Nånting som jag stört mig på länge är det här ljudbildsnedskräpningen som ökar och ökar omkring oss.

 

Hur menar jag nu?

 

Jo, överallt omkring oss pågår aktiviteter som låter. Hela tiden. Här hemma till exempel så piper mikrovågsugnen när den är klar. Tvättmaskinen och torktumlaren piper. Diskmaskinen envisas med 8 ilskna pip när den är klar. Och för att välja program på alla dessa maskiner så trycker man på knappar och varje knapptryck orsakar ett pip. 

Telefonen har också en massa ljud för sig. Både den fasta hemtelefonen och framförallt mobiltelefonen. Varje gång nån skriver nåt på facebook eller twitter, skickar privat meddelande på messenger eller alla de andra sociala nätverksapparna som finns, så gör telefonen ett ljud ifrån sig. Jovisst, man kan stänga av de flesta annonseringarna så man slipper höra dem. Men folk runt omkring oss, på bussen, i affären, på jobbet, har också mobiltelefoner och där kan inte vi gå in och bestämma om vi ska höra ljudet eller inte. 

 

Och nåt som jag störde mig enormt mycket på förut men som numera oftast glider mig förbi för att jag nånstans lärt mig att stänga av är alla de här dragkorgarna på hjul i varuhusen. Har ni tänkt på exakt hur irriterande det är att höra det där malandet av plasthjul mot ett stengolv som ofta dessutom har fogar med jämna mellanrum som gör att det låter som en hord av små tåg tuffar runt därinne. 

 

Och så en annan sak som dykt upp mer och mer i ljudbilden inne på varuhusen. Pipandet från 20-30 självscanningsenheter när folk går runt i butiken och självscannar.

 

Ja, jag själv en ivrig självscannare så jag klagar inte på utvecklingen så. Men ljudet kan vara enormt störande när man har en dålig dag. Tänk dig då personalen som måste vara i den ljudbilden hela dagarna. Brrrr. Nästan som att jobba på dagis. Haha

 

Det är så skönt att jag bor på landet så jag slipper höra trafikbruset alldeles utanför huset eller grannar som spelar musik som jag inte vill höra på.

 

När jag bodde i en liten etta i stan så kunde jag höra grannfruns klocka. Hon bodde på våningen ovanför mig men varje gång den slog, dvs en gång i halvtimmen, så hörde jag den. Jag hörde även grannarna som bodde våningen ovanför henne varje gång de bråkade. 

 

Idag när jag bor ute i skogen så hör jag mest bara fåglarnas kvitter, nån grannhund långt borta som skäller, nån granne kanske kapar ved men det är flera kilometer bort så det är inget som stör. Lyssnar jag riktigt noga kan jag också höra när tåget åker förbi en halvmil bort. Och faktiskt om jag lyssnar riktigt RIKTIGT noga kan jag höra trafiken från stora vägen. 

 

För en stund sen stod jag på trappen och pratade med hästen som står i hagen 50 meter bort och hörde hans dova brummande gnägg när han svarade mig. DET är livet på en pinne i granskogen.