I morse var det sagolikt vackert ute

Solen och dimman skapade en trolsk stämning när jag for till jobbet. 

 

Bländande vackert kanske jag borde säga för när solen börjar på att stå i det här läget på mornarna så ser man inte så galet mkt. Jag har solen i ögonen just när jag åker från gården och sen inte så mkt mer under min färd till jobbet. Det är ju tur att det inte är så mkt trafik på min lilla vägsnutt

Den här ladan gillar jag jättemycket. Det ser så helmysigt ut på nåt vis. Med ladan och den lilla träddungen. 

Som ni ser så var det filmjölkstjock dimma. Så jag var glad att jag inte såg till några lösspringade hästar i morse. Igår morse var de på rymmen en hel bunt. Först såg jag bara en. Och den rackarn är ute lite nu och då och jag var sen så jag tänkte att där den gick mellan hagarna och ridvolten kunde den gärna gå. Men sen nere mot ån till gick ett sto med sitt föl på gärdet. Det hade stannat en tjej redan som pratade med nån (ägaren?) i telefon. Jag tvekade till om jag skulle stanna och försöka hjälpa till men insåg att jag hade inget att ta dem med iaf. Hästägare till trots så hade jag inte ett endaste litet snöre att leda nån häst i med mig.

 

Senare när jag hade påbörjat min runda runt brukarna så var jag bara tvungen att stanna o fota på ett ställe. Det var så fina spindelnät att jag inte kunde låta dem sitta ofotograferade. Höll på att tvärnita men sansade mig eftersom jag hade en bil bakom också. Men på första bästa plats vände jag helt om och stannade till o klev ner i diket en stund. Måste ha sett bra komiskt ut för de som hann åka förbi medan jag stod där med en fot i diket.

Klicka på bilden för att få upp den i större format.