En siffra i statistiken

Förra året tog 1478 personer livet av sig i Sverige.
Det är 1478 för många.
 
Det kunde ha varit 1479 om jag hade fortsatt bortom tanken till handling. 
 
 
 
Idag är det internationella suicidpreventiva dagen
 
På ett antal platser runt om i landet genomfördes idag olika ljusmanifestationer för att uppmärksamma detta. Även i min lilla stad.
 
Med tanke på vad som kunde ha skett förra året vid den här tiden så ville jag verkligen närvara idag.
 
Jag hade turen att det var ett möte inbokat med läkare, försäkringskassa och arbetsgivare där jag bröt ihop och fick hjälp istället för att fortsätta bära allt inom mig där det sakta men säkert bröt ner mig till mikroskopiska bitar och jag inte kunde tänka rakt och rationellt längre. Jag höll på att drunkna i mina känslor.
 
Det var en vän på fb som uppmärksammade mig på dagen. Och en statusuppdatering som jag gjorde för precis ett år sedan. 
 
Plötsligt mindes jag hur dåligt jag mådde.
 
En titt bakåt i arkivet visar också exakt hur illa det var. Jag gjorde inget blogginlägg den här dagen för ett år sedan men jag gjorde ett inlägg två dagar senare. Samma dag som jag sedan bröt ihop och allt kom upp till ytan hur dåligt jag faktiskt mådde. 
 
Det var psykiskt väldigt jobbigt för mig att läsa de få inläggen jag gjorde i september förra året. Och jag grät en stund över all sorg och smärta jag kände. 
 
Sen samlade jag ihop mig och åkte in till stan för att vara med.
För ett år sedan höll jag på att totalt tappa fotfästet och om inte om funnits hade jag kunnat vara en siffra i statistiken. 

Jag ska villigt erkänna att jag mycket hellre är en siffra i statistiken över hur många som uppsökte en psykakut förra året. 
 
Ta hand om er. Var rädda om er själva och de ni har runt omkring er. Det är inte alltid man hör ropen på hjälp så himla högt. 

Kommentarer
Postat av: Bea

Kram & tack för att Du är kvar hos oss ❤️

Svar: Tack <3
Kalla mig M

2017-09-10 @ 21:31:17
Postat av: Marie

Åh! Vilka ord.. Blir alldeles tårögd!
Tack för att du kämpade! ❤️
Kram!

Svar: Tack ❤ ja det var inte alldeles självklart där o då att det skulle bli ett idag.
Kalla mig M

2017-09-11 @ 10:55:37
URL: http://mamafeelings.blogg.se
Postat av: marianne

Jag visste inte om den dagen, men kommer mycket väl ihåg ditt mående, det är ju underbart att du tog dej ur det och kämpade i stället för att ge upp.
Jag har själv haft de tankarna många gånger men det är barnen som varit min livlina...att inte överge dem.

Svar: Där o då såg jag inte ens barnen som nån livlina längre. Jag har lite förträngt hur illa det var men bakåtblicken påminde mig.
Kalla mig M

2017-09-12 @ 20:31:13
URL: http://marresmams.blogg.se
Postat av: marianne

Det är nog meningen att man ska förtränga dessa perioder....men som sagt stark att vända tillbaka och stanna kvar

2017-09-12 @ 21:29:29
URL: http://marresmams.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0