Långledig helg

 

Vaknade med huvudvärk 

Lite off sådär 

 

Lyckats blanda smått o gott i helgen. Fredagen ledig. Men blev inte många knop. Förutom en tårta o kakor bakade. Skulle hitta hemmet också men orkade inte. Sonalyckan fick hälsa på ändå. I kaos på lördagen. Hey. Det blev ändå bara ett kort besök då han skulle fira hos pappa med besök från farmor o fastrar. 

Sen drog jag på fotoäventyr till Ängsö.

 

Får väl va glad att det bara blev dit och inte gamla stan. Då multiremmen gav upp på kompisens bil. 

Jag packade in fjanten och mig själv i bilen och for till det lilla huset på prärien igår. 

 

Först på plats. Wow, såsom varandes född en kvart för sent så tyckte jag att det var storartat. Men jag lyckades för andra dagen i rad glömma att ta med mig den av C beställda bananchokladkakan. Hade jag vänt efter den körda milen o hämtat den så hade jag nog varit sist på plats kanske. Nåväl.

 

Huset fylldes så småningom med hundar och ungar. Förutom oss vuxna. Pizza beställdes och hämtades. Diverse drycker inmundigades. Alkoholfri cider, festis, vatten och vin. 

Ledig efter 5 arbetspass på raken.

 

Vaknade före 8 imorse. Ögonen var trötta så jag bestämde mig för att slumra vidare. Men fyy såna drömmar jag fick. Såna där som känns sjukt verkliga. Såna där som får en att tro att man vaknat ur en dröm för man vet ju att man sover. O så vaknar man bara i drömmen o det blir än mer absurt än det redan var. 

 

Rätt vad det var drömde jag att jag var hos en brukare. Som började luta sig mot mig på ett kramande sätt. Jag tyckte det var underligt. Tills jag insåg att jag drömde och i själva verket var det exet som kommit in i mitt sovrum och lagt sig över mig. Tankarna for genom huvudet. Hur kom han in? Jag har ju låst ytterdörren och inte hört sovrumsdörren öppnas. Men såklart att han tog stegen och klättrade in genom fönstret. Och jag kämpade genom sömnens bojor för att frigöra mig o säga åt han att dra dit pepparn växer. Tills jag *plopp*vaknade bara för att känna tyngden vara som bortblåst och jag var ensam i rummet.

 

Man kan nog drömtyda det ganska så tydligt. Exet kan nämligen inte låta bli att skriva. Varenda dag. På messenger. Och jag har sagt till. SÅ MÅNGA GÅNGER! 

 

Att han då i drömmen kryper in genom ett litet fönster visar vad jag tycker om saken. Att oavsett om jag tydligt och klart visat med två stängda (varav första låst) dörrar att jag vill inte ha sällskap just nu så stod fönstret (på andra våningen) öppet och gav ett kryphål. Och placeringen över mig visar att jag känner att det är jobbigt och kontrollerande, för att inte säga kvävande.

 

Sen fortsatte jag slumra o drömmarna fortsatte. Med jobbrelaterade saker. Kollegor och anhöriga och hus med många rum o dörrar på glänt och låsta dörrar och fönster o kurragömmalekar. 

 

Man kan väl säga att jag tyckte de senaste två dagarna på jobbet var lite mycket helt enkelt. Och hjärnan behöver bearbeta. Men jag kan inte riktigt se hur valet av brukare, anhöriga och kollegor har med något att göra då jag inte jobbat med någon av dem på länge. Och huset med den nära anhöriga har vi inte gått till på över ett år eller så pga naturliga orsaker. 

 

Jag är uppe nu iallafall. Frukosten intagen. Ska försöka sparka igång mig. Sjukt så sugen på att tugga o äta jag blir när jag drar mig för en syssla.. Ska bara tänker jag o tar en macka, kaka, kaffe, chokladbit ... you name it.

När man får för sig att man nog kan titta på "Livet efter dig" utan att gråta floder när man sett filmen förut och veeet att den kommer knäcka dig även denna gång.

 

Ja, jag erkänner. Jag är en romantisk sucker. 

 

Borde natta djuren och mig själv nu. Arbetshelg pågår. 

 

 

Helgen som var, i bilder. 

Så här halvvägs genom jobbveckan så börjar jag lite grann ifrågasätta hur jag tänkte när jag la en renodlad kvällsvecka på schemat. Med 12-22 rakt av. 

 

Liv, vad är det liksom. 

 

Nåja. This to shall pass.