När allting går tvärsemot vad man planerat och tänkt.

 

Jag hade bestämt att jag skulle åka på zumba ikväll. Men jag behövde hjälp med att få upp tanklocket som frusit fast sen sist jag tankade. När jag åkte hem igår så tändes lampan men jag kunde inte tanka eftersom det satt fast så jag fick åka hem i ogjort ärende. 

 

Nu väntade jag in herr J som skulle hjälpa mig o få upp locket. Vi glömde fixa det igår fast vi hade tänkt så från början. 

Locket kärvade och jag kände mig stressad för att tiden rusade iväg och med all den här snön så vill man ha lite extra marginal. När locket väl var uppbrutet från all is och jag var på väg så kom jag på att jag glömt mina träningsskor men tänkte att jag kan zumba barfota så jag åkte vidare. 

 

Ja vad står inte mitt i vägen om inte en stor nedrans lastbil. De håller på och kör timmer från skogen i skytteltrafik just nu och såklart hade den här bilen parkerat precis på den väg i fyrvägskorsningen som jag skulle ta. Med ett långt släp så kunde han inte flytta sig heller utan jag fick snällt välja en annan väg som också leder ut på stora vägen men som i mitt fall betydde rejäl försening. Och eftersom jag inte ville chansa att åka på ångorna in till stan så insåg jag att loppet var kört. 

 

On the positive side: bilen är tankad nu iallafall. I morgon är det afrodans istället och ja, jag får väl trösta mig med lite afro istället. 

 

Jag tog med mig kameran ut i hästhagen vid lunchfodringen och istället för att låta dem äta sin mat direkt så fick de springa lite först. Jag ställde mig att vakta höpåsen och så drev jag på dem lite. Hungriga pållar var lättflyttade pållar. Och jag fick några okej bilder. Tyvärr lite för mörka för att vara optimala men med instagram och lite filter så kan man ljusa upp rätt bra.