ser ut och världen ser mkt ljusare ut fastän det är grådassigt och noll sol.
Planen idag är att fixa det andra fönstret i köket också... hahaha ja jag vet också att det är julafton på måndag. Men vem behöver sova natten innan????
Nähepp om jag skulle samla ihop mig. Makaronipuddingen är uppäten och kaffetarmen vill ha lite kaffe och jag har inte fått fjutt i kaminen heller så jag hör hur elräkningen rasslar uppåt eftersom luftvärmepumpen surrar för fulla muggar. Men hunden har ju fixat tändveden..... heh
Ha en bra dag där ute och minns att det det blir jul även om det inte är helt perfekt runtomkring. Jag ska försöka påminna mig själv om det också.
Tjingeling pling
Om folk kunde ge sjutton i...
att äta vid datorn så slapp jag få en smärre hjärtattack varje gång som nåt blir knas för att en tangent fastnar i nedtryckt läge.
Nyss kunde jag inte skriva nåt för vad jag än tryckte på så valde datorn att tolka det som att jag ville göra ett snabbkommando. Typ ctrl + A = markera allt, ctrl + S = spara, ctrl + F var visst lika med att vilja skriva en fråga i adressfältet
*mutter mutter*
Jo slutligen föll poletten ner och jag insåg att jag råkat komma åt ctrl-knappen by misstake när jag spelade spel med piltangenterna på den bärbara datorn och den hade helt enkelt fastnat kvar i det nedtryckta läget.
Nu har jag adrenalintömning i kroppen som pågår.... what to do?
mera kaffe kanske kan råda bot på min orkar-inte-ta-tag-i-mig-själv-eller-nåt-annat-så-jag-sitter-vid-fb-och-slösar-min-tid-samtidigt-som-jag-tror-att-julmusik-på-spotify-ska-lösa-det-apati
Nyss kunde jag inte skriva nåt för vad jag än tryckte på så valde datorn att tolka det som att jag ville göra ett snabbkommando. Typ ctrl + A = markera allt, ctrl + S = spara, ctrl + F var visst lika med att vilja skriva en fråga i adressfältet
*mutter mutter*
Jo slutligen föll poletten ner och jag insåg att jag råkat komma åt ctrl-knappen by misstake när jag spelade spel med piltangenterna på den bärbara datorn och den hade helt enkelt fastnat kvar i det nedtryckta läget.
Nu har jag adrenalintömning i kroppen som pågår.... what to do?
mera kaffe kanske kan råda bot på min orkar-inte-ta-tag-i-mig-själv-eller-nåt-annat-så-jag-sitter-vid-fb-och-slösar-min-tid-samtidigt-som-jag-tror-att-julmusik-på-spotify-ska-lösa-det-apati
nya tider
Igårkväll fick jag se nåt som gjorde mig ledsen.
Rakt över vägen när man går ut från min gård har jag kunnat gå rakt ut i en annan värld.
I djupa storskogen fastän den inte är större än ett par hundra meter sisådär i kvadratmeter.
Men det har varit djupaste mjukaste mossan, träden har stått så de silat ljuset och ljudet har inte kunnat tränga mellan.
Mitt däri, rinner en liten bäck. Vattnet porlar mellan rötter och stenar och tittar man lite snabbt kan man nästan se skogens alla väsen när de skyndar runt en gammal mossbeväxt stubbe.
Men igår var det plötsligt monster i skogen. Med ögon som lyste av elakhet och en mun som rev och slet sönder allt den kom åt.
Skogsmaskinen banade sin väg över stenrös och genom buskage och slet grymt tag i stammarna på träden som redan sett sina vänner och grannar massakreras och dö men som hitintills fått stå kvar och viska sina hemligheter till den som vill lyssna.
Jag sörjer för att i sommar kommer jag inte kunna smyga i den mjuka mossan för maskinens hjul har slitit sönder marken och lämnat stora djupa diken som aldrig töms på vatten.
Jag sörjer för att jag inte kommer kunna leende titta på den lilla fågeln som obekymrat hoppar mellan sol och skuggspel i trädens kronor.
Jag sörjer för att lagar, regler och pengar får styra över några fjuttiga hundra kvadratmeter paradis varande eller inte varande.
Rakt över vägen när man går ut från min gård har jag kunnat gå rakt ut i en annan värld.
I djupa storskogen fastän den inte är större än ett par hundra meter sisådär i kvadratmeter.
Men det har varit djupaste mjukaste mossan, träden har stått så de silat ljuset och ljudet har inte kunnat tränga mellan.
Mitt däri, rinner en liten bäck. Vattnet porlar mellan rötter och stenar och tittar man lite snabbt kan man nästan se skogens alla väsen när de skyndar runt en gammal mossbeväxt stubbe.
Men igår var det plötsligt monster i skogen. Med ögon som lyste av elakhet och en mun som rev och slet sönder allt den kom åt.
Skogsmaskinen banade sin väg över stenrös och genom buskage och slet grymt tag i stammarna på träden som redan sett sina vänner och grannar massakreras och dö men som hitintills fått stå kvar och viska sina hemligheter till den som vill lyssna.
Jag sörjer för att i sommar kommer jag inte kunna smyga i den mjuka mossan för maskinens hjul har slitit sönder marken och lämnat stora djupa diken som aldrig töms på vatten.
Jag sörjer för att jag inte kommer kunna leende titta på den lilla fågeln som obekymrat hoppar mellan sol och skuggspel i trädens kronor.
Jag sörjer för att lagar, regler och pengar får styra över några fjuttiga hundra kvadratmeter paradis varande eller inte varande.
Londonresan del 4
Lördagen började med frukost såklart.
Vi var lite trötta och sega efter gårdagskvällen men nog skulle vi väl kunna få i oss lite frulle
Provade scrambled eggs den här dagen men kände mig lite off i magen sådär så jag åt bara hälften. E hade bättre koll på läget och tog sin egen frukost så jag slapp serva.
Sen gick vi upp på rummet och såg till att väskorna var packade och klara inför utcheckningen vid 11 och vilade en stund.
Vi hade tänkt om vi eventuellt skulle låsa in väskorna nånstans medans vi traska på stan men bestämde att de kunde få hänga med så hade vi koll på så vi inte överköpte oss också. Allt skulle ju få plats i handbagaget hem sen.
Tog en annan runda mot stan och gick över en annan bro. Där var det också turistförsäljning såklart... en asiatisk man frågade oss var vi var ifrån och vad vårat ärende i London var. Han lös upp när vi sa att vi varit på konsert och ville veta vilken.
Han påstod att hans dotter också gillade BigBang men såhär i efterhand är jag rätt säker på att han bara var duktig på att svänga sig med orden så att de passar för stunden.
Men iaf, när han fick höra att E hade födelsedag dagen efter ville han promt ge henne en souvenir (under förutsättning att vi köpte nåt annat såklart också)... hon valde en nyckelring i form av en nyckel som det stod London på.
Sen gick vi genom de mer suspekta gatorna av Chinatown och Soho... alltså man kunde ju rodna för mindre när man läste noga på skyltarna och tittade i fönstren. Vårat mål var dock Oxford street och Primark som är en butik med en hel massa billiga kläder och annat krafs. Massa julpynt också.
Hittade en sak som jag bara var tvungen att fota där inne. En vuxensparkdräkt och jag tänkte genast på bästaste Stajna som frågat på fb om det är ok att köpa en onepiece ifall man bor ensam och bara har den när ingen ser en.
Kolla in, det är till och med hel fot på den
Vi tog en sen lunch på....... dataratataaaaa Subway. Haha japps...
Sen var vi rätt trötta i fötter och ben och beslöt oss för att åka till hotellet vid flygplatsen. Pengarna började på att tryta också så.
Nu var jag tryggare i mig själv när jag klev in på Liverpool street station och vi hade ju redan biljetterna.
Vi klev på tåget som skulle ta oss tillbaka till Stanstead och lutade oss tillbaka. I samma vagn hamnade några andra svenskar i grupp bestående av mamma med två tonårsflickor. Mamman började prata med sin dotter om att tänk om flyget skulle bli omdirigerat att få landa i Västerås istället. DET hade ju varit såååå bra så slapp pappa åka så långt.
Nu började jag få lite panik... vad hade jag missat???
Jag lugnade mig med att de helt uppenbart skulle åka redan samma kväll mot Sverige igen och tänkte att jag får ta reda på mer sen.
Stanstead Express erbjuder sina resenärer gratis wifi så jag loggade in på fb för att kolla lite snabbt vad som hänt sen sist jag var uppkopplad.
Ibland blir man rätt störd på att folk kommenterar det uppenbara på fb och klagar om snöoväder och sånt. Men ibland (som när man varit utomlands och inte haft samma väder) är det snabbaste sättet att uppdatera sig på.
Ja folk skrev om snöstorm hitan och ditan. Gaaahhh
Tänk om nurå... tänk om de snöat igen på Skavsta och vi måste landa nån annan stans...?!?
Vi kom fram till flygplatsen. Och trots att vi hade noterat var hotellet låg när vi gick MOT tåget så hade vi alla glömt exakt VAR hotellet låg så vi traskade runt där på området en stund och såg allmänt muppiga ut när vi först gick åt ena hållet och sen åt andra hållet... men till slut kom vi på det iaf... och kunde checka in.
First floor, to the left at the elevators and room 1142.
Vi knatade iväg och efter lite snurrande fann vi vårat rum.
HALLELUJA!!!!
Ett stort rum med stora sängar (fast fortfarande bara bäddat med kingsizetäcke i dubbelsängen). BADKAR och toalett som vi inte behövde dela med någon annan.... wohooo
Jag paxade att bada först. Moahaha lite förtur ska man ha när man är vuxen, eller hur ;)
Sen låg jag och kollade in hemsidorna både för flygbolaget och flygplatsen och tittade på klart.se om vädrets läge.
Jorå, flygbolaget sa att vårat flyg skulle ledas om till Arlanda...!!
Men daaah, jag har ju bilen i Skavsta. *suck*
Med tanke på vilket flygbolag vi hade valt att åka med kunde jag väl knappast räkna med att få gratis transport till rätt flygplats.
Jag kom dock till slutsatsen att det inte var nån som helst idé att få ångest över det där och då. Jag kunde ju inte göra nåt åt snöovädret iaf så.
Men vi skulle upp tidigt och vi la oss därför rätt tidigt också. Tittade en stund på nåt totalt IQ-befriat datingprogram innan vi släckte ner. Sen vaknade jag av att I gick på toa. Oron gnagde lite grann ändå så jag tog upp mobilen och kollade fb. Jo jag hade fått en kommentar från min bror om att behövde vi hjälp så skulle han kunna hämta oss. Jag bad han räkna på vad det skulle kosta så jag lättare skulle kunna göra en bedömning på vad som skulle bli billigast ifall vi var tvungna o förflytta oss för egna pengar till bilen.
När detta var gjort kunde jag somna med lättat hjärta.
Det första jag gjorde på morgonen var att kolla flygbolagets info om flyget. Nu stod inget om att vi skulle få landa på Arlanda längre... tjohoooo
Vi hade sett till att väskorna var packade på rätt sätt redan kvällen innan för att bara kunna checka ut och fokusera på att hitta rätt på flygplatsen.
Lättare sagt än gjort. Huvva så många olika ställen för samma sak. Säkerhetskontrollen var en upplevelse i sig.
För mig gick det bra... och för E gick det också bra. Hon fick lite panik när hon tyckte att tempot var högre än när vi åkte från Skavsta. Och jo det är ju klart att det är... lite fler plan som avgår och ankommer varje dag. Men hon klarade allt med bravur. Hon visade själv upp sina skor för kontrollanten och jo han ville att hon skulle hoppa ur dem och lägga dem i plastbacken med de övriga sakerna.
Först drog kvinnan på andra sidan röntgenapparaten E's väska åt sidan. Men det verkade mest som att det bara var för att det blev lite trångt på rullbandet för sen fick hon tillbaka den.
Sen var det I då. Kvinnan drog även I's väska åt sidan och I tog sina andra saker och väntade på att få sin väska. Då kom kvinnan fram med väskan och började prata om nåt som jag uppfattar som snowstorm. Och jo vi hade ju haft en sån i Sverige så jag sa ja.
-Not allowed sa kvinnan då.
-Que?
-You have a snowglobe? Sa kvinnan och öppnade väskan.
-Har du köpt en snöglob frågade jag I. Jo det hade hon... men de är inte tillåtna i handbagage... det är ju vätska!!!
Efter att ha öppnat kartongen med den lilla snögloben kunde säkerhetsvakten konstatera att den var så liten så den var ok. Men samtidigt som hon tillät globen tog hon iväg en påse med kläder som I hade köpt och packat ner. Och hon drog med nån mackapär runt väskans kanter (ja precis som man ser på tv när man tittar på gränspoliserna). Och så fick hon se den runda kartongen som innehöll glowsticken. -What is this, frågade hon. Jag förklarade att det var en glowstick från en konsert och hon tittade skeptiskt på oss.
-What band?
-Big Bang a k-popgroup, it sais on the box svarade jag och pekade. Hon öppnade och kollade för säkerhets skull.
Sen bad hon I att packa ihop allt igen men I hade ju fortfarande inte fått tillbaka sin påse så hon packade i slowmotion eftersom hon inte ville åka utan den såklart.
Så småningom fick hon iaf tillbaka även påsen och vi kunde bege oss mot gaten.
Där hade redan samlats en hel massa människor som också skulle åka hem till kalla Sverige. Jag kom att prata med nån kille som stod framför oss och jag berättade om vad jag hade läst kvällen innan och vad jag läst för info på morgonen. Så fick väl kanske nån annan också lite fjärilar i magen över landningsort.
Morgonen innan hade minsann både E och I bedyrat att de inte skulle behöva äta nåt innan vi var hemmaHEMMA igen. Men nu när vi väl hade fått komma in i planet (jo det var trångt, varmt och stressigt att vänta och att skynda sig att få sitta ihop alla tre) mådde I inte alls bra. Hon mådde illa och var törstig. När jag frågade vid gaten om vi skulle köpa nåt att dricka så ville de inte ha nåt. Jag förstod att I förmodligen hade väldigt lågt blodsocker och hon kunde inte alls sitta still. Hon svettades, var orolig i kroppen och ville genast gå på toa. Jag sa att det kanske inte var så bra ifall hon mådde så dåligt. Hon skulle ju kunna råka svimma där inne. Bättre att först se till att få nåt i sig. Jag vill dricka vatten på toa sa hon bara. Och det gjorde hon också. Fast det hade varit varmt vatten. Och hon mådde lite bättre sen. Men köpte en påse kakor och fick vatten av mig.
Flygningen gick bra. Nu var det ju dagsljus så vi såg alla husen och vägarna där nere medans vi cirklade uppåt
Men landningen var värre för mig. Jag fick fruktansvärt ont över vänster öga när vi började på att gå nedåt genom molnen. Bihålan misstänke jag även om det för ett tag nästan kändes som om jag höll på att få en stroke eller så. Jag såg ju även hur vattenflaskan knöcklade ihop sig av tryckförändringen så det var väl inte så konstigt ifall jag kände som jag kände ifall jag kanske höll på att få en inflammation.
Passkontrollen godkände oss alla tre som svenskar (haha) och vi kunde leta rätt på bilen så småningom.
Stannade vid en icabutik och köpte nåt att äta för jag var vrålhungrig och hade fortfarande ont i skallen som om det skulle bli migrän av det där.
Bäst jag stod där och väntade på E som for iväg för att hämta nåt så kom jag ivägen för en kvinna och jag ursäktade mig nästan med ett "sorry" och det lät hemskt skumt när kvinnan började prata svenska med mig.
Tänk så fort man vänjer sig ändå.
Jag längtar redan till nästa gång jag får åka dit. För nu är min Englands-oskuld tagen och Yes I will be back =)
Söndagen var ju vår resdag hem igen och det var även E's födelsedag. Så sen när vi väl landat här hemma fick jag snickra ihop en tårta åt henne.
Herr J och unge herr J hade åkt på bio så de var inte hemma när vi kom hem men de kom senare.
Kan även tillägga att de hade haft lekstuga riktigt. Inte en pryl hade de diskat men däremot dragit ner en hel massa disk... milkshake hade de gjort i mixern och lyckats trassla in en gummitätning i kniven (hur man nu lyckas med det). Lilleman hade protesterat mot deras sovmorgon på söndagen och slitit sönder sin vattenhink. Katten Nalle klagade också över att vi hade varit borta sååååå länge så nu var han minsann folkskygg och tänkte vägra gå med in fast han helst leker soffkudde hela dagarna annars.
Londonresan - Big Bang Alive Tour 2012
Wembley Arena - ungefär i storlek som Globen i Stockholm, lite mindre kanske.
Vi kom in. E var orolig för sin kamera... att de skulle neka henne att ta med den in. Men de brydde sig bara om utifall vi hade drickbart med oss. Det fick man inte ha... och det kan man väl förstå... de vill ju kunna tjäna pengar såklart och dessutom ha lite koll på vad för sorts vätskor som finns där.
Sen var prio ett att hitta merchen... nemas problemas dock.
E hade redan hemma i Sverige deklarerat att hon minsann bara MÅSTE ha vissa saker därifrån.
En Crown Glowstick och en tröja var viktiga saker.
Okej, glowsticken kostade £20, vanliga glittriga t-shirts kostade också £20 men så fanns ju hoodies. Ohhh en sååån vill jag ha, sa E.
Hmmmm mja, började jag, för de kostade £55. Pretty mucho pengar om man säger så.
Men iaf, hon fick som hon ville... det fick bli hennes födelsedagspresent då. Man fyller ju faktiskt bara sweet sixteen en gång i livet.
Sen letade vi upp platserna och satte oss... jo jag köpte en varsin dricka och en nachostallrik att mumsa på för jag var hungrig också.
Alltså... jag har inte varit på allt för många konserter i mitt liv. Men jag lovar er. Jag har aldrig, och kommer nog aldrig att se nånting liknande igen.
På två stora bildskärmar visade de gruppens senaste musikvideos om och om igen. Ljudnivån var rätt lagom så man kunde prata med varandra. Men lite nu och då startade hela publiken att skrika som om de just sett hela gruppen gå upp på scenen. Det tog ett tag innan jag fattade att det var varje gång de såg nån extra populär gruppmedlem i videon som för tillfället spelade, eller när en ny video drog igång (för typ femte gången eller så).
Men..... da da daaaaah
Mitt under "Fantastic baby" drog de upp volymen till full konsertstyrka och publikens jubel höll på att lyfta taket.
Jag filmade med min mobil men det är svårt att få nåt grepp om exakt HUR det var ändå. (letade på Youtube för o hitta nån bra film där som verkligen visar hur publiken unisont sjunger med och överröstar musiken)
Tänk er känslan att sitta mitt i publikhavet och se hur tusentals glowsticks rytmiskt skakas i takt med musiken och höra hur alla jublar och sjunger med. Min dotter satt till höger om mig och hon skrek också i extas. Jag var nästan orolig att hon skulle tuppa av så jag är glad ändå att vi hamnade på sittplatser och inte nere på golvet närmast scenen. Det hade varit risk för allvarliga olyckor där nere.
Sen var det den nivån på hela spelningen kan jag säga.
Den här videon är tagen från andra sidan av arenan så nånstans där ute i publikhavet mitt emot sitter jag med E och I.
En av killarna fick näsblod under spelningen så han sjöng nån låt med en tuss i näsan. Haha gick det med.
Sen en sak som blev ett stående skämt i vår lilla grupp var när de började prata om sin resa TILL London. Att den tagit 13 timmar och så det roliga när de började prata om HUR folk pratar i London.
Ena killen sa: how about you, give me some vatah
En annan svarade: I'll give you some vatah
och så fyllde de övriga tre i med:
vatah
vatah
vatah
i olika varianter på uttalet med brittisk accent.
Sen när alla låtar var spelade och de hade tackat för det fina mottagandet och sagt att det varit den allra bästa publiken av dem alla så blev de såklart inropade igen... och då drog de på för fullt med konfettikanonerna (jag började tycka lite synd om de som skulle städa scenen sen).
På slutet sprang killarna runt på och vid scenen och bytte kläder med publiken samt slängde ut sina scenkläder och annat och det blev kaos när folk slogs om sakerna. En slängde ut sin jacka i publiken.
Det var hursomhelst två nöjda tjejer som bara njöt av att vara där. E fotade och filmade så mkt att hon fyllde två minneskort till kameran. Men när "extranumren" kom så hade hon slut på minne och istället för att försöka radera "dåliga" bilder så beslöt hon sig för att bara njuta. Klok unge.
Jag hade sagt det åt henne också. Att passa på och njuta av att vara där och i nuet också... och inte bara fokusera på att dokumentera för eftervärlden.
När det var slut satt vi rätt utmattade kvar i bänkarna och bara tittade på när städarna började röja i röran. Vi satt så länge faktiskt att vi blev utmotade. Fast vi var inte de enda som stannade så länge.
Sen var det bara att traska tillbaka till tunnelbanan och åka hemåt igen.
Londonresan del 2
Vi hade alltså landat på hotellet nu.
Fått vårat rum. Nr 42 btw.
Tre bäddar hade vi bokat. Och tre bäddar var det. En smal dubbelsäng bäddad med ett helt täcke att dela på och så en enkelsäng vid fönstret.
Vi gjorde som så att jag o E delade säng och I fick ta enkelsängen.
Tjejerna gjorde sig hemmastadda genom att slå på tv:n och fota lite flumbilder på rummet och sig själva. Själv kände jag återigen mest bara för att gråta en skvätt för jag var så trött. Men jag gjorde mig iordning och kröp ner i sängen och rensade skallen genom att spela lite sudoku på mobilen innan jag somnade.
Ljuden var annorlunda från här hemma... ingen av oss är van med stadens ljud och nu hördes folk på gatan, bilar som for förbi och våra grannar på hotellet hördes också. Men jag var trött så jag hörde inget förräns morgonen därpå när E's mobil satte igång att larma. HÖGT!!! Jag trodde att hon skulle väcka hela hotellet så jag studsade ur sängen och snoozade. Men E och I hörde inget. De fortsatte sova.
Frukost serverades mellan 8-10. Matsalen befann sig i källaren och man fick gå ut på gatan och sen ner för en trapp.
Väl där nere möttes vi av en man som frågade om vi ville ha ägg till frukost. Bolied, fried or scrambled?
Jag tog ett kokt. E och I avstod från ägg och I tog för sig av det som fanns uppdukat. Typ varmt vatten till te eller kaffe. Två sorters juice, mjölk, vatten flingor. Bröd att rosta, smör, marmelad, mjuk ost (den du köper på Lidl i trekantiga bitar som ligger i en rund burk) sylt, vita bönor i tomatsås, frukt.
Ja ungefär så såg det ut.
E vågade inte ta för sig för hon förstod inte riktigt hur det skulle vara... så jag sprang för både mig och henne. Men det var ju inte så långa sträckor.
Någorlunda mätta i magen gick vi upp på rummet och förberedde oss för en dag på stan.
När vi kom ut på gatan insåg vi att det regnade.... doh, surprise surprise.
Trots att vi hade tänkt ta med oss paraplyer så glömde vi dem hemma... nåja, det regnade ju inte så farligt. Vi skulle nog stå ut.
Struntade i allt vad bussar och tunnelbana heter och promenerade oss fram. Vi lärde oss rätt snabbt att läsa av de där praktiska små kartorna som stod överallt och som visade vilket område man kunde täcka på 5 minuters promenad.
I kom på efterkälken mest hela tiden.... hon kunde inte sträcka ut benen lika mkt o ta lika stora steg som jag o E.
Först gick vi bara lite random för vi ville se små mysiga gator... och överallt kände jag bara oh och ah.
Jag förvånades över trafikens tempo. Fort fort skulle det gå... och jag förvånades över att det blommade lite här o var. Det syns nog inte på bilden men jag tog den för att ett träd faktiskt blommar där till vänster i bild på andra sidan gatan.
En misslyckad bild på mig och E när vi poserade i en röd telefonkiosk. I hade inte så mkt koll på hur min telefon funkade. Haha
Gröna gräsmattor överallt... under ett träd satt ett helt gäng duvor och kurade
Eftersom det regnade så var det sådär lagom kul att plocka fram o fota. men några bilder blev det ändå... fast kanske inte på sånt som alla andra tycker man ska fota på...
Big Ben har jag bild på iaf
Nåt som var väldigt bra är att överallt vid övergångsställen står det skrivet "look left" eller "look right" på marken. Jag kom ju på mig själv med att titta åt fel håll mest hela tiden i början.
Jag imponerades av dessa fina hästar... helt stilla stod de. Jag och E sa att vi hoppades de fick belöning nån gång i bland med att få springa på en härlig grön äng och bara leka.
Det pågick nån vinterfestival just nu.
Nåt som är så svårt att få in i skallen när det känns som september istället för december.
Fotade världens största adventskalender, gjord i lego.
Lunchen fick bli snabbt och enkelt - Subway. Haha nu började jag få bättre kläm på min engelska men E påminde mig om att det inte heter salad när man beställer typ hackad isbergssallad utan lettuce. Annars hade jag nog fått ett o_O av expediten på andra sidan disken.
På eftermiddagen drog vi oss tillbaka till hotellet för att torka upp och ladda om inför det vi kommit till London för - konserten.
Tog en bild på hotellet från sidan. De hade en sidedoor ifall man kom hem sent på kvällen eller så... vi var så blöta så vi gick in där.... haha
Till höger om E som ska öppna dörren ser ni vårat hotellrumsfönster. Det är mittenvåningen.
Och som ni ser så är det ju väldigt smalt och i princip bara ett rum på varje våningsplan så...
trappen är inte bred och ganska brant.
Utsikten från rummet. Palmer!!!!
Sen gick vi till den närmaste underground (som tunnelbanan heter i London) Elephant and Castle och åkte till Wembley central.
När man väl fått kläm på hur systemet funkar går det förvånansvärt fort o läsa av hur man ska ta sig från plats till plats. (lantisen har talat)
Men fy farao så det gnisslade. Man hörde ju inte sig själv tänka...
Wembley var ju som en stad i staden... herreminjeeee alltså
Det skulle vara en mile mellan centralen och arenan... vi gick o gick och plötsligt var vi lite halvt vilse... alla som rörde sig i området var väl på väg åt samma håll ungefär och strax före oss gick ett gäng tjejer som pratade svenska med varandra. Plötsligt vänder sig en om och frågar på engelska om vi ska till Wembley arena. Vi bara svarade Yes på frågan men sa sen don't know som ett svar på den outtalade följdfrågan "var fan är arenan".
I som sin vana trogen släntrade 10 meter bakom sprang ikapp och väste till E att de är ju svenskar, hon hade inte fattat att vi också fattat det men lite grann tappat fattningen.
Biljetterna kom ju aldrig på nån post innan vi åkte så det första vi fick göra var att leta reda på box office och kvittera ut dubletterna.
Nu var jag inte längre som nån svensk kock i mupparna utan kunde klart och tydligt redogöra för mitt ärende... hahaha seger för mig. =)
Nu återstod bara köandet....
Tre gånger gick det förbi nån som bad oss kolla ATT vi stod i rätt kö. Vi var så duktiga så vi hade såklart kollat att det var rätt INNAN vi ställde oss att köa.
E fick lite panik för hon fick för sig att hon skulle lyckas missa att köpa merchandise men trots att jag försäkrade henne om att det skulle säljas på insidan när vi kommit igenom dörrarna så ville hon kolla att det inte var i ett eget rum för sig. Det stod ju nämligen vakter vid andra dörrar där folk inte köade särskilt länge innan de fick gå in. Fast vi fortfarande inte blev insläppta.
Nåt vi senare förstod var VIP-platserna. De som hade fått vara med o se genrepet tidigare på kvällen.
Läs del tre (Konserten) här
Londonresan del 1
Hemma igen efter några omtumlande dagar i London
Var ska jag börja?
Vi lyckades hamna lite avsides på vägen ner till Skavsta. Men gps i mobilen är ju kanon... nåja, när det vill funka det vill säga.
Vi hade bestämt att åka över Västerås via Strängnäs till Skavsta. Den vägen hade andra tipsat om också så det lät ju bra.
Eskilstuna - Strängnäs och sen leta sig mot Nyköping... jag menar, hur svårt kan det va.
Såg plötsligt en massa skyltar skylta mot Nyköping fast vi INTE nått fram till Strängnäs och jag fick lite halv panik trots att vi var ute i gooood tid. Bad E ställa in gps mot Skavsta direkt och då skulle vi åka av från vägen vi var på och genom kringelkrokiga vägar som blev mindre och mindre skulle vi tydligen kunna komma fram.
Ett tag där trodde jag på allvar att vägen skulle sluta som återvändsgränd mitt ute i skogen i form av en dåligt plogad grusväg.
Men hey, vi fick se en annan del av Sverige... :-)
Den här bilden är dock tagen när vägen började bli större igen... vi hamnade bakom en traktor... gick inte fort då vill jag lova.
Med ett par timmar till godo rullade vi så småningom in mot Skavsta flygplats. Vi parkerade och gick genom säkerhetskontrollen.
DET var en upplevelse också. E höll på att få panik för hon ville ha gott om tid på sig och det ramlade ju på folk bakifrån i kön hela tiden och då kände hon det som att folk skulle titta på henne och tycka att hon var en sölkorv.
Jag gick först för att liksom visa henne så hon skulle veta hur det gick till... kom igenom utan problem men så fick jag se min dotter tappa sitt boardingcard när hon höll på att lasta grejerna på rullbandet.
Hönsmamman i mig ville genast springa tillbaka och "hjälpa" henne men blev bryskt tillbakavisad av säkerhetsvakten. Har man gått igenom så har man gått igenom...
E tyckte jag var enormt pinsam dessutom. Hon hade ju koll på att papperet ramlade på golvet.
Nåväl, vi kom igenom allihopa utan problem. Och fick plocka på oss våra saker igen. Och sen var det vänta som gällde... gaten var inte öppnad än men hellre ute i god tid och hinna pusta ut än stressa. Jag hade ju noll koll på hur saker o ting skulle gå till också.
Flyget skulle gå 17.45 så det var ju mörkt när vi väl kom iväg.
Vi hamnade strax bakom vingarna som synes.
Ryanair vet hur man tjänar pengar.... trodde inte det skulle vara nån förtäring ombord men jorå, de hade full ruljangs med att sälja allt möjligt. Vi avstod. Men när de sen kom och ville sälja tågbiljetter till expresståget mellan flygplatsen och London så passade vi på. Tänkte att det var enklast så slapp vi börja krångla när vi landat.
Det VAR smidigt och bra. Vi fick åka till Liverpool station och sen skulle vi ju vidare eftersom vårat hotell inte låg i den delen av London.
Vi behövde ta oss till Waterloo station och som den lantis jag är (minns nu gärna att jag gick vilse på Stockholms central) stod jag som ett fån rätt länge innan vi samlade ihop oss och gick till en informationsdisk.
Jag visste i mitt huvud vad jag skulle säga. Och orden fanns där ända. tills. det. var. dags. att. öppna. munnen....
Då lät jag nog som den svenske kocken i mupparna. Och jag vände mig till E och halvt skrek "hjälp mig".
Han som satt där var nog trött efter en lång dag och han himlade med ögonen och pekade ut mot entren o sa att bussen som går till Waterloo station skulle vara billigast och vi skulle gå över gatan till vänster och ta buss 26. Den skulle kosta 2 pund och typ 10 pence per skalle.
Vi gick till busshållplatsen, bussen kom och vi klev på... jag framförde mitt ärende på ännu mer stapplande svengelska och återigen slutade det med att jag ville att E skulle hjälpa mig. Han hade ingen pengahantering sa han och jag hade ju bara stora sedlar...
Det slutade med att även denna man himlade med ögonen, suckade djupt och vinkade bort oss att vi kunde gå och sätta oss.
Vi gick längst bak i bussen. jag skämdes som en hund och satte mig med ryggen i färdriktningen.
Medan vi skumpade fram på bussen och station efter station annonserades i högtalarsystemet (jo det låter precis som på alla såna här framtidskatastroffilmer där en lugn kvinnlig röst uppmanar alla till att "remain calm and bla bla ba") kände jag mest bara för att gråta, tänkte att vad har jag gett mig in på och jag längtade hem till allt som var vant och bekant. Fick blinka många gånger för att hindra ögonen från att svämma över.
När vi var framme vid Waterloo skulle vi fortfarande leta oss fram till rätt gata. Det är rätt praktiskt för överallt i centrala London finns det små kartor som visar närområdet men inte vad smågatorna heter, bara de stora.
Men E's kompis I som också var med på resan hade en sliten Londonkarta och vi lyckades hitta vartåt vi skulle. E hade ju dessutom tittat en hel massa gånger på internet hemma men glömt sitt lilla anteckningsblock där alla små minnessaker stod skrivna.
I mitt huvud snurrade tankar om att det är mörkt, vi går utan o veta exakt vart vi ska, vi ser verkligen ut som totala turister som inte vet - snacka om lätt byte för en bov.
Slutligen dök en underbart härlig entre upp... har nog aldrig varit gladare att se min slutdestination nån gång.
Kan det bli mer välkomnande???
Jag hade inte ätit sen före 14.00 på eftermiddagen och jag hade varit uppe och igång sen 7 så när vi möttes av en liten söt asiatisk kvinna som pratade snällt med mig när jag skulle checka in oss kände jag för första gången på mkt länge den dan att det nog skulle ordna sig.
Läs del 2 här
I'm back men bloggar imorrn om resan
Gaaahhh
Nu är jag nervös ska ni veta
Jag vet inte hur många fjärilar jag har i magen och de är stora också kan jag lova....
har jag allt... hittar vi..... kommer vi i tid.... väglag..... är alla papper med..... pass pengar piljetten
London here we come
ska. bara. kräkas. lite. först. för. jag. är. så. nervös.
Jag vet inte hur många fjärilar jag har i magen och de är stora också kan jag lova....
har jag allt... hittar vi..... kommer vi i tid.... väglag..... är alla papper med..... pass pengar piljetten
London here we come
ska. bara. kräkas. lite. först. för. jag. är. så. nervös.
änglar finns
Det blir inte alltid som man tänkt sig....
Tog ut hästarna i morse och sen fick den där olydiga lilla svarta olyckan gå in igen när jag skulle åka mot stan. Till de andra slängde jag ut mer hö eftersom de hade ätit upp frukosthöet.
Gjorde mina ärenden i stan. Gick på banken, tankade upp bilen och for till granngården för o köpa hem spån (som var slut så det fick bli torvmix) innan jag sen åkte mot jobbet.
Hade inte setat lång stund när telefonen ringde första gången. Det var sonen som meddelade att grannen ett par km bort hade ringt och sagt att hon hade två hästar hos sig.
*SUCK*
Sen ringde E och berättade samma sak. Och hon undrade över hästarna och ifall hon skulle hämta dem när hon kom hem.
Sen ringde bror min.... för o berätta..... ja.... ni vet. Att våran far hade ringt honom och sagt att hästarna var lösa för de hade rejsat över hans gård.
Jag ringde upp min far... ganska olustig till mods för det är aldrig av godo att prata med den mannen. Det är oftast gnäll om nånting värdsligt som är för stunden är väldigt störande i hans ögon. Om mig och mitt liv alltså.
Nog blev vi osams på de fem minuter jag pratade med honom allt. Jag la på luren för det ger mig inget att slänga oförskämdheter fram och tillbaka.
Men sen var det kört för jag blev så fruktansvärt ledsen och påverkad ändå.
Det är fasen i mig inte roligt att ha sina båda föräldrar i livet men ändå gå runt o känna sig som en föräldralös (typ iaf).
Jag kunde inte dölja hur jag mådde för mina kollegor som fortfarande var kvar på jobbet (på övertid pga dokumentation) och den ena erbjöd sig att ta mitt kvällspass åt mig.
Jag tackade efter viss tvekan ja. Tvekan för att jag känner att jag sätter nån annan på en pottkant... hon hade ju redan jobbat ett helt dagspass innan.
Men jag kände olust inför att gå med rödkantade ögon till brukare som är duktiga på att läsa av sinnesstämningen på den som kommer o hjälper.
Hon sa själv också att hon var ju ledig i morgon och sen är vi lediga lika länge och ses inte förrän på juldagen när vi båda börjar jobba igen efter lite semester.
Jag går nu runt här hemma och har panik inför morgondagen. NÄR ska vi åka??? Hur tar vi oss fram i London mellan ställena. Pengar (växlade idag men hade inte förvarnat banken så jag fick bara hälften av vad jag hade tänkt mig)!?! Konsertbiljetterna som ännu inte kommit (förmodligen kommit på avvägar med posten) men vi har fått andra direktiv som man får hoppas går bra. VAD ska jag packa... vad ska jag ha på mig (jo jag vet att jag tvättade och just då verkade det jag tänkt mig rimligt men inte nu).
Hästarna var mkt väl inlåsta hos grannen och vi har gått och hämtat dem nu ikväll... lämnade en papperspåse hö till henne för hon hade matat mina pållar med kaninhö... som är fruktansvärt dyrt per kilo.
Tack alla som finns där för mig. I tanken, i handling. Utan er hade jag gått under för länge sen.
När jag gick där i mörkret med E mot grannens gård så ploppade följande upp i skallen när jag såg stjärnhimlen som tindrade över skogen.
När himlen är som mörkast - det är då stjärnorna lyser som starkast
kram
peppar peppar, tre pepparkorn i en kopparpanna eller var det i magen man skulle ha dem?
Uhuu
Jag tycker inte jag hör annat än magsjuka hit o magsjuka dit och nu vill jag absolut inte få nåt sånt skit...
när jag är hemma igen så spelar det väl mindre roll men inte nu....
har sett jag vet inte hur många statusuppdateringar idag om sjuka människor på fb.
Njuter och ångestar på en o samma gång
av vardagslyx såsom att avloppet funkar igen så jag kan använda diskmaskinen och spola i kökskranen närhelst jag vill...
Diskmaskinen snurrar och tvättmaskinen likaså.
Tvättar kläder, för nåt lär man väl ha med sig till London också. Haha
Nervös som jag vet inte vad. Vi har inte fått våra konsertbiljetter ÄN, så jag har ångest för det och allt annat som är nytt och skrämmande för mig med den här resan.
Jag har aldrig varit på egen hand iväg såhär... med ansvar för två (visserligen stora) jäntor i stora vida världen.
Har faktiskt inte sett så mkt av världen alls om jag ska vara ärlig.
Har aldrig sett insidan av ett flygplan. När jag växte upp fanns det ju inte på världskartan och sen flyttade jag ihop med en som får hemlängtan när han sitter på bussen till nån 24-timmarskryss så flyga långt bort har liksom aldrig blitt aktuellt.
Men nu ska jag alltså pröva mina vingar.... gaaahhh är det såhär fåglarna känner sig innan de kastar sig ut över bokanten ut i det okända?
tog sovmorgon
och vaknade med huvudvärk
inte bra
inte bra alls
blah på den du
inte bra
inte bra alls
blah på den du
osmos is da shit
Stopp i avloppet i köket... blähäää
Vi har torpargrund och den ska ventileras sommartid. Men nån glömde att stänga alla luckor innan kylan slog till och nu råkade det falla sig att det stod vatten i diskhon. Men proppen håller inte riktigt tätt... och vad händer om vatten sakta sakta rinner utmed nåt jättekallt??? jo det fryser på såklart.
Herr J upptäckte det igår och han försökte så gott han kunde. Han stängde luckorna (bättre sent än aldrig) och skottade upp snö mot husgrunden för hur otroligt det än låter så isolerar snö mot kyla. Och han försökte nå stoppet ifall det skulle vara beläget ovan golvet.
Idag var stoppet kvar.... så jag fick försöka attackera från en annan vinkel. Och jag tog vara på mina naturkunskapslektioner jag haft och tänkte OSMOS. Högre halt försöker utjämna lägre halt och jag hällde i salt i avloppet. Ganska rejäl mängd iom att jag inte visste hur mkt vatten som behövde mättas innan jag skulle nå den kritiska punkten.
Varmt saltvatten och tid.... nyss medan jag skrev de första raderna på detta inlägg hörde jag ljudet av forsande vatten från köket.
Proppen är nu officiellt löst.
WOHOOOO
Hahaha
Tror att det gläder herr J när han kommer hem från sin bror som fick annat trubbel med kylan. De hade lyckats med konststycket att stänga av cirkulationspumpen och sen frös det väl nånstans och sen gick pumpen sönder när de slog på den igen. Så han är där och försöker hjälpa dem byta pump.
har jag sagt det förr???? JAG ogillar vinter
tjejer kan
Vi tog en chansning att vi skulle hinna runt till alla våra brukare även om vi åkte tillsammans igårkväll jag o L.
Några av brukarna skulle extraturen ta som jobbade till 19.00.
Bäst vi åkte runt och höll tidtabellen någorlunda så ringde larmtelefonen och personen på extraturen var i andra änden.
Han hade fått möte på en smal grusväg och missbedömt hur bred mötesplatsen var och halkat ner med däcket i diket. Till hans försvar var det nog plogat lite lurigt.
Han såg brukarens hus som han skulle till och vi bestämde att han skulle gå dit och sen skulle vi komma så snart vi kunde o se om vi skulle kunna hjälpa honom komma upp.
Vi betade raskt av de två vi hade inne i byn och drog sen åt hans håll (helt fel håll för vår fortsatta resa sen) och fick se bilen där den stod mitt ute på rakan med lysena på. Men bilen var avstängd och nyckeln hade han tagit med sig....
Nåja, jag o L hämtade upp nyckeln och åkte tillbaka till bilen. Höll på att förfrysa både fingrar o tår medans vi klurade på var dragöglan satt baktill på hans jobbarbil. 20 minusgrader är inte att leka med.
Det visade sig vara en lös ögla som skulle skruvas dit. Hej o hå, den satt som gjuten i en frigolitgrunkimoj bak i skuffen. En skuff där bakluckan hade frysit ihop så jag fick klättra genom baksätet.
Skruva dit ögla, häkta på bogserlina, högtalarfunktion på mobilerna och så en av oss i varje bil så på ett litet kick hade vi dragit upp den.
Killen hade nog försökt rätt länge att komma upp på egen hand för det luktade apa rent ut sagt. Brända lameller från kopplingen... uhh
Men mindre än tio minuter efter vi hämtat nyckeln kunde jag lämna tillbaka nyckeln med ett leende.
Gick det inte, var hans kommentar...
JORÅ den står här utanför nu svarade jag och sen åkte vi vidare mot nya äventyr medans han fick fortsätta jobba hos brukaren med att försöka koka ihop en sås som var godkänd av brukaren. Nåt som brukar kunna vara en prövning... hahaha
Fick höra på omvägar idag att han fick koka sås tre gånger innan det var ok.
På min långrast stannade jag på jobbet och fick då möjlighet att kika på årets lucia som kom för att lysa upp vintermörkret en stund för de gamla på boendet.
Det var fint och de sjöng vackert. Men jag tyckte att gitarristen var lite dålig på att snabbt byta noter till nästa melodi och det blev långa tysta avbrott som kändes lite halvt pinsamma sådär
lördag i arbetets tecken
Jobbdag idag... hela långa dagen = delad tur
Det är inte alls roligt men får väl gå.
Är livrädd att jag ska gå o bli smittad med magsjuka för man hör lite här o lite där om folk som är sjuka och om mindre än en vecka åker vi ju till London.
Har haft ett par dagar med mindre energi och lust igen. Men igår var jag till stan och tog den där timslånga promenaden som jag brukar företa mig på fredagar om jag är ledig och har skjutsat E till tåget.
Sen var jag kvar o inväntade lille J när han slutade skolan vid 14-snåret. Planen var att shoppa vinterdojor och lite kläder.
Dojor blev det inga för sonen ratade allt han såg.
Men snygga joggingbyxor och hoodjacka och en ny vinterjacka blev det iaf.
I förrgårkväll var jag på julbord med arbetskamraterna... vi hade hur kul som helst och alla var med.
Julklappsbyte såklart också... själv köpte jag pepparkaksformar (doh) och en grytlapp. Tillbaka fick jag en söt tomteljusstake som nu står på köksbordet och pryder sin plats.
Hey där...
... vem har bytt ut min svarta ponny??
Kan säga att hon ser ut som en indianhäst på huvudet med ett vitt huvud med svarta ringar runt ögonen... och strumpor har hon också helt plötsligt... hahaha
hugga hugga hugga gran hugga gran hugga gran.....
Eldar i kaminen
Fixar o donar utomhus
Gick ut i skogen
o sågade ner tre granar...
och sen knåpade jag ihop en sån här
Av överskottet, dvs granriset har jag pyntat lite i stallet. Brukar inte pynta där, så för shettisarnas del är det första gången de har julpyntat faktiskt.... Lilleman har ju bott på andra ställen tidigare i sitt liv.
Nån som vill komma över på en fika i min trädgård????
Nähä, vaddå vänta till våren???
Nu är ni kinkiga
Varsågod o sitt vettja
Helt galet hur mycket snö som kan ramla ner under en dag
Snart ska jag hoppa in i duschen för att lite senare invänta min skjuts till stan. Ska till en arbetskamrat på julbord. När inte kommunen ger oss nåt så får vi väl fixa själva. Vi har beställt jultallrikar från Mats-Jonsgården utanför Avesta för o göra det enkelt för oss och värdinnan.
Tjingeling pling
fördelar vs nackdelar
Fördelar med att bo i ena hålan och jobba i den andra som är 3 mil bort är att när man åker hem så åker man hem. Ingen har hört av X som hörde utav Y vad jag gjorde när jag var hemma på gården och ingen behöver tycka att jag ALLTID är i tjänst bara för att jag finns på orten.
Nackdelar med att bo i ena hålan och jobba i den andra som är 3 mil bort är att när man åker hem så tar det en halvtimme att komma hem. När vädret inte består av snöstorm på tvären dvs. Då tar det betydligt längre tid.
När man ska göra nåt kul ihop med arbetskamraterna så är det ingen annan som bor åt exakt samma håll så oavsett vem som ska hämta vem så blir det en avstickare på minst ett par mil sisådär
Just saying
lussebullar i trädgården
Tänk så glad man kan bli för så lite....
Jag har gjort iordning för fåglarna så de ska kunna äta på mer än ett ställe.
De som äter ur foderautomater har 4 vanliga och en med jordnötter att äta ifrån. Men sen finns det ju vissa fåglar som föredrar att äta från marken. Och då har jag skottat undan snön från två ställen under äppelträden och strött ut havre.
För vill man ha gulsparvar i sin trädgård ska man ge dem havre. Det är deras favoritföda alla kategorier.
Nyss hade jag en hel flock på ett femtontal saffransgula pippisar som festade loss.
Synd bara att de är så skygga.
Och jag förundras fortfarande över att de flyr för minsta lilla på vintern medans jag kan röra mig i stallet på sommaren medan de sitter och letar mat i halmen utan att nån av dem rör en fjäder i flykttendenser.
Lustiga små varelser det där.
Nej jag har ingen vinterbild på dessa små vackra krabater
snö
Jobbat idag
Halv snöstorm
Vinden från norr
Gått mellan jobben
Åka hem = spännande
Noll sikt med snöfall och yrsnö från gärdena
Ännu mera noll sikt när vinden kom på rakt från sidan = vit vägg
Totalstopp på r70, två långtradare som verkade ha nåt vajsing
Nu Bonde söker fru
Kung Bore ville också få vara med o julpynta på jobbet
vinter
Ville skriva nåt om hur jag verkligen ogillar vinter
Den här dagen började sådär med en jobbarbil som strejkade (såklart den bilen JAG skulle ha) och hade frysit sig DÖD.
Mina händer är äckligt torra och raspiga... huh hatar känslan
Håret är elektriskt och flygigt och jag får stötar av allt och alla jag kommer åt. Dammsuga är sådär lagom kul eftersom man inte gör annat än nöter munstycket mot golvet och mattor och laddar upp med elektrisk energi som sen vill hoppa över till mig och samtidigt ge mig en stöt som får hjärtat att stanna (nästan).
Kliva ur bilar är också en sån där spännande övning (men jag har lärt mig knepet, man tar tag i övre delen av bildörren och håller kvar INNAN man sätter foten i marken och kliver ur).
Kylan är också en sak som jag starkt ogillar....
Mhmmm ja visst, det är ljusare och snö är bedårande vackert men....
Näe, jag är mer av vår och försommarmänniska. That's just the way it is.
instacold
Det var kallt på morgonen
Kallt under min förmiddagspromenad i stan
Riktigt kallt
Fortfarande kallt - ute iaf
Inne - braskamin = varmt
borde sova nu
Men istället mobilbloggar jag en snabbis
Jobbat första passet på två veckor, gick bra
men kylan som är....*mutter mutter*
brrr
heeelt onödig om du frågar mig
Jobbat första passet på två veckor, gick bra
men kylan som är....*mutter mutter*
brrr
heeelt onödig om du frågar mig
K-k-k-k-kallt
Brrr idag är det tvåsiffrigt minus på termometern.
Det var det visserligen igår också men jag o E var ute o fixade en stund utan att ha en aning om det då.
Det var det visserligen igår också men jag o E var ute o fixade en stund utan att ha en aning om det då.
lördagsplaner
dagens planer
fixa lite här hemma och sen åka till Broddbos djupa skogar (haha ja de bor ju jääääättelångt från stora vägen) på en bit mat.
Då ska vi väl sätta oss o göra upp lite planer inför Londonresan... det är mindre än två veckor kvar nu.... gaaaahhhhh
N E R V Ö S - JA
Bilder från gårdagens promenad. Gamla vattentornet och Jakob Mats kvarn.
Bilden vid kvarnen ville jag ta för att herr J faktiskt har bott i det huset vid kvarnen. Ja inte det som syns på bilden men bostadshuset bredvid. Och när man läser från turismbyråns text så förstår iaf jag lite bättre när de säger att det spökar i det huset. Tacka sjutton för det när det blev långvarigt bråk mellan förste mjölnaren och staden.
Nä nu ska jag hämta in ved innan det slocknar i kaminen. Och sen starta upp dagen på riktigt.
