Sunday
Så har det gått en vecka igen utan uppdatering.
Oops
Ja mitt liv är inte så intressant ändå så var det bra med det 😅
Tränat (lite för lite kanske) och jobbat (kändes som för mycket) och hunnit kalasa o bli bjuden på grillat. Men det betyder också två sena kvällar. Så gissa om jag var trött i morse.
Regnar gör det också. Jag hade tänkt atäda/möblera om i v-rummet. Soffan står tvärs över golvet. Soffkuddarna vädrade jag igår innan regnet men de ligger kvar på en stol i hallen där jag dumpade dem när regnet kom. O sen drog jag ju iväg.
Aja, kaffe har jag intagit. I massor, för huvudet muttrar om de där sena kvällarna.
På skoj satte jag mig ner o sammanställde hur långt jag cyklat iår.
1042 km 😱🚴♀️
Bästa månad blev juli med 286.64 km. Jag hinner slå det än. Har idag och imorgon på mig att trampa 70 km. Ingen total omöjlighet men ah 😅 det regnar. Och imorgon är det jobbdag igen. Förvisso kväll om jag minns rätt. Så går jag upp med tuppen så 😁
Om jag äter lite. Gör ett ryck med rummet så kan jag belöna mig med en cykeltur sen. Kanske värmer upp med lite annan träning först.
Nu har jag skrivit ut en plan så svårare att låtsas som det regnar (doh, ja pun intended) o skita i det.
Bilder från när brorsans lilla loppa fyllde 6 år i fredags.
Igår blev det inga bilder på grillandet. Eller musikquizet vi hade missinassen. Kokt övertrött hjärna kunde inte urskilja Alphaville från Aha typ eller minnas hur Motley Crue låter. Men kul hade vi. Käkade äppelpaj med vaniljsås. O när man får ett skrattanfall så man nästan sätter vaniljsåsen i fel strupe. Ja så kan det gå.
Nähepp. Sluta blogga. Fortsätta med planen. Kanske hinner sluta regna också om jag har tur.
Mååååndag
Jobbhelgen är över.
En dag ledigt o jag bestämde mig för att inte ställa något larm. Alltså gick jag inte upp förrän 9:30. Galet sent. 🙈
Vad jag ska fylla dagen med. Finns massor att göra. Men orkar inte tänka på det. Jag kanske trampar iväg på en cykeltur. Om jag får tummen ur.
Frukosten har knappt landat i magen än.
En påtår på det kanske
Ett urval av bilder från denna jobbhelg. SOOC
Men kaffe var det. Sen kanske jag tar tag i nåt av allt som står på kö o väntar. Kanske var ordet. Såg några bra talesätt om att inte skjuta upp till morgondagen vad man kan skjuta upp till i övermorgon. Typ.
Nackdelen med att sova lite längre är huvudvärken som kommer som ett brev på posten.
Deppar för nu är hösten obevekligt här.
T som i ...
Tröttmössedag
Vaknade tidigt. Tog en första frukost och tänkte först låta dagen börja men tröttheten övermannade mig och jag vickade omkull igen.
Sov sjukt länge istället. Vaknade av regnet som började strila ner utanför det öppna fönstret i sovrummet.
Second breakfast. Solen kom tillbaka. Jag tillbringade resten av dagen i hammocken. Sovandes av och till.
Nu ikväll rastade jag cykeln till sjön. Egentligen skulle jag vila från cykel idag då jag cyklade till och från jobbet igår. 4 mil allt som allt. Men vad gör 7 km i sammanhanget?
Jag antar att såna dagar behövs ibland också.
Sunday
När man vaknar för hundrasjuttioelfte gången och inser att man nog är rätt pigg ändå. Och därför går ut i gymmet innan frukost o river av ett kort KB-pass.
Godmorgon världen. Och godmorgon muskler. Trodde ni att det var söndag och vilodag? Pffft
Arkivbild
T som i torsdag
Hmmm alltså. Vill mina besökare verkligen se nytt material? Verkar som 2017 var året då jag skrev de bästa inläggen 😅
Eller så har jag bara jäkligt få läsare. Så kan det ju vara förstås.
Snart dags för ännu ett arbetspass. Den här veckan har i motsats till de senaste veckorna inte så många schemalagda pass. Mitt andra pass för denna vecka liksom. Känns chill. Särskilt som jag fick 2 sköna dagar med sol.
Igår var planen cykel och träning i gymmet. Håhum. Cykel sket sig. 5 km blev det. Med vila i mitten. Pga fotografering och åska.
Sen körde jag ett russian circle med kettlebell - kb.
Jag kommer att känna effekten av det lite senare. Magen sa redan i morse att mina russian twist med 8 kg kb visste var de tog.
Underlig sak var att jag kände mig starkare i vänster arm vid alla reps. Jag är ju rätt högerhänt liksom.
Vilken helg
Helgen var, ska vi säga intensiv?
Fredagsmys? Nåja, jobbade från 14 till 22. Sååå det var inte mycket tid över till att göra annat. Men jag tycker ändå att jag hann med att njuta av den fina dagen o ladda upp inför jobbkvällen.
Lördagen började med kaos. En som inte dök upp. Jobben fick läggas ut på oss andra. Trodde ett tag att jag skulle bli kvar för en heldag. Nu löste det sig och istället drog jag på roadtrip med kompis efter jobbet. Till huvudstaden för att fota stadshuset i solnedgång.
Löftet var att jag skulle vara hemma till 01:00. När jag ville gå förbi Mårten Trotzigs gränd så sa min namne att löftet om tid kanske inte kunde hållas. Nåväl. Man kan faktiskt inte vara så nära gamla stan o inte fota gränderna.
På vägen hem köpte vi nattamat i Enköping.
Landade ändå hemma med god tidsmarginal. 30 min till godo.
Upp tidigt som F på lördagen. Jobb väntade. Två fattasturer så en jobbade heldag. Och en rutt splittade vi o delade ut jobben på övriga.
Jag hade bestämt med en annan vän tillika kollega om konst-och hantverkrundan på långrasten. Sagt och gjort.
Vi betade av 4 stationer och fikade på det lokala fiket. Som btw har det godaste fikat.
Sen tog jag en promenad med fjanten och käkade innan det var dags för del 2 av arbetsdagen.
Måndagen fortsatte med jobbkväll. Lite död ska erkännas. Så igår gjorde jag typ inget alls. Jo en cykeltur mot kvällningen. Ramlade förbi en vän o snackade uppdatering sen sist vi möttes irl. För snart 2 år sen 🙈
O vi bor 15 km från varann över skogen. Skömmes tametusan.
Kom hem o fann oväntat besök väntandes i hammocken.
Säger bara *suck*
Bjöd på kaffe, skorpor och en utskällning. 😅
Nä men jag släppte fram 30 års bitterhet som jag trodde att jag släppt. Men den ligger där. Längst ner i ryggsäcken man alltid har.
Jag drog återigen hur galet jag tycker det är. Att någon vill ha min tid o uppmärksamhet nu. När jag inte var vatten värd då.
Alla gånger jag kom hem efter att ha jobbat till 22:00 för att finna honom sovandes. Totalt obrydd över om jag skulle komma hem helskinnad. Kollegorna kunde få frågan om de ville ha fika när de kom hem. Åh, om jag hade fått den frågan en endaste gång. Eller om han nu då var så kvällstrött. Ja jo han var uppe före mig. Märkte jag när han gick upp? Visade han att han åkte. En puss på kinden eller en kram o hejdå? Nope.
Jobbade jag morgon o han sov när jag skulle åka. Så nog fasen gick jag upp o sa hejdå. För man vet inte. Varje gång kan va den sista gången man ses.
Allt detta o lite till spydde jag ur mig.
Jag var så arg att hunden kände sig nödd och tvungen att styra upp o la sig till slut o vaktade exet så jag inte skulle göra nåt. Fast jag stod helt still o bara använde rösten för att visa mina känslor.
Två oskyldiga människor fick sina liv omkastade, för att två personer ville ha varandra. De skötte det så osnyggt man bara kan.
Ja, saker händer. Inte alltid som man tänkt eller borde gjort.
Men det värsta var förnekandet och de totalt genomskinliga lögnerna. Lögnerna skadade mer än handlingen i sig. För om jag frågar så betyder det att jag redan vet eller starkt misstänker.
Sorry för sidospåret. Ska försöka att inte packa ner allt i ryggan igen utan slänga lite av det.
Det skulle hjälpa om han den där som lämnade, gav fasen i att mata bitterheten så den kan få svälta hjäl.
Jag vill inte ha uppmärksamheten nu. Det är försent. Som att köpa åror till en båt som ruttnat. Byta olja i en motor som skurit.
Idag är det onsdag. Lillördag.
Galet trött. Orkade inte gå upp på hur länge som helst.
Men jag ska ladda batterierna i solen o ta dagen som den kommer.
Kanske träna. Har blivit lite lite av den varan på sistone.
Bara jag ju
Jag fotar för mitt eget höga nöjes skull. För att det ger mig en paus där tiden står still. Såklart rusar sekundrarna vidare i en evig jakt men jag stannar. Går in i en bubbla. Fokuserar på en liten punkt i hela universum. All energi kanaliseras genom mig på det jag vill fånga.
Själavård. Jag mår bra. Går in i skaparläge.
Mobilen är typ alltid med. Typ alltid full av bilder och för dåligt laddad också men.
Ibland är jag nöjd med vad jag fångat. 99 av 100 ratas. Eller ah. Nånstans däromkring. Give or take 50.
Folk har ibland sagt att det är dags för en utställning. Nej säger jag varje gång. För jag är ju bara en hobbyfotograf. Som fotar med en sketen mobil. Nikon samlar damm. O hjärnan orkar inte pilla systemkamera.
Häromdagen kom frågan igen.
🙈
Jag vet inte hur man gör. Jag har inga fysiska bilder. De är alla digitala.
Visst. Bilder är lätta att framkalla. Kostar inte nödvändigtvis skjortan heller.
Men fortfarande, jag tycker inte att bilderna är nåt extra. Nåt att göra en utställning på.
Jag ser så många andra som fotar galet fina bilder. Som använder riktiga grejer. Som kanske faktiskt vet vad de pysslar med. Jag är bara jag. Vilse i pannkakan. Noll koll kokosboll.
Kort sagt. Jag blir jätteglad när någon gillar en bild. Men jag vet inte om jag vill framhäva mig o ta plats.
Jag ska fundera på det. Många varv till.
Bilden de ville använda?
