Jag fick lite bilder som kanske hamnar här eller i bildbloggen. Den som för en tynande tillvaro. Men jag har uppdaterat den idag med en bild i fotoutmaningen 365. 

 

När jag gick där och fotade så hörde jag nån som gick och domderade med jämna mellanrum (läs hela tiden). Jag höjde såklart blicken och undrade om det var någon som pratade för sig själv eller med någon annan.

 

Det var en man som gick med sin hund och tydligen var det jäääätteviktigt att hunden gick alldeles bredvid husse precis hela tiden. Han hade hunden lös och det var i parken där många rastar sina hundar titt som tätt och alltså är det en jätteintressant tidning att läsa för en hund. Dessutom blev jag på de där dryga 5 minutrarna det tog dem att passera så trött i huvudet av att höra honom säga åt hunden att inte titta hit eller dit och gå här och nej och hör du det och här ska du gå och blablablablablablablabla. Jag förstår att hunden hade stängt av. Han såg inte så road ut av den koppellösa promenaden direkt. Det är väl bättre att ha hunden kopplad isåfall och låta den gå ledigt i kopplet när de ändå bara strosade fram liksom. Vill man ha att hunden fokuserar på sig som förare så lär man ju göra sig lite intressant så den tycker att det är värt att anstränga sig. Och är man rädd att hunden ska dra iväg om den kommer en meter ifrån föraren så ska den inte gå lös. Och så behöver vi inte ens börja diskutera "koppeltvånget" mellan vissa datum. 

 

Jag kanske borde ha lagt mig i och kommenterat men näe. Jag teg och led med den stackars rottweilern.