Tog en promenad med stavarna. Gick tillräckligt snabbt för att bli varm och nu efteråt så fryser jag så mkt att jag krupit ner under täcket en stund.

När man väntar på att bli uppringd från vårdcentralen...

Återigen har jag försummat bloggen.

 

Jag lever iaf.

 

Det var strålande sol idag men jag slösade bort dagen med att sova bort i stort sett hela. Igår var jag till Kolbäck och hälsade på "jultomten" som gav mig de fina kopparna.

Sen i starten så dök upp ett par tre timmar senare än tänkt. Jag insåg också att jag hade glömt äta frukost så svängde in på Erikslund för att ta en hamburgare och lyxshake. Hmmmm Erikslund på en löningshelg är helvetet på jorden. Det bara måste det vara... 

 

I fredags var jag barnvakt åt brorsans små medan de var på begravning. Jag utmanade ödet och tog med mig dem till vintermarknaden. Men det gick bra. Jag är ju inte direkt van att jonglera med tre barn på en promenad. Nåja Ronja somnade i vagnen efter att vi hade ätit en sen lunch och sov en timme. Vaknade lagom tills att vi kom hem igen. 

 

Men det är inte så konstigt om energinivån är låg efter sådana äventyr. 

 

Jag vet inte om lilla loppan aka Ronja har smittat mig men idag har jag ont i halsen. Eller så är det efter allt myckna pratandet igår. 

 

O där försvann en hel vecka sådär bara. Swish swosh.

 

Jag började skriva ett inlägg i tisdags men blev avbruten och sen blev det inte av att fortsätta.

 

Jag skrev det medan jag satt i väntrummet på endoskopin och väntade på farsan som var inne på undersökning och lite åtgärder. Men mitt i skrivandet så kom han ut och var klar. Då gick vi ner till cafeterian istället. Han skulle bara få äta flytande i två dagar. Sååå vad beställer karln? 

 

 

 

Jahapps. En av årets mest kommersiella dagar är här. Gunåde den som inte köper 100 röda rosor och ett halvt ton hjärtformad choklad idag. Shame shame shame on you.

 

En bloggvän deklarerade att hon tänkte ta hand om sitt eget hjärta idag och jag hakar på. #noStress 

 

Min gamla (nåja 5 dagar yngre än mig) klasskamrat sa att jag borde bära ett vackert halsband varje dag för att få känna mig fin och må bra. Idag blev det ett grönt hjärta såklart.

Jag blev väckt av katten och inser att jag är hungrig.

 

Så hungrig att jag är illamående. 

 

Hmmm jag glömde visst bort att äta nåt ordentligt igår. Två mackor till "frukost" vid 13-tiden och sen en påse lättsaltade chips fördelat under dagen är kanske inte tillräckligt mkt. Möjligen åt jag en våffla också. Minns inte om det var igår eller i förrgår. 

 

Jaja bäst o stoppa nåt i den svidande magen innan den börjar bråka högljutt med mig.

Den här lilla blomgruppen knåpade jag ihop igår iaf. Återanvände stenarna och skålen och miniatyrväxterna köpte jag då för nån vecka sen när bilen strejkade i V-ås. 

Jag fick en ingivelse att fota en gammal ljusstake som står utomhus. Min ständige följeslagare ställde gladeligen upp på att posera en kort stund.

Igår fick jag en uppmaning om att jorda mig. Att jag på sistone varit för mkt svävande i det blå. Det kanske kan anses som ploj och humbug men iallafall har jag börjat följa en sida på fb som innehas av en livscoach och medial vägledare. Om man vill kan man betala för "readings" men riktigt så desperat är jag inte. Däremot lägger hon ut såkallade Änglakort mellan varven och faktum är att budskapen i just de kort jag valt sedan visar sig ha anknytning till hur det känns för stunden. Och budskapen läggs ut flera timmar senare och är samma lika för alla som valt ett eller flera kort.

 

Gårdagens budskap för oss som valt kort nr 4 var som följer:

4. Grunda dig

"När du kopplar ifrån medvetenheten om kroppen och den fysiska tillvaron förlorar du din grundning. Även om det är härligt att sväva i det blå så behövs din uppmärksamhet och arbetsinsats på jorden. Vi hjälper dig att balansera det andliga och det materiella så att du kan njuta av ett tillfredsställande jordeliv.

Det här kortet är en signal om att din energi och uppmärksamhet behöver grundas. Om du har känt dig tom i huvudet, förvirrad eller glömsk, bekräftar det kortets budskap. Att vara ogrundad betyder att din uppmärksamhet är riktad för högt upp, som om du inte vore i din kropp. Det behövs en balans mellan fokus på det andliga och fokus på jorden. Du kan grunda dig genom att gå barfota i gräs eller jord, genom att äta grönsaker som växer i marken såsom morötter och potatis eller genom att massera dina bara fötter. Du kan också vidröra ett träd eller en växt eller föreställa dig att det växer ut rötter från dina fotsulor och ner i jorden. Grundning gör dig mer koncentrerad och fokuserad, samt förbättrar din kontakt med änglarna.

Ytterligare betydelser som kortet kan ha: Ägna dig åt trädgårdsarbete - Arbeta med blomessenser - Ändra dina matvanor och din livsstil så att de stödjer din mentala och andliga medvetenhet - Försäkra dig om att det du säger och skriver är praktiskt, grundat och lätt att förstå - Var jordnära och äkta i dina relationer - Sänd kärlek och ljus till Moder Jord.

Långt budskap men det jag ville komma fram till är att jag drömt om kompost och blommor inatt. Så idag tänkte jag göra just det. Grunda mig genom att pyssla om några blomstackrare här hemma som skriker efter ny jord i sina krukor.

Jag fastnade framför tv:n. Första gången sen jag vet inte när som JAG slagit på tv:n och aktivt valt att titta på något.

 

Nåväl, nu har jag tittat på The voices som var en skruvad film om en man som hörde röster. Och sen slog jag över till Titanic och grät floder till slutscenerna. Nu tittar jag på Her er Harold och jag trodde inte att den skulle va nåt att se, jag mest bara blev kvar framför tv:n. Men den är rätt rolig faktiskt. En desperat norrman kidnappar Ingvar Kamprad.

 

Jaha i skrivande stund tog filmen slut. Men jag fick iallafall skratta lite gott efter att ha fått släppa loss tårarna. Så nu kanske det är lite balanserat för nån timme framåt. 

 

Före tv-tittandet lyssnade jag på musik en lång stund faktiskt. Också något jag inte orkat med riktigt på länge. Men idag ville jag få lyssna på lite powermusik så jag letade upp Disturbed och lyssnade en hel massa på dem. Bra när man behöver få ur sig lite ilska.

Den här covern är helt totalt underbar. Jag tröttnar aldrig att lyssna på den.

Som jag redan skrivit i ett inlägg idag så har jag varit så trött och sovit i sådana mängder på sistone. 

 

Jag har också drömt så mycket sjuka grejer att hälften kunde räcka.

 

Till exempel så drömde jag att jag hade en bil stod i vardagsrummet. Ja inga konstigheter där liksom. Men jag hittade en kaja sittandes i motorrummet på bilen. Jag kastade ut fågeln men inte förrän dagen därpå upptäckte jag tre ägg också i motorrummet. Jag hade visst ställt ut två av äggen i vinterkylan innan jag kom på att jag skulle kolla om det var nåt liv i dem. Det sista ägget tickade (hjärtslag men lät som en klocka) och alltså var det nåt litet som levde däri och snart skulle kläckas. Eftersom mamma kaja var bortflugen fick jag försöka hålla ägget varmt ändå. Jo det var varmt fortfarande. Efter att ha försökt värma det i ett bo av toalettpapper och värmen från min hand så insåg jag att det behövdes bättre doningar och alltså stoppade jag in ägget i munnen över natten. På natten så vaknade jag av att ägget hade kläckts och jag spottade ut äggskal i storlek av ett hönsägg. Det var också en kycklingsstor unge som jag försiktigt lirkade ut ur munnen. Det första den gjorde i min säng var att lägga en stor blöt diarreig blaffa så jag fick upp och städa ur. Sen är resten suddigt ur den drömmen.

 

En annan dröm som utspelade sig som en film så jag liksom halva tiden var åskådare och ibland var huvudpersonen. Jag (fast ändå var jag åskådare just här) hade träffat en kille fast det var mer som att han var en artist och jag ett fan. Iaf så hade jag en fiende som hade känt killen före mig (läs idol). Jag skyndade mig upp för ett antal vindlande trappor upp till min lägenhet (fast bodde hemma hos min mor som eftersom det var en film inte var min mor) och låste dörren precis innan min fiende och hennes kompisar hann ikapp mig. Dock funkade inte låset så fast dörren var låst var jag tvungen att hålla emot och låsa fler varv innan det blev låst. Sen kom jag på att vi hade en extradörr som ledde till tvättstuga och vind och såna saker och jag skyndade mig dit för att låsa. Samma sak hände där. Dörren låstes men ändå inte så jag fick hålla emot och låsa fler gånger för att få det låst.

 

Sen gick jag in på mitt rum (fortfarande inte jag utan "tjejen som är i filmen är inte den som skrivit brevet") Gardinerna var fördragna på min vänstra sida men det glipade lite och när jag tittade ut så såg jag att fienden och vännerna var utanför och hånskrattade så snart de insåg att jag såg att de var där. På väggen till höger fanns inga gardiner men det gjorde ingenting för där var en kyrkogård med en massa gravstenar så där skulle ingen komma för att titta in iallafall. Jag satte på min stereo med en låt som den här killen hade varit med i publiken när den spelades. (mmm vem säger att drömmar är logiska) Sen plötsligt är jag ute och springer i trapphuset igen. Den här gången med mina vänner men vi är jagade. Vi har varit och gömt oss i källaren men det blev en fälla som vi knappt kom ur för våra fiender var där. Så nu springer vi via den lilla baktrappen upp till vinden för att gömma oss där. Väl där uppe (och det är högt) så visar det sig att huset sitter ihop med en stor kyrka typ katedral. Därav kyrkogården utanför mitt fönster såklart. En kompis börjar fingra på ett piano/kyrkorgel som står på vinden. Jag ber kompisen att låta bli eftersom jag inte är säker på ifall ljudet är kopplat till kyrkklockorna och kommer att höras utifrån. Det skulle ju röja vårt gömställe. Hursomhaver börjar jag själv spela på instrumentet för jag har en pianoläxa att öva på. Sen vips är jag skådespelaren som spelat i filmen och jag ska gå upp för trapporna till huset som allt utspelat sig i. Det är jättejobbigt att gå för den konstanta uppförsbacken med trappor även på utsidan. Inte jättebrant men tillräckligt för att det ska kännas i benen och i flåset. Sen plötsligt är jag liksom tillbaka uppe på vinden och nån står och kastar fiskar ner i en pool på gården. Varje gång hamnar fiskarna faktiskt i poolen även fast det är högt upp och en bra bit mellan hus och pool. En fisk visar sig vara en vit uggla som flyger iväg. Sen plötsligt är nån av fiskarna en ål. Den ska inte kastas i men av nån anledning så hamnar den i poolen ändå. Då är det en elektrisk ål och nån (min fiende?) blir omslingrad av ålen och får chock på chock innan ålen börjar äta på flickan i poolen.

 

Jag har gjort en egen amatörmässig drömtolkning. Artisten är J såklart. Fienden är också rätt solklar. Rummet som har viss insyn men ändå dolt gissar jag är facebook. Jag har för tillfället en rätt öppen profil som alla kan se vissa delar av. 

 

Jag vill inte spekulera i den elektriska ålen och vad mitt undermedvetna menar med det. Men ah...

 

 

 

Trött trött galet trött.

 

Det är säkert nånting jag bara vill låta bli att tänka på, som tar min energi så fruktansvärt mkt.

 

Jag vet inte på rak arm vad det kan vara. Men jag sover minst lika mkt som katten om dagarna. 

 

Kanske är det faktumet att herr J flyttar till eget på riktigt i helgen. Kanske är det för att jag överallt påminns om kärlek just nu. 14/2 på söndag. Kanske är det något annat...

 

Jag har tyvärr slarvat med medicineringen också. Så mitt huvud är yrsligt och jag känner mig som i ett konstant rus av hyperventilering. 

 

Nä, blärk är känslan för stunden. 

 

Idag är ingen bra dag.

 

Inte alls nån bra dag.

 

Ångest och tungsinne.

 

Suckar och hjärtklappning.

 

 

 

 

När nattens tystnad känns för mycket. När tankarna surrar och snurrar ...

 

Runt, runt

 

Som en fluga fångad i en lampkupa, tumlar emot kupans sidor. Så nära men ändå så långt borta. Att se friheten men inte kunna nå den.

 

Själen har influensa. Jag har emotionell feber. Det är äckligt varmt. Huvudvärk. Dimmiga tankar. Följa den röda tråden i tankarnas kurragömmalek. Blunda för känslan. Känn inget. Tänk inget. 

 

Imorgon är en annan dag. En bättre dag? En ny dag. Ett oskrivet blad. Ett nytt kapitel. Vad som helst kan faktiskt få ta plats. Du bestämmer, jag bestämmer. Blunda och önska dig något. Låt handen få hålla pennan och själv skriva orden. Orden som kanske bildar kapitlet som öppnar vägen ut till friheten. 

 

Ett nytt år - apans år. Ta chansen och bli vad du vill.

 

Jag vill bli ... lycklig.

Låg idag.

 

Känner mig ledsen inom mig. Lite lågmält vemodig sådär.

 

När ska jag få må 100 % bra? 

 

Jag har sovit förskräckligt illa inatt. Vaknat gång på gång och känt mig varm. Drömt konstiga drömmar. Tappat bort och hittat bortglömda nycklar och telefoner. Varit sen i och till jobbet. Inte hittat mina kläder, tagit fel jacka o fel skor. Blivit förvirrad hos brukare och frånåkt. Gått i vindlande källargångar, varit högt och lågt, både på kända och okända ställen. Ett tag var jag i mormor o morfars stuga som de sålde på slutet av 80-talet. Jag har drömt om hundar, hästar .... jag har fotat fantastiska naturscenerier både sommar- och vintemotiv under en o samma fotosession. 

 

Kanske inte konstigt att jag är matt idag när jag tänker efter. Heh 

 

Tankarna och känslorna fortsätter sitt malande korståg inom mig. 

Nja, jag mår rätt så bra trots allt idag.

 

Jag hade köpt nya kläder och jag sminkade mig och lånade till och med läppstift av E. Ett sånt där longlasting. Helt suveränt bra faktiskt.

 

Dock så satte tankarna igång idag igen. Antar att jag måste genomlida dem tills jag fått älta färdigt. 

 

Trött , feberkänsla, huvudvärk, hjärtklappning.

 

Hur fasen ska jag orka med ikväll.

 

Orkar ju inte ens vara uppe här hemma. Vill bara sova.

 

Blah.

 

Kidsen har önskat tacos ikväll så nån måste åka o handla. Misstänker att den någon är jag. 

 

 

Jag blev lite osynlig igen.

 

Livet tog ut sin rätt lite grann. Eller nåt sånt.

 

I måndags skulle jag till V-ås på utvecklingssamtal med sonen men innan dess behövde jag ta ett par prover som inte blev tagna när jag var till läkaren förra veckan. 

 

Jag totalt avskyr att bli stucken. Det blev inte direkt bättre när jag klappade ihop och gick in i väggen för dryga 10 år sen och hade sån ångest vid akuten att sköterskan inte kunde få något blod utan fick gräva runt lite. 

 

Så efter en ångestladdad morgon åkte jag och våldgästade brorsan och hans familj och åt lite frukost innan det var dags att hasta mot storstan och utv.samtalet. Det tog i runda slängar 20 minuter och sen hade jag planerat att åka ut till Ikea och shoppa lite förvaringslådor och annat grejsimojs som man tycker är rent livsnödvändigt just när man går där. 

 

Tyvärr bestämde sig min bil för att inte längre vara samarbetsvillig när jag var på G ut till shoppingcentret utan automatväxellådan tog lite semester och vägrade växla högre än till 2:ans växel typ. Tur nog valde jag att inte åka E18 utan åkte bakvägen istället. Jag fick inte upp farten i mer än 35 km/h sisådär. Sååå frustrerande. 

 

Hankade mig till Ikea iallafall och bestämde mig för att göra en ordentlig tröstshopping.