apropå internationella kvinnodagen

Idag är det internationella kvinnodagen. En dag av 365 dagar där kvinnan ska lyftas fram och få ta plats. Där ojämlikheter ska uppmärksammas. Många män blir kränkta men faktiskt så har de också fått en egen dag men det ordas det inte lika mycket om.

 

Med anledning av att jag igår var till bettfysiologen pga min konstaterade "lätta" sömnapné så kommer här några tankar kring behandlingen av just sömnapné.

 

Jag läste nånstans att som på så många andra ställen är det skillnader i behandlingen mellan kvinnor och män. En man får i högre grad en CPAP direkt utan att behöva gå omvägen via bettskena att testa först för att motverka sömnapné.

 

Men jag är född till kvinna ...

 

Jag som lider av tandvårdsskräck minst sagt tyckte inte alls om att behöva läsa den informationen. Varför ska kvinnors problem tas på mindre allvar än män kan jag tänka. Visst en CPAP är ingen billig sak. Men med tanke på att en sådan investering i det långa loppet kan spara många kronor på minskad sjukdom längre fram så ser jag inte problemet. Hjärtproblem är ingen ovanlig biverkan av sömnapné. Tacka sjutton för det när kroppen aldrig får vila och återställa sig pga ständigt återkommande syrebrist nattetid och medvetna och omedvetna uppvaknanden så att kroppen aldrig går ner i djupsömn som är vitalt för återhämtning. Faktum är att det räknas som tortyr att ständigt väcka någon och inte låta den få sova en längre sammanhängande tid.

 

Tillbaka till bettskenan. För det första så tar det tid att få en besökstid. Jag fick veta att de hade 4 månaders väntetid. Så bara där har jag kanske lidit onödigt länge. Och av olika anledningar kommer jag inte att få den på ett tag framöver heller. Jag måste åtgärda lite i munnen hos vanliga tandläkaren först. Och för det andra så ser bettskenan ut som ett tortyrredskap i sig själv.

(bilden är framgooglad och lånad från nätet)

Den ska alltså spännas fast med stålbyglarna på tänderna i munnen och låsa fast underkäken i ett framskjutet läge så att tungan också skjuts fram och inte kan falla bakåt i den mjuka delen av gommen. 

 

Tortyrredskap om du frågar mig. Jag ska alltså inte kunna röra mina käkar nattetid. En CPAP är en mask som sätts över ansiktet. Möjligen också obehagligt men jag kan prata och jag kan röra på mina käkar. 

(bilden är lånad från wikipedia)

Titta! Inte ens på en tecknad bild kan de vara så jämställda att de skildrar en kvinnlig användare. 

 

Ju mer jag tänker på det desto mer upprörd blir jag. 

 

Är inte min sömn lika viktig som en manlig persons sömn? Har inte jag ett lika viktigt eller viktigare jobb än någon random snarkande snubbe så att jag också kan få vara pigg och utsövd. Utan att behöva spänna fast otympliga grejer i min mun som hindrar mig från att vara social i sovrummet och som alldeles säkert kommer påverka min sömnkvalitet på andra sätt. 

 

När jag tänker efter så är det ju faktiskt så också att jag har en bettskena (köpt på nätet för många år sen) för att jag gnisslar tänder och bara den lilla tunna saken kan framkalla kräkreflexen hos mig. Hur ska då inte den här få mig att klöka?

 

Nu gråter jag snart. Av ångest och förtvivlan. 

 

Om jag hade varit en man så hade jag nog alldeles säkert redan haft min CPAP och sovit gott om nätterna.

 

Men näe, jag får fortsätta vänta på att slippa ha 27 sekunders uppehåll lite nu och då under nätterna.

 

Gör ett litet test själv bara sådär utan vidare. Andas ut helt vanligt och sen låter du bli att dra ditt nästa andetag på 27 sekunder. Men det är viktigt att du inte förbereder den här övningen genom att hämta luft i lungorna och hålla kvar i 27 sekunder. För så funkar det ju inte för mig. Jag är ju aldrig förberedd där jag "glömmer" att andas lite ibland. 27 sekunder varade mitt längsta uppehåll den natten. OBS, den natten.

 

Jag minns inte exakt vad hon sa när hon läste upp resultatet. Jag minns att hon sa 10 uppehåll och att det var gränsen för att ens få en remiss. Men jag minns inte om det var 10 på hela natten eller om det var 10 i timmen och det spelar ingen roll för även om man leker med tanken och delar upp 6 timmar (som var den tid jag faktiskt hade sovit) så har jag ett andningsuppehåll mer än en gång i timmen i snitt. Jag vet att jag inte vaknade upp med akut andnöd den här natten så då kan man fundera hur långa uppehåll gör jag såna gånger där jag vaknar av att jag inte får luft och drar ett desperat djupt andetag som om jag varit under vattnet för länge. 

 

Dessutom visade syremätaren att vid två tillfällen under natten hade min syreupptagningsförmåga gått ner trots att jag fortfarande andades. 

 

Och det här var alltså bara "lätt" sömnapné. Jag kan ju tycka att mätning under ett tillfälle är lite galet och missvisande. Tänk om jag hade en ovanligt bra natt? Kanske hade visat åt andra hållet också men det tvivlar jag faktiskt på. 

 

Jag blev tvungen att googla och hittade den här sidan om sömnapné och där står det att det är antalet uppehåll per timme man mäter. Alltså har jag 10 andningsuppehåll per timme!! Där kan man också läsa om riskerna som blir av att lida av sömnapné. 

 

Ja, skillnaderna i vård och behandling är tillräckligt dokumenterade för att det borde bli en ändring. Men det är sorgligt tyst i det ämnet. Jag skulle vilja veta om jämställd vård är ett mål för landstingen.

En sån där mask låter dessutom rätt illa... Jag skulle inte kunna sova med den! Och grimman ska vara rätt hårt spänd runt skallen... Så inte vet jag om man sover bättre med den...

Hej! En vän till mig har nyss fått en sån där apparat, en tjej. Jag visste inte att det var så svårt att få!

Har jobbat på sömnapnéavdelningen i Malmö, och där gjordes inte skillnad på män och kvinnor.
Ett AHI på 10 är lätt sömnapné, och då är första valet en apnéskena. Både skena och CPAP är effektiva OM man kan använda dem. Minst 4 tim/natt, brukade vi säga till patienterna.
Till CPAP finns även näsmask som är liten och behändig. Helmask används om man inte kan hålla munnen stängd. Och det är viktigt, för annars pyser luften ut genom munnen, och öppnar inte upp i svalget som det ska.
Önskar dig lycka till med beahndlingen.
Kram Karin