t som i tisdag och trött

O vips försvann ett par dar bara sådär.

 

Jag är så sjukt trött igen. Igår somnade jag på soffan efter jobbet. Som vore jag klubbad.

 

Jag vet att en del av tröttheten är ifrån saker som hänger över mig. Psykisk trötthet går inte att vila bort. Men just nu är jag inte helt och hållet människa att göra upp med det som gör mig så förlamande trött. 

 

Jag har iaf pratat med min handläggare på fk idag. Och förklarat hur jag ser på min återgång i arbete. Att jag inte ser det realistiskt att hoppa vidare till heltid efter två veckor på 75 %. Jag vill absolut inte att det kraschar. Min ekonomi tillåter inte att det kraschar igen. Mitt psykiska mående tillåter inte att det kraschar igen. 

 

Jag känner mig mer i balans i grunden ändå än jag gjort på länge. Starkskört liksom. Men det är en balansgång på en spindeltråd. Inte mycket som krävs för att det ska gå åt pipsvängen. 

 

Hjärnan hänger inte alltid med hela dagarna. Men jag känner mig inte stressad av arbetet för det mesta. Jag kan pusta inombords när jag ser planeringen på morgonen och tänka att det går aldrig i hela h-vete men så vips så har jag lyckats få ihop det ändå på den planerade tid som var tänkt. 

 

Sen var det en sak på det privata planet som tog lite energi och fokus ett tag men när jag hade fått planera mitt motdrag så kunde jag släppa det för stunden och när jag kom hem så knåpade jag ihop en film (som var planen). Filmen är inget som kommer visas här eftersom den hade en specifik mottagare med sitt specifika budskap. 

 

Det har tagit tid men jag känner att saker mognar. Jag kommer till små avslut lite nu och då. Mentala avslut och mentala dörrar som jag öppnar och stänger allt eftersom. 

 

 

 

 

Kort & koncist: Styrkekramar ❤️

Hoppas din kontakt på FK är mottaglig och ordnar en längre övergång till heltid.
Jag förstår precis hur du menar att hjärnan inte hänger med ibland, så är det här också men mer och mer sällan.

Skönt om mottagaren av filmen förstår dess mening och att du kan stänga även den dörren sen....
Kram