Energi i en liten mackapär

Till slut piggnade jag till tillräckligt för att orka vara uppe.

 

Jag tog med mig kameran ut och luftade den.

 

Roade mig med att fota lite macro. DET är avkoppling för mig.

Man förstår när man ser den på så här nära håll varför den heter guldögonslända.

 

Och häromdagen lyckades jag äntligen fnula ut hur jag skulle kunna använda mina objektiv från den analoga systemkameran. Tyvärr inte från den äldsta kameran (de har fel fäste) men från den lite nyare som "bara" är typ 18 år gammal.

 

Och med det objektivet passade jag på att fota hönsen på lite avstånd. Kickade igång den gamla digitala systemkameran ihop med objektivet. Så D40:an fick lite luft också.

 

Tuppen stornjöt i den mjuka myllan efter en gammal dynghög med hästskit och hönorna hittade lite smått och gott att picka i sig.

 

Det var svårare att få skärpa med manuell fokus på de små. Ja så små är det  inte längre. De växer tametusan för varje dag. Jag tror de växer för varje gång jag tittar på dem.

Jag har iallafall konstaterat att fyra av dem är tuppar. Men den femte är nog höna. Haha ja hon lär bli rejält uppvaktad med tiden.

 

Det blir en annan känsla i foton när man zoomar in från långt håll och går nära. Så lite mera blomster får avsluta det här blogginlägget.

 

Fina bilder!

Fina bilder!

Vad vackra foton :)
Jag har en gammal olympus systemkamera som jag funderar på om jag ska använda nån gång,men den är så gammal att det väl inte går att få tag på film...haha

Men så typiskt att det var 4 tuppar...behåller du dom eller säljer/nackar du? Det var väl Hedemora med genbank?

Vi kunde inte bestämma oss för vilken tupp vi ville ha, så sparade två, men jäklar vad dom slogs till slut, det var på liv och dör och båda var trasiga och blodiga man en gick segrande ur striden, det var hemskt att se, jag hoppas du slipper det :(

Vilken härlig serie bilder! Dem har du verkligen lyckats med!
Önskar dig en bra dag!