Hänt sen sist då?

Du kan väl ta ett par extra vändor i backen medan jag cyklar tillbaka till bilen och dör lite grann sa hon, den där som jag alldeles precis lockat med på ytterligare 5 km cykling på platt mark efter att vi började med pulshöjande backar de första 5.

 

Jag är inte den som är den så självklart tog jag första mördarbacken en gång till.

Nerför valde jag vägen förbi "Blå grottan" och tog den nästan obligatoriska cykelbilden.

 
Helt plötsligt kunde jag precis på pricken identifiera mig med den där galna kelpien jag bor ihop med. 
 
Jag drog mig till minnes en film som hans fd matmor la ut på fb där de pulsat flera timmar offroad i halvmeter snö i skogen och alla är trötta och nöjda o längtar hem typ. Så gör hon en slide med kameran och in i bild kommer en galen kelpie som hittat en pinne som han glatt studsar runt med. Fortfarande med batterinivån på full. 
 
E X A K T  så kände jag mig igår. Jaha, vadå, blev det inget mer? 😂😂 Som en snopen duracellkanin eller hackspetten i Kalle Anka på julafton. 
 
Och med det sagt så förvånar det väl ingen att jag när jag var tillbaka vid min bil som stod tappad vid jobbet tog en extra vända för att blåsa ur all uppladdad energi som jag ackumulerat när jag förberedde mig på en lång snoa med massa backar i Klackberg, Norberg. 
 
I torsdags var vi iväg för att fota på eftermiddagen. Planlösa då första förslaget var stängt för säsongen. Men sen bestämde vi oss för Virsbo då jag sett en så läcker bild på herrgården och ville göra nåt liknande. Man passerar Ängelsberg på vägen så varför inte stanna där också en snabbis. 
 
Om sen kartläsaren (jag dårå) är lite mer alert fast att hon sitter i baksätet så kan man ju peka åt rätt håll för vidare färd. Men hade jag gjort det så hade vi missat den här bilden som ni ska få se längre ner i inlägget. 
 
Den bilden är ju en story för sig själv. 
 
Vi åkte alltså på den här vägen som var helt fel väg. Fast det visste vi inte då. Ser ett blankt vatten med en otrolig spegling av höstens färger. Tvärnit, backa in i en liten grusad ficka bredvid. Bäst vi står där o tar in utsikten o planerar bilder så hör vi ett brusande av vatten. 
 
Jomenvisst. Mitt över vägen rinner Brudslöjan ner över en 5 meter hög brant. Högsta vattenfallet i Västmanland. Att jag vet detta är för att det är ett naturreservat så en skylt strax bredvid berättade just detta. 
 
Föreställ er tre personer som tar sikte mot fallet och plötsligt spetsar öronen för ett annat ljud som nu hörs. 
 
Unisont kastar vi oss mot sjön igen för där på andra sidan sjön kommer ett tåg. 
 
När vi nöjda fortsätter vår färd mot vad vi tror - Virsbo kommer vi snart in i ett samhälle. 
 
Industriområdet får mig att fundera om vi verkligen är helt rätt. 
 
Magkänslan säger en helt annan ort och plötsligt åker vi förbi järnvägsstationen och jag säger högt på frågan om vart vi är. Vi är nog i Fagersta för det står så på stationsbyggnaden. 
 
Min magkänsla va helt rätt. 
 
Efter lite mat i magen tog vi en fotorunda i Fagersta. Och vet ni. Hade jag inte pekat åt fel håll i Ängelsberg så hade vi missat fler snygga motiv att fota i kvällsljuset. 
 
 
Den här gamla nedlagda macken till exempel. Jag hade aldrig sett den om vi åkt som vi tänkt från början med Virsbo först och sen Fagersta för mat. Den låg efter vägen men inte så man bara lätt kunde stanna o fota. Vi fick leta oss igenom ett bostadsområde först. Och så ville jag ju fota stationen såklart. När jag nu hade sett neonskylten med namnet. 
 
 
Jag har lekt lite o använt min konstnärliga frihet. Så bilden är dels vänd upp och ner men också spegelvänd så texten blev rätt i vattenreflektionen. Jag gillar den här bilden tokmycket. 
 
Ja sen åkte vi ju faktiskt förbi Virsbo också. Men ljuset som vi jagade hade ju försvunnit och jag hade inget stativ med för långa mörkerfotoexponeringar så jag antar att jag får göra en till resa dit inom kort. 
 
I fredags tränade jag konditionstabatas. Ingen styrka, bara flås men skitjobbigt. Igår tog jag alltså ett par vändor i en mördarbacke o cyklade sammanlagt 37,56 km. Ramlade förbi en kompis o pausade med 30 min prat över staketet innan jag jagade vidare med solnedgången som min främste påhejare. 
Ikväll är tanken cirkelträning. 
💪 #harderbetterfasterstronger 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0