Nej nu ÄR det verkligen inte roligt att vara jag.

 

På feberfronten inget nytt. Status quo alltså. :/

Förkylning på G med en näsa som kittlas och en hals som är mer än lovligt dum.

 

Och igår när jag gick och la mig så beklagade jag mig lite för herr J om att jag hade mensvärk som molade. 

 

Den där mensvärken var inte att leka med. För det strålade ut i vänster lår så jag fick ingen sömn. Det högg och molade och stack i mage och lår. Och så började jag må illa.

 

Jag gick ner för att peta i mig lite värktabletter men blev så illamående och yrslig att jag trodde för ett tag där att nu svimmar jag. Jag fick lägga mig på golvet och invänta att det skulle sluta snurra. Det tog ett tag kan jag säga.

 

Så småningom började smärtstillande att verka och jag fick somna iallafall. Under värmefilten och täcket. För jag frös. Och i morse vaknade jag blöt av svett.

 

Nu har jag petat i mig lite mer alvedon och ipren och hoppas att den där molvärken som sakta letar sig tillbaka ska försvinna långt härifrån. Febern med tack.

 

Ja, jag är skittråkig på bloggen. Men jag är skittråkig IRL också just nu. 

 

Det är bara katten som vill umgås med mig. Eller ja, han ligger i husses del av sängen och tvättar sig efter sin second breakfast som jag nyss gav honom. Husse gav honom första frukost innan han for misstänker jag. Jag såg spåren iallafall.

 

Det kan ju vara så också att det inte är så många andra hemma än katten och hunden. Haha