väntans tider
Inget är som väntans tider.....(?)
Fast nog finms det roligare saker o göra än o vänta på
pengar
skolans slut för dagen (sonens)
bättre tider
Fast nog finms det roligare saker o göra än o vänta på
pengar
skolans slut för dagen (sonens)
bättre tider
...korinter till ögon, och hattarna på sne
Idag blev det sovmorgon
Gick upp halv ett tror jag. Och det berodde på att telefonen började skramla. En försäljare såklart... jag gav sjutton i att svara.
Men iaf, nu är jag vaken och går här o känner efter om det ÄR nåt jag VILL göra.
Jag vill såklart en hel massa men lusten att faktiskt utföra är inte där.
Konstigt?
Ja, jag kan inte förklara hur jag känner...
Går o funderar på om jag skulle ta fram pepparkaksdegen jag köpte i förrgår (o faktiskt inte har ätit upp) och prova mina nyaste formar.
Jag fick en önskan om att jag skulle baka en pepparkaka utav varje form jag äger och har (hoppas jag inte behöver göra från dubletterna bara) för en kollega är nyfiken på dem.
Tanken hisnar... jäklars vad med pepparkakor det skulle bli... o visst.... skulle det gå. Men.....
O andra sidan, när jag bakar pepparkakor gör jag alltid en hel drös utav dem.
Mja, vi får se
utvecklingssamtal och snickesnack
Idag har jag varit på utvecklingssamtal i skolan med unge herr J.
Började väl sådär lagom bra då jag hade bett honom att skicka ett sms så jag skulle veta var vi skulle vara.
DET gjorde han inte.
Sen knatade ungen iväg till tobaksaffären runt hörnet när det är typ fem minuter kvar innan det är dags. Jag missade honom nog ganska precis när jag anlände.
Men iaf.... till slut kom vi igång.
Men maken till ointresserad unge får man leta efter.... han ville bara få gå därifrån fortare än kvickt och ansträngde sig inte för fem öre.... inte förrän jag förklarade att ju fortare han börjar ta intresse i samtalet desto fortare kommer vi ut igen och kan åka hem.
De positiva sakerna var ungefär som jag trodde.... jag har ju en smart unge (det visste jag redan) och de områden som behöver jobbas med förstod jag också på förhand rätt väl. Har suttit genom tillräckligt många utvecklingssamtal genom åren för att ha snappat upp styrkor o svagheter.
Innan dess åkte jag och hälsade på min arbetskamrat som köpte gård för nåt år sen men som jag inte varit hem till sen dess.
På min begäran gick vi en sväng i hagarna och avslutade med att hälsa på fyrbeningarna. Ricko var med också. I koppel eftersom hans hörsel är vida känd som selektiv och jag hade ingen lust att gapa mig hes på en "döv" hund som hellre än knata i hästhagar tog en repa och kikade på grannarnas gårdar.
Iaf...
När gammelmannen i hagen fick syn på Ricko så blev han helt fokuserad på hunden och han sänkte sitt huvud och kuttrade till honom. Ricko å andra sidan var inte ett dugg imponerad av hästens inviter.
Oliver som hästen heter hade inte tid att säga hej till mig mer än flyktigast för sen var det bara fokus på att få nosa och säga hej till Ricko. Gång på gång kuttrade han mjukt och så tyst att man knappt hörde honom. Undrar så vad som rörde sig i huvudet på honom. Om han vid nåt tillfälle tidigare i sitt liv haft en hundkompis som påminde om min schämthund
När Ricko vid ett tillfälle fick lite frispel och försökte springa iväg så fastnade kopplet över nosen på stackars Olli och sällan har jag skådat en sån sårad uppsyn på en häst. Sen gav han upp försöken att få kontakt och knatade iväg till de andra igen.
Efter att ha gått husesyn runt hela gården gick vi in och drack lite kaffe och lite mera kaffe... och doppade pepparkakor för fulla muggar. Och snickesnackade om ditt o datt
Fick en rundtur av huset också... jäsikens så fint de hade fått till det. Jag fick bläddra i broschyren från när huset var till salu och det var kul o få jämföra o se skillnaderna. Jag var tvungen o fråga hur många ungar den tidigare familjen hade haft eftersom jag kunde räkna till fem sängar i ena sovrummet... men de hade bara haft tre barn som skulle sova däri.
Friskvård på heltid ett slag
Läkarbesök idag
Sjukskriven 2 veckor
Kändes konstigt
Samtidigt som hon var på min linje så kände jag mig som om jag togs för att vara nån simulant
Varför ska man känna så?
Varför?
Tog även upp att jag haft ont i min nacke och bad henne kolla
Kändes som att hon trodde att det var nåt jäkla försök att liksom verkligen BEVISA hur dåligt jag mår
Jag mådde inte sååå dåligt som jag mått tidigare
Men det är klart att när nån trycker på rätt knappar och ställer rätt frågor så har jag inga skydd kvar att sätta upp och jag bölade såklart
Vila och promenader är ordinationen
Will do
och kanske om nån har lust så vill jag vara social på rätt sätt
Inte på det sätt som man är när man är i tjänst och hos en brukare.
Inte det där påklistrade teaterleendet där man alltid är go o gla kexchokla
Nåt som gladde mig idag var att jag fick min beställning från Pandakatalogen. Fler pepparkaksformar... tjohooo hahaha
har inhandlat pepparkaksdeg också... få se om jag kan hålla mig från att äta upp den, den här gången
intressant läsning
http://www.agria.se/katt/artikel/varfor-gor-katten-sa
fredagsmat, promenad och lite gangnam style med en sötnöt
Testade nåt nytt idag till fredagsmiddan.
Förut har det funnits cream fraiche med bearnaisesmak men nu hittade jag inte den i hyllan. Kan ju vara länge sen den försvann men jag hade liksom glömt bort den men kom på den nu igen idag att det var ju rackarns så gott.
Så nu fick jag improvisera lite och det gick ju det med.
Jag tog en burk creme fraiche (fast två hade varit bättre mängdmässigt) och rörde ner en påse beapulversås och i det rörde jag ner en hackad mjukstekt lök och lite champinjoner som jag hade skivat och stekt tillsammans med löken.
När såsen hade tjocknat så rörde jag ner skivor av ytterfläskfile som jag hade stekt och sen kokat i köttbuljong så de var riktigt möra och fina. Lite av buljongen fick också följa med ner.
Det blev så jäkla gott så det anar ni inte.
Idag serverade jag det med hemgjort potatismos men det hade nog varit godare med klyftpotatis
Jag är ju en sån där som gärna svänger ihop maten på en höft... recept är till för att få inspiration ifrån och sen gör man som man vill... hahaha
Eftersom jag inte tog nån bild på maten innan jag åt upp den så lägger jag istället upp en bild på en muffins som jag bakade i onsdags kväll för jag var sugen på nåt gott och det här var vad jag hade till hands
Skjutsade E till tåget idag och Ricko fick följa med till stan. Sen tog vi en promenad igen. Styrde kosan mot gruvan igen. Men tog lite annan sträckning och gick åt andra hållet när jag väl var där.
Tajmade in promenaden ganska snyggt på en timme och några sekunder....
Efteråt var jag o hälsade på hos brorsan en stund.
Victor och Ricko blev bra polare när Victor upptäckte hur kul det kan vara o mata en matglad hund. Haha
Och så dansade vi till Gangnam style, jag o Victor... sötungen
torsdag
Så har jag provat att jobba efter en veckas sjukfrånvaro
Jag hade fått en snäll runda. Med inte alls många stopp och långa pauser emellan... men trots detta är jag rätt mör i knoppen nu när jag fått landa här hemma.
En annan sak som jag märkte är att efter att ha druckit två koppar kaffe på en vecka här hemma så är det på tok för mkt att dricka kaffe på morgonen, hos en brukare (de behövde ingen hjälp men jag var ju ändå där nu så...) sen in på fm-kiss och då fyllde jag på med ett par droppar kaffe och sen iväg o duscha en brukare... kaffe??? hmm ja okej då, sen in och luncha och vad passade väl bra efter maten? Kaffe till saffransbullen som en brukare bakat och skänkt till oss.
Sen att jag ätit fyra pepparkakor idag också var också minst en pepparkaka för mkt kan jag be att få tala om.
magknipsomettbrevpåposten.se
Nu ska jag bara försöka ladda om och försöka lyckas knåpa ihop nåt ätbart.
Iaf åt mig och E.... för lille J hade missat hållplatsen och gick av hos farmor och herr J var också där nu. Så känner jag dem rätt så är säkerligen två mätta o belåtna när de kommer hem.
Efter denna kaffechock får vi se om jag finner nån sömn alls inatt. Tur att jag är ledig från jobbet imorrn. Ska bara skjutsa E till tåget.
knasboll
Lilla sötaste knaskatten visade just prov på balansakt i den högre skolan när han fågelskådade för fulla muggar.
Det är ju tur att han inte är så tung i gumpen ännu. Väger bara hälften som sin morbror Elvis så än går det att balansera på stolsryggarna.
Lilla Fisen som är mer högt än lågt. Såvida han inte slappar o sover nånstans. För maken till lealös katt har jag sällan skådat.
Och vilken livsnjutare
Dagens fundering (arkiveras under intresseklubben antecknar)
Varje gång min diskmaskin signalerar att den är klar så piper den.
Frågan är bara: vem fasen tyckte att 8 (ÅTTA) pip på raken var den optimala fäääärdig-signalen?
Om man sen räknar in att den piper en gång för att man slår på strömmen till den
och sen piper den en gång för varje gång man stegar i programvalet (om man nu känner för o byta program dvs)
och så piper den såklart för att man trycker på START också.
Som inte detta var nog så piper den avslutningsvis en gång när man slår av strömmen.
You do the math.... många pip blir det
Nåt som inte hör till frågan om diskmaskinens pipande utan mer bara en allmän notering här hemma, är att väldigt många av mina apparater piper när de är färdiga.
Micron piper när man trycker och väljer program och effekt. Och den piper när den värmt klart 3x2 pip.
Tvättmaskinen piper när man startar den. När den är klar piper den tre gånger.
Torktumlaren piper också när man startar den och när den är klar piper den såklart.
Men som sagt var: av alla mina apparater här hemma är diskmaskinen värst på att pipa... minst 11 st piiip måste man lyssna på innan man fått sin disk ren, o klar att ställas in i skåpen igen.
så enkelt
Efter att ha brottats med katter på den tiden man köpte alla läkemedel över disk o allt man erbjöds var 3-dagars kurer med äckliga axilur så känns det så easypeacy att bara lägga avmaskningstabletten framför katten o vips och slurp är den borta och uppäten.
Still amaze me every time
Still amaze me every time
Friskvård i solskenet och historielektion på en o samma gång
Tog en lång promenad idag igen
Själv den här gången... ja förutom hunden då.
Vi startade vid Lärkan och började gå elljusspåret men sen hittade jag en stig som verkade spännande och slog in på den. Den visade sig leda till en annan stig som ledde till gruvområdet.
Så min från början fasta inställning att vi skulle gå snabbt fick ge vika för min nyfikenhet och jag släntrade runt lite här och där vid gruvan.
Man ska inte förakta höjdträning heller... jag och hunden gick ner till Stens botten och kikade lite... lätt att gå ner men uj uj så jobbigt det var att gå upp för alla trappstegen igen.
Sen slog jag en lov över det gamla gruvbyområdet. Idag en kohage men ruinerna finns kvar. Och fantasin sätter fart. Hur små hus var det egentligen?? Stenruinerna mäter inga stora ytor.
Sen blev det raka vägen mot bilen igen för nu började min mage knorra lite... den hade ju inte fått annat än en kopp varm O'boy till frukost.
Mot Åkrahallen för o införskaffa lunchen. En god självplockad sallad från salladsbuffén med allt som är gott. Skippade dressingen faktiskt.
Var jag inte duktig som lät bli att köpa godis till efterrätt???
Fast pepparkaksdeg som äts som godis är ju inte ett dugg bättre, eller???
Haha
Nu när jag skulle googla lite fakta om gruvan så hittade jag det här
Och en kartbild över min promenad
farsdagsfika
tårtan blev helt okej faktiskt. Jag slängde in bottnen en liten stund till i ugnen och sen fick det vara som det var med kladdigheten. Hade bara frysta jordgubbar hemma som garnering men halvtinade jordgubbar som jag skivade och la uppepå grädden innan jag sen la på locket.
Men receptet påstod att det skulle räcka till tio pers... njä, vi var 6 stycken som fikade och sen blev det bara en bit kvar för ungarna o dela på så max att man skulle kunna vara 8 på den. Visserligen var tre av de som smaskade stora vuxna karlar med aptit på gotter och jag är inte blyg att ta för mig jag heller men jag skulle skämmas om jag bjöd på den lilla till 10 personer.
Nix ingen bild för den tog slut alldeles för snabbt för det
Fars dag
skulle baka en tårtbotten tills idag
Den blev helt jäkla misslyckad...
Det skulle bli en Glömmingetårta men marängen blev ju inte ens färdig... krispig vad är det??? Klibbig är mer ordet för dan
bah
Får väl baka några muffins istället...
När jag nu googlar på Glömmingetårta så fann jag ett bättre recept än det jag fann igår. Man ska fasen inte mobilsurfa efter recept... och i det jag fann idag ska ju plåten stå i ugnen i 25 min, det jag fann igår stod det 10 min på. Inte konstigt då *mutter mutter*
maraton
Idag har jag, dotra och ena svägerskan tittat på de fyra Twilight-filmerna. Tog ju några timmar i anspråk. På onsdag är det premiär för den sista. E o svägerskan ska gå... men ingen biljett är bokad för min del. Hade gärna sett den jag med då ju :-(
vilse
I förrgår kväll bestämde jag mig för att jag inte bara skulle ligga o sova här hemma nu när jag inte är pigg i kropp o själ. Mer än sova behövs för att rehabilitera sig själv.
En annan sak som behövs är ju frisk luft och rörelse också. Samt goda vänners sällskap där man bara är utan en massa krav och förpliktelser så jag skickade ett sms till en vän och frågade om vi skulle ta den där sen länge bestämda promenaden runt Järndammen.
Hon hakade på genast. Vi bestämde en tid vi skulle ses igår på fm. Men sen igårmorse insåg jag att E hade ju sovmorgon och behövde inte till tåget vid 7 utan snarare vid 9 på morgonen. Och jag skulle ju ändå till stan så jag skjutsade henne.
Men min vän A blev lite senare än tänkt så jag o Ricko hann med en promenad kring Lärkan först. Jag har ju lite svårt att gå förbi vattentornet för av nån konstig anledning är stora runda byggnader läskiga för mig. Tror det är sen jag var liten och blev skrämd för vattencisternen i skrubben under trappen när pumpen slog igång och morrande pumpade upp vatten. Nåväl en parentes bara
Men skogen därikring känner jag utan och innan nästan, eftersom alla idrottstimmar med orientering och sånt nästan alltid förlades i den skogen. Och inte att förakta att man sprang och lekte där också som barn.
Så småningom iaf så ramnade även A in till stan och vi kunde göra lite ärenden innan vi sen drog till skogs på riktigt.
Vi hade tänkt gå runt Järndammen som sagt var. Men när vi kom dit var det en annan människa med hund där. En som hade lösspringande hund och hon verkade ha lagt upp nån aktivitet för hunden att söka av området eller nåt för den for som en tosig överallt.
A som har en hund som är mindre väluppfostrad när det kommer till situationer med främmande hundar tyckte att vi skulle gå på spåret nån annan stans och så brakade vi ut i skogen rätt ut bara... hahaha yesss så organiserade vi är.
Ramlade ut på en stig och A (som varit där senare än mig) bestämde att vänster skulle vi gå för o komma rätt....
Hmmm näe, då kom vi ju ut på grusvägen.
Men titta, på andra sidan vägen finns en annan slinga. Helgonmossen... ja men den kan vi väl ta.
Sagt och gjort, vi började gå den istället.
Vi gick o vi gick... vissa ställen var blöta så man fick gå lite försiktigt (jag hade ju lyckats åka ifrån mina vattentäta stövlar såklart). Mer skog och mindre sjö helt klart. Men mosse lite här o var. När vi kommit fram till mossen och börjat gå åt andra hållet kom vi snart till ett vägskäl på stigarna. Markeringen satt mitt emellan så vilken skulle vi ta???
Hmmm
Vi tog den stig som hade samma storlek som den vi var på och höll höger.
Snart kom vi fram till en väg. Men inte den vägen vi trodde vi skulle ramla ut på. Och markeringarna fanns inte att finnan nånstans. Hmmmm höger eller vänster på vägen??? Vänster innebar översvämmad väg med mosse på båda sidor om... vi försökte gå över men fick vända tillbaka för det gick inte att få bärbart fotfäste o gå torrskodd över.
Andra hållet visade sig vara en väg upp till skogen bara och den blev sämre och sämre.
Nu började dagsljuset sina också... what to do??
Nä men vi går tillbaka till stället där vi valde fel stig sa jag. Och så gjorde vi.
Sen gick det bra och markeringarna dök upp med jämna mellanrum som de skulle... hahaha men mörkret föll snabbt och jag var lite rädd att vi inte skulle kunna se markeringarna till slut. Eller stigen heller... och skulle nån börja sakna oss hade de ju letat åt andra hållet i skogen. Haha
Mottagningen var noll och zero så vi hade nog inte kunnat ringa heller.
Så småningom var det nåt ljust mellan träden igen och A hoppades på vägen... neee bara mera mosse sa jag. Men strax bredvid mossen när stigen svängt lite åt vänster så dök den efterlängtade vägen faktiskt upp. Och den här gången var det rätt väg också. Wohoooo
Gissa om det var en härlig syn när två opelbilar plötsligt dök upp i vårat synfält där de stod och väntade på oss vid parkeringen.
När vi åkte därifrån var det så mörkt att det var befogat med hellyse så vi kom väl fram i rättan tid.
När jag närmade mig civilisationen igen så ploppade både sms och meddelanden om missade samtal upp i telefonen.
Det var skönt att ramla in hemma sen och byta om till myskläder och torra strumpor (jo jag trampade ju igenom på ett och annat ställe).
En bild blev fotad på hela promenaden. En björk vid Helgonmossen
Självklart ska start och mål vara på samma ställe men gps'en ville inte hitta nån satellit till att börja med. *suck*
Men man ser väl lite grann hur vi var o snurrade iaf...
Och man kan ju tycka att vi hade kunnat använda mobilen och den här kartan MEDAN vi var ute och gick men problemet var att det gick inte o zooma in så nära så man såg nå detaljer på kartan. För då blev det bara rutigt
promenix med sällskap
Tog en promenad med hunden för att möta lille J när han kom från bussen. Behövde väl röra lite på mig efter att ha tillbringat hela dagen sovandes mer eller mindre
Upptäckte till min förvåning att jag hade mer sällskap än bara hunden. Halvvägs såg jag att katten också smög ett par meter bakom.
Katten som legat strax bredvid mig hela dagen i sängen var strax bredvid mig även på promenaden. Älskade lille vän.
Nu ligger han på köksbänken och tvättar sig. Som den majestät han är har han självklart besittningsrätt till ALLA delar av huset (om du frågar honom dvs).
Igår såg det ut såhär:
Hahaha han heter inte Elvis The Cat för inte.
Eller kärt barn har många namn för han går också under Elliebellie, Elliebells, Elfiso (hans rökare är inte att leka med), Moffetoffe, Moffe (de två sista har lille J bestämt att kalla honom för)
Ring ring i min telefon
Arbetsmiljögruppen ringde nyss... och även om jag känt att jag mår dåligt och känt panikångesten lura därbakom så var det ändå smärtsamt jobbigt att berätta för en utomstående exakt hur jag känner just nu.
Jag höll på att bryta ihop i luren.
Jag vet inte om jag gjorde rätt o riktigt att stålsätta mig och inte börja gråta... men jag fick inte rådet att ta en alvedon iaf (bästaste Stajna vet vad jag menar nu ;)) utan hon bad mig prata med min chef.
Jorå, det har jag tänkt också, sa jag.
Men, fortsatte jag, det är inte så lätt att prata med en person som man i princip aldrig ser på sin arbetsplats och vissa saker kanske man vill ta "eye to eye" och inte över mail eller sms.
Jag hintade ju för chefen igår efter kursen men eftersom jag hade kort om tid innan jag skulle vara på plats på jobbet igen och det stod andra och rev o slet i chefen samtidigt så blev det varken hackat eller malet.
Slänger in en instagrambild på ett par söta garntomtar.
Det är ju inte dags än men såg dem hos en brukare igårkväll
Visst är de söta?
Månne jag skulle kunna få inspiration att göra några jag med...?
Som jag sa till hon på arbetsmiljögruppen så har jag annars ingen lust med nånting just nu, mer än att sova.
att veta...
jag gjorde det enda rätta idag...
Jag sjuksskrev mig
Nog för att jag kände mig rätt pigg ändå igårkväll.
Roliga trevliga arbetskamrater kompenserar för mycket här i livet och igårkväll hade jag tre stycken sådana ett tag... + att jag var ut och åt med 8 av mina andra jättetrevliga arbetskamrater på lunchen. Sånt laddar helt klart mentala batterier men när det är urladdat så är det urladdat och alla som haft att göra med utslitna laddningsbara batterier vet att de laddar ur jävlars så fort igen.
2xStajna + en fd elev som gick dubbelt för att kunna vikariera gjorde att kvällen kändes lättjobbad.
Men så fort nåt hakade upp sig eller nåt out of the ordinary dök upp så ville min hjärna inte vara med riktigt. Och då är det bättre att inse sina tillkortakommanden och bita i det sura äpplet.
Så idag har jag skjutsat en son till bussen och sen sovit sovit sovit tills nyss när en granne ringde och undrade över om min far inte hade sitt telefonnummer i bruk längre.
Haha som om JAG skulle vara rätt person till att svara på en sån sak. Ringer ju aldrig till honom.
Men iaf, eftersom jag tog upp datorn och sökte på eniro efter nåt mobilnr så kunde jag väl lika gärna blogga en rad också.
När jag sover så drömmer jag så mycket. Ett sätt för hjärnan att bearbeta, sortera och vila antar jag. Men jag kan inte sätta ord på vad jag drömt för det har flugit sin kos igen.
Katterna verkar också känna av att jag mår sisådär... för ett tag hade jag alla tre låg här hos mig.
Eller ja, den ena låg nog bara här av en anledning... han tjata om mat. Jag har ju glömt köpa hem kattmat så jag har lagt av hundens kulor i blöt men det är väl inte lika gott förstår jag.
hur mycket kan man sova på en skala?
Igår gjorde jag mest en massa ingenting faktiskt
Mest för att hjärnan inte orkade vara med och som jag skrev i ett sms: jag var trött inifrån och ut.
Så jag sov, sov och sov lite till... jo jag tog den där promenaden. Mest bara för att lämna J's cykel vid busshållsplatsen. På vägen hem fotade jag ett par tre bilder också. Hade en plan med fotandet. Men det sket sig när jag ändå glömde bort att fota på ett ställe som jag hade tänkt.
Jag tänkte ha hakat på veckans fototriss lite sådär mitt i veckan. Och ämnet är portar om jag inte är ute o cyklar.
Hittade en björk som såg lite annorlunda ut också. Den var full med vad jag först trodde var skägglav men en googling senare insåg jag att det nog snarare är garnlav.
Och så tog jag en bild på en av alla de varningsskyltar som sitter efter grusvägen på väg hem.
Men när jag kom hem så gick jag o la mig igen. Och fortsatte sova o sova.
Tror ni att det hade nån negativ effekt på nattsömnen??? Nä jag kunde sova inatt med. Visserligen med en del avbrott för drömmar när jag vaknat och vänt på mig men sovit som en gris har jag gjort.
Och vore det inte för att jag skjutsat lille J till bussen så hade jag sovit än. Men det gjorde jag ju igår också och somnade om efteråt.
Idag skulle vi haft apt på jobbet men det är utbytt mot en kurs istället. håhå aint that typical. Vi har ett apt på fem veckor och just den tidpunkten måste såklart ramla in under en kurs som alla hemtjänstgrupper ska vara på.
Inget apt på 10 veckor känns som en skitdålig idé.
Kvällsjobb står på schemat också... och kvällsjobb är väl ändå rätt okej om man ser till vad man gör då mot vad man gör dagtid. Men den här veckan är vår tunga brukare hemma... och det gillar inte min nacke...
Men innan kurs och jobb så ska vi träffas på stan och äta lunch ihop, jag och mina kollegor. Bara jag nu kan samla ihop mig såpass....
kokt hjärna
tog en rejäl sovmorgon
borde kanske gå ut och ta en promenad
vi får se
vill inte ens göra en sån sak
vill ingenting just nu
sov mest hela kvällen igår
orkade inte vara social
skrev mitt blogginlägg när alla andra gått o lagt sig
hade diffus klåda på olika kroppsdelar och jag var orolig att det skulle blossa upp nässelutslag så innan jag la mig för natten tog jag en halv atarax.
DEN har jag sovit alldeles jättegott på
men är jäkligt seg idag
har inte borstat håret än
har inte ätit frukost (godis räknas inte va?)
polisen ringde o väckte mig i förmiddags
jag o E var ju in o fixade pass häromdagen
men hon hade lyckats med konststycket att bara ta betalt för det ena passet
haha
nä vad säger ni
dags att gå ut o ladda batterier utomhus kanske
hjärnan känns kokt på nåt vis
