Idag är en sån där dag där jag känner mig lite edgy minst sagt.

 

Det känns i hela mig att det varit en lång helg. Även om jag gillar mitt arbete så blir det jobbigt när man möter samma personer morgon middag kväll i tre dagars tid. När man ska vara professionell och möta dem där de är och följa strömmarna. 

 

Idag orkar jag inte vara smidig längre. Men jag är ledig så det är bara min stackars familj som får ta smällen.

 

HSP i all ära. Jag anser det vara en tillgång i mitt yrke. Jag kan lätt läsa av omgivningen och arbeta utifrån det. Men det tar så hårt på krafterna.

 

Jag hittade inte mina mysbyxor i morse och då svor jag en lång osande harang över allt och alla. Jag orkar inte med håret heller och ett kort ögonblick var det nära att jag gjort en Britney och rakat av hela rubbet. Istället drog jag ihop allt till en rufsig oborstad rul mitt på skallen. Det kommer straffa sig senare när jag vill borsta ut tovorna men jaja. 

 

Jag vill göra något men jag vet inte vad. Tankarna snurrar i skallen men jag kommer inte längre än till tanken för jag orkar inte längre än till att tänka det. Tanken på att fysiskt börja är smärtsam och jag prokrastinerar lite till.

 

Så nu hamnade jag i sängen med datorn i knät. Jag surfade runt lite och kollade på netonnet. Jag hittade ett objektiv som lockar men jag orkar inte ens beställa det för det kräver för mycket tankeverksamhet på ett sånt sätt som jag inte orkar med just nu.

 

I bilen har jag en massa urplockat efter min faster som jag hjälpte min farbror att rensa ur från garderoberna. Men jag orkar inte fatta några beslut om det just nu.

 

OM någon till trots, orkat läsa så här långt av mitt riktigt gnälliga inlägg så är jag imponerad. Jag känner ju att jag inte orkar med mig själv idag.

 

Jag ska iaf slänga på mig lite varmare kläder och gå ut en stund. Jag kan ta med mig kameran och se om nåt vill fastna på bild. Så får det bli.

 

Så kanske jag är gladare om nån timme eller så...