Vi tog en sen lunch på....... dataratataaaaa Subway. Haha japps... 

 

Sen var vi rätt trötta i fötter och ben och beslöt oss för att åka till hotellet vid flygplatsen. Pengarna började på att tryta också så.

 

Nu var jag tryggare i mig själv när jag klev in på Liverpool street station och vi hade ju redan biljetterna. 

Vi klev på tåget som skulle ta oss tillbaka till Stanstead och lutade oss tillbaka. I samma vagn hamnade några andra svenskar i grupp bestående av mamma med två tonårsflickor. Mamman började prata med sin dotter om att tänk om flyget skulle bli omdirigerat att få landa i Västerås istället. DET hade ju varit såååå bra så slapp pappa åka så långt.

Nu började jag få lite panik... vad hade jag missat???

Jag lugnade mig med att de helt uppenbart skulle åka redan samma kväll mot Sverige igen och tänkte att jag får ta reda på mer sen.

Stanstead Express erbjuder sina resenärer gratis wifi så jag loggade in på fb för att kolla lite snabbt vad som hänt sen sist jag var uppkopplad. 

 

Ibland blir man rätt störd på att folk kommenterar det uppenbara på fb och klagar om snöoväder och sånt. Men ibland (som när man varit utomlands och inte haft samma väder) är det snabbaste sättet att uppdatera sig på.

 

Ja folk skrev om snöstorm hitan och ditan. Gaaahhh 

 

Tänk om nurå... tänk om de snöat igen på Skavsta och vi måste landa nån annan stans...?!?

 

Vi kom fram till flygplatsen. Och trots att vi hade noterat var hotellet låg när vi gick MOT tåget så hade vi alla glömt exakt VAR hotellet låg så vi traskade runt där på området en stund och såg allmänt muppiga ut när vi först gick åt ena hållet och sen åt andra hållet... men till slut kom vi på det iaf... och kunde checka in. 

 

First floor, to the left at the elevators and room 1142.

 

Vi knatade iväg och efter lite snurrande fann vi vårat rum.

 

HALLELUJA!!!!

 

Ett stort rum med stora sängar (fast fortfarande bara bäddat med kingsizetäcke i dubbelsängen). BADKAR och toalett som vi inte behövde dela med någon annan.... wohooo

 

Jag paxade att bada först. Moahaha lite förtur ska man ha när man är vuxen, eller hur ;)

 

Sen låg jag och kollade in hemsidorna både för flygbolaget och flygplatsen och tittade på klart.se om vädrets läge.

Jorå, flygbolaget sa att vårat flyg skulle ledas om till Arlanda...!!

 

Men daaah, jag har ju bilen i Skavsta. *suck*

 

Med tanke på vilket flygbolag vi hade valt att åka med kunde jag väl knappast räkna med att få gratis transport till rätt flygplats. 

 

Jag kom dock till slutsatsen att det inte var nån som helst idé att få ångest över det där och då. Jag kunde ju inte göra nåt åt snöovädret iaf så. 

Men vi skulle upp tidigt och vi la oss därför rätt tidigt också. Tittade en stund på nåt totalt IQ-befriat datingprogram innan vi släckte ner. Sen vaknade jag av att I gick på toa. Oron gnagde lite grann ändå så jag tog upp mobilen och kollade fb. Jo jag hade fått en kommentar från min bror om att behövde vi hjälp så skulle han kunna hämta oss. Jag bad han räkna på vad det skulle kosta så jag lättare skulle kunna göra en bedömning på vad som skulle bli billigast ifall vi var tvungna o förflytta oss för egna pengar till bilen. 

 

När detta var gjort kunde jag somna med lättat hjärta.

 

Det första jag gjorde på morgonen var att kolla flygbolagets info om flyget. Nu stod inget om att vi skulle få landa på Arlanda längre... tjohoooo 

 

Vi hade sett till att väskorna var packade på rätt sätt redan kvällen innan för att bara kunna checka ut och fokusera på att hitta rätt på flygplatsen. 

 

Lättare sagt än gjort. Huvva så många olika ställen för samma sak. Säkerhetskontrollen var en upplevelse i sig.

 

För mig gick det bra... och för E gick det också bra. Hon fick lite panik när hon tyckte att tempot var högre än när vi åkte från Skavsta. Och jo det är ju klart att det är... lite fler plan som avgår och ankommer varje dag. Men hon klarade allt med bravur. Hon visade själv upp sina skor för kontrollanten och jo han ville att hon skulle hoppa ur dem och lägga dem i plastbacken med de övriga sakerna.

Först drog kvinnan på andra sidan röntgenapparaten E's väska åt sidan. Men det verkade mest som att det bara var för att det blev lite trångt på rullbandet för sen fick hon tillbaka den.

 

Sen var det I då. Kvinnan drog även I's väska åt sidan och I tog sina andra saker och väntade på att få sin väska. Då kom kvinnan fram med väskan och började prata om nåt som jag uppfattar som snowstorm. Och jo vi hade ju haft en sån i Sverige så jag sa ja. 

-Not allowed sa kvinnan då.

-Que?

-You have a snowglobe? Sa kvinnan och öppnade väskan.

-Har du köpt en snöglob frågade jag I. Jo det hade hon... men de är inte tillåtna i handbagage... det är ju vätska!!!

Efter att ha öppnat kartongen med den lilla snögloben kunde säkerhetsvakten konstatera att den var så liten så den var ok. Men samtidigt som hon tillät globen tog hon iväg en påse med kläder som I hade köpt och packat ner. Och hon drog med nån mackapär runt väskans kanter (ja precis som man ser på tv när man tittar på gränspoliserna). Och så fick hon se den runda kartongen som innehöll glowsticken. -What is this, frågade hon. Jag förklarade att det var en glowstick från en konsert och hon tittade skeptiskt på oss.

-What band?

-Big Bang a k-popgroup, it sais on the box svarade jag och pekade. Hon öppnade och kollade för säkerhets skull.

Sen bad hon I att packa ihop allt igen men I hade ju fortfarande inte fått tillbaka sin påse så hon packade i slowmotion eftersom hon inte ville åka utan den såklart.

 

Så småningom fick hon iaf tillbaka även påsen och vi kunde bege oss mot gaten.

 

Där hade redan samlats en hel massa människor som också skulle åka hem till kalla Sverige. Jag kom att prata med nån kille som stod framför oss och jag berättade om vad jag hade läst kvällen innan och vad jag läst för info på morgonen. Så fick väl kanske nån annan också lite fjärilar i magen över landningsort.

 

Morgonen innan hade minsann både E och I bedyrat att de inte skulle behöva äta nåt innan vi var hemmaHEMMA   igen. Men nu när vi väl hade fått komma in i planet (jo det var trångt, varmt och stressigt att vänta och att skynda sig att få sitta ihop alla tre) mådde I inte alls bra. Hon mådde illa och var törstig. När jag frågade vid gaten om vi skulle köpa nåt att dricka så ville de inte ha nåt. Jag förstod att I förmodligen hade väldigt lågt blodsocker och hon kunde inte alls sitta still. Hon svettades, var orolig i kroppen och ville genast gå på toa. Jag sa att det kanske inte var så bra ifall hon mådde så dåligt. Hon skulle ju kunna råka svimma där inne. Bättre att först se till att få nåt i sig. Jag vill dricka vatten på toa sa hon bara. Och det gjorde hon också. Fast det hade varit varmt vatten. Och hon mådde lite bättre sen. Men köpte en påse kakor och fick vatten av mig.

 

Flygningen gick bra. Nu var det ju dagsljus så vi såg alla husen och vägarna där nere medans vi cirklade uppåt