Jag hade läkartid idag. Resultatet? Fortsatt sjukskrivning en månad till. 

 

Min egen tanke var att försöka börja jobba lite smått igen men de senaste dagarna har jag dippat i måendet såpass att jag inte tror mig vara redo. Jag har bara ätit min medicin lite drygt 30 dagar så det är inte konstigt heller iofs. Jag vågade inte börja ta den när jag var dålig i min förkylning. Med facit i hand vet jag att jag gjorde rätt. Sen må läkaren tycka precis vad han vill om den saken. 

 

Ja, han har en förmåga att få mig att känna mig förödmjukad. Lite "klappa på huvudet" känsla. Jag sa idag som det var att jag inte heller vågade trappa upp medicinen i den takt han sagt eftersom jag fick en enorm hjärtklappning. Till slut sa karln iallafall att jag gör som jag vill och känner med medicineringen. Ja men tack då. 

 

Jag är nog inte den  mest följsamma patienten kantänkas. Först vägrade jag äta de lugnande han skrev ut eftersom jag kände att det fanns en stor risk för att bli beroende, och så bad jag om andra mer ofarliga lugnande. Och även den gången skrattade han lite, som jag tolkade det, nedlåtande. Som om jag inte förstod mitt eget bästa. Och nu då, så har jag sagt att jag dragit ut på upptrappningen. 

 

Innan jag gick därifrån så sa han att han skulle sluta, det var hans sista dag, så nästa gång blir det någon annan jag får träffa. 

 

Efter läkarbesöket var jag upp och lämnade sjukintyget till chefen. Hon var inte där, men min gamla chef var ställföreträdande medan hon var på semester så jag växlade några ord med henne istället. 

 

Och efter det skulle jag åka och handla. Lagom lätt när hjärnan checkat ut för dagen och alla andra har kommit på samma idé samtidigt. Knökfullt på parkeringen. Men med självscanning så slapp jag stå i kö och kunde checka ut. Ja när jag väl tagit mig runt affären och glömt hälften tio gånger och fått gå tillbaka lika många gånger det vill säga. 

 

Jag konstaterade att klockan blivit såpass att E var på väg till stan med bussen så jag väntade in henne och sen fick hon köra hem så slapp jag. Moahaha. 

 

Trots att jag hade handlat massor så hade jag inte lyckats planera min handling så väl att jag hade något gott och snabblagat till kvällen så det blev pizza. Då fick E övningsköra en vända till och lyckades möta grannen som kom på häst. Så bra, då fick hon träna på det också. 

 

Jag hade tänkt ta en tur med pålle ikväll också men aprilvädret visade upp sig i full galastass med både hagel och snöblandat regn mellan solglimtarna så det blev inget av med det. Jag borde ha gjort det på förmiddagen INNAN jag skulle in o träffa läkaren. För då var det strålande sol. 

 

Och ska jag vara riktigt ärlig så är jag helt slut nu så jag ska försöka samla ihop mig och få till en inte allt för sen kväller. Hah, tror jag på den själv eller? Somnar säkert i soffan med en filt över mig och glasögonen kvar på näsan.