Jag verkar ha fått knas på min mentala startmotor. Jag tänker att jag ska göra det och det men när dagen är slut har inte mycket vettigt blivit gjort. 

 

Det är ett konstant läge av statiskt brus i skallen just nu. Förfärligt tröttsamt faktiskt.

 

Ångesten lurar ständigt inom mig och väntar bara på näring för att blossa upp. Som en glödbädd med vindilar som får små lågor att flamma upp.