Jag drömde så konstigt inatt.

 

Dels var jag på sjukhus i ett rum där någon behandlades för nån åkomma. Jag försökte få uppmärksamheten att JAG behövde vård för jag hade samma symtom som patienten i rummet. Men även fast jag visade hur dåligt jag mådde. Jag typ somnade för jag var så trött men fick ingen reaktion. Jag var vaken men sovande samtidigt liksom. Sen gick jag på toaletten och den visade sig vara i form av en bastulave med en toalettsits mitt på. Bakom ryggen var ett stort fönster ut mot en asfalterad yta. Bäst jag satt där så mindes jag fönstret men såg till min lättnad att glaset var frostat. Sen utspelades en berättelse om en skogsvaktare (typ) som strödde säd (vete, havre, korn o råg) i buskagen kring en stig. Han sa att förr gjorde man så för att hjälpa djuren. Jag fick några gryn i min hand. Jag pressade grynen i handen och fick små kakbitar bland grynen. Dessa delade jag ut till djur som kom förbi. När ett lodjur plötsligt satt framför mig blev jag rädd men lodjuret var inte aggresivt utan höll sig stilla. Plötsligt var det nån som var försvunnen och berättelsen ändrades till att handla om en mjölnare och en jägare som genom att dela med sig av gåvorna i ett kretslopp där en gav delar av nåt den fått till näste som delade med till näste och så vidare tills det gått varvet runt. Jag minns inte alla delarna o vissa bitar är så flyktiga i mitt minne att jag inte kan fånga dem riktigt. Men återvinningsvaruhuset var med ett tag (med finfina burar till djur), och gamla klasskamrater och andra barndomsvänner. Vi satt som nån form av publik på stolar. Tror möjligtvis att det skulle bli auktion. 

 

Nåväl, lodjuret dök upp ett par ggr i drömmen. Det återkommande temat var nog hjälpa och hjälpas, behov och begär, rannsakas och hyllas.

 

Undrar vad mitt undermedvetna vill säga mig?