Bildbomb, hästar, hönor och lite blomster

Jag passade på att äta frukost på Ikea när jag ändå var i krokarna. Och så tänkte jag shoppa hem så vi skulle kunna äta tacos till kvällsmat.
 
Ja, tänk om hjärnan ville vara med lite när man går i affären. Jag glömde väl typ hälften. Tacokryddan till köttfärsen trodde jag att jag hade en påse hemma men tji fick jag. Gräddfil är himla gott till också men det glömde jag totalt av. Men problem är till för att lösas sägs det. Så jag googlade på tacokrydda och hittade ett recept som jag kunde använda. Jag hade allt utom en krydda. Och det fick gå ändå, utan cayennepeppar. Jag la till en tsk socker också för i alla andra recept jag hittade så stod det med. Det är ju bara för att det här är ett lchf som det inte ingick.
 
Och bristen på gräddfil löste jag med tzatziki. Haha ja det var faktiskt inte alls dumt.
 
När jag kom hem hade min hästskötare redan anlänt och hunnit borsta alla ponnysarna. Hon höll på att krypa ur skinnet innan jag var klar att gå ut i hagen med henne. 
 
Jag letade reda på en barbackapad för att hon skulle kunna få lite stöd av stigbyglar. Då det är en väldigt liten loppa så fick jag modifiera lite granna. Ponnyn är också en liten loppa men en mjuk pad med spänne runt magen spelar ingen roll utifall att den är lite stor. Det finns inget som trycker nånstans. Till nästa gång måste jag fixa ett annat huvudlag (om jag så ska knåpa ihop något själv) för hackamoret hamnade lite långt ner tyckte jag. Alice är van att rida hästar på hack eftersom de tydligen har såna på ridskolan hon går på. 
 
Gnistra var första ponny ut för en försöksrunda. Det gick förvånansvärt bra faktiskt. Inga konstringar alls. Skritt och trav och hon lyssnade på tygeltag och nästan på skänklarna också.
Förutom första vändan hon kom upp i galopp. Då försökte pruttponnyn bocka av den lilla ryttaren. Men hon satt kvar även om det var i sista sekunden som Gnistra slutade galoppstudsa fram på stela framben med huvudet mellan knäna. 
 
Nästa vända som hon bjöd på galopp så var det en riktigt trevlig galopp. Det var bara ett test och ryttarinnan fick godkänt eftersom hon satt kvar. Sen fick Gnistra gå ut i gräshagen medan nästa shettis stod på tur. 
 
Texas som har en väldigt liten hjärna precis som Nalle Puh stissade upp sig såklart. Innan han ens hunnit bli uppbunden för att borstas lite till och sen få utrustning på sig. Men han lugnade sig ganska snart och blev lite åsna istället och vägrade gå framåt ett enda steg. Men det blev skritt och trav men ingen galopp i uppsuttet. Men efter ridturen tog de ett par tre varv runt huset i grimma och grimskaft och då minsann kunde han bjuda på galopp.
Dallas är den av ponnysarna som är minst hanterad vad gäller tygeltag och träns. Hans lilla huvud är så litet att inget av det jag har passar honom alls. Och iom detta så var han inte alls samarbetsvillig. Han följde mig gärna i ledrepet men icke sa nicke att han tänkte lyssna på vad den där lilla loppan på ryggen hade att säga. 
Ett digestivekex som morot och han fick genast mer spring i benen. Ja för att följa efter mig som höll i kexet dårå. Barbacka som hon red så lyckades hon glida av i den studsiga traven men hon var lika snabbt uppe igen. 
 
Det var en lycklig unge som gärna hade valsat runt ett varv till på alla shettisarna men jag sa att det är bättre att sluta när det går som bäst och låta det bli en positiv känsla i hästen och nästa gång kommer de vilja samarbeta för att få känna sig duktiga igen. Hon köpte mitt resonemang verkade det som.
 
Efter de här övningarna så var det dags för mig att åka o hämta hem E igen. Hon fick övningsköra hem. I morse avstod hon eftersom hon hade lite huvudvärk och inte ville förvärra det med att behöva jobba med de små hjärncellerna innan provet. 
 
På kvällskvisten tog jag ut Lillen ur hagen och gjorde iordning honom. Sen tog vi en lång härlig skrittrunda mot sandvägen där vi sen öste på med ett par galopprundor. Sen ville jag inte ta samma väg hem utan tänkte att vi skulle leta oss genom skogen tillbaka hemåt och förhoppningsvis hamna vid skogsvägen. Jag styrde in på en gammal traktorstig och sen direkt var det en fin upptrampad djurstig som ledde in i skogen. Lilleman knatade muntert på. Han gillar att gå över stock och sten. Det blev jobbigt tror jag för han blev tvungen att ta en bajspaus mitt i. Nyttigt att få lyfta på fötterna och jobba lite. När jag började tvivla på att vi var rätt så ökade ponnyn farten och jag fick bromsa rätt friskt för att inte riskera en galopp mellan träden. Han visste precis var vi var och innan jag visste ordet av så kom vi ut precis där jag hade önskat att vi skulle hamna. 
 
Lilleman som försökt få svänga in på skogsvägen hur många gånger som helst på sistone tog genast initiativet till en härlig galopp hemåt och jag var inte sen att haka på och uppmuntra honom. Faktiskt blev han så taggad att han dristade sig till att hoppa över ett par tunna björkslanor som låg tvärs över. Han har ignorerat dem alla gånger tidigare men idag var det värt att hoppa över dem. 
 
När vi kom hem var han på sin höjd lite varm. Men han såg så glad ut. Piggelin med öronen spetsade framåt.
 
Hönapönorna och kycklingarna fick komma ut lite i solen ikväll också. Och jag passade på att lufta kameran så nu kan ni få se lite bilder.
Den här tror jag ska få heta Henrietta. Hon ser ut som en Henrietta tycker jag. Unge herr J tycker inte det. Han vill att nån av dem ska heta Agda. Men ingen av dem ser ut som en Agda tycker jag.
Den här tänkte jag först skulle heta Blomma men nu lutar det åt Pärla. Jag gillar hennes färgteckning.
Tuppen vet jag faktiskt inte än vad han ska heta. 
Två av de små. Den till höger ska nog få heta Kråkan för han ser ut som en tufsig kråkunge just nu. Ja, det känns som om det är en han. Även om det är glest med kam på huvudet så har han en sån resning som känns tuppig. De andra är svårare att skilja från varandra även om jag ser att de är olika i sin likhet. Men jag kan inte se såhär vilken av de andra fyra den här till vänster är.
 
Jag är också väldigt nöjd med mitt macroobjektiv. Jag låg en stund på mage och fotade blommor också. 
Alla bilderna är råa direkt från kameran. Inget fixat eller trixat. 

Kommentarer
Postat av: Marianne

Jag har aldrig tänkt på att göra egen tacokrydda :) vi äter inte taco så ofta men använder kryddan till en massa annat... vi har alla kryddor utom lökpulver hemma.

Det är ju svårt att skilja kycklingar åt hur som helst...dom ändrar sej ju hela tiden.
Den hönan på andra bilden är jättefin tycker jag...har nog glömt men är alla hedemora?

Jag ska prova det där med bilder från plattan, innan jag skriver....jag har lärt mej läxan...alltid spara som utkast hihi

Svar: De stora är hedemora men de små är blandisar som, om de nu är hönor, ska ge gröna ägg.
Kalla mig M

2015-05-10 @ 20:17:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0