När solen sakta sänkte sig bakom trädtopparna och ljuset blev sådär magiskt trolskt som det bara blir vid gryning och skymning satte sig bruden med sin tärna och pratade lite om dagen som gått.

 

Och när kvällen övergått till natt och lördagen blivit söndag var det dags för mig att rulla hemåt för några timmars sömn men vid Silvköparen blev det stopp för att fånga den här vackra vyn.