Jag hade en lucka i min planering idag på eftermiddagen så jag passade på att cykla. Ett jobb i byn men sen nästa var 3 km utanför. 

 

Öppna fält med sidvind och molnen hängde tungt norrut där jag tänkte styra min kosa. 

 

Jag har längtat hur länge som helst efter en jobbrunda med cykelavstånd till alla så jag tänkte att friskt vågat är hälften vunnet.

 

10 minuter rast trampande och jag var på plats. Plötsligt kände jag mig riktigt upplivad och jobbet jag skulle göra gick som en dans innan jag sen hoppade upp på cykeln och trampade tillbaka igen.

Inte ens att kyrkbacken var jobbig när jag kom tillbaka till byn. 

 

Och när jag sen så småningom var färdigjobbad för dagen och hade landat här hemma igen så kände jag mig riktigt pigg i jämförelse med hur jag känt mig på sistone.