Trött och ledsen.

 

Ingen bra kväll helt enkelt. Det kommer fler dar. Bättre dar. Det tror jag på. Måste tro. Fast just nu vill jag bara kasta in handduken och försvinna nånstans utan att bry mig om ansvar och känslor. 

 

Tankarna snurrar. Ångesten knackade på med stora weekendväskan på släp. Tänker visst stanna ett tag. 

 

Det här är inget "tyck synd om mig" inlägg. Jag bara konstaterar. 

 

Det är såna här gånger jag önskar att jag hade mindre med djur att rodda runt med. Så jag bara kunde packa en kasse o dra iväg. Dit näsan pekar och ingen känner mig. 

 

Om jag får sova så kanske saker klarnat och det känns mindre ledsamt imorrn.

 

Kanske ...