två så små saker kan starta upp tilll samtal som man kanske inte hade haft annars.

 

Har jobbat ikväll och på min vanliga kvällsrunda kom jag till ett ställe där jag halvt reflexmässigt plockade upp två stenar som låg mitt i gångstråket på verandan. 

På skoj sa brukaren till mig att dom kunde jag få.

Då berättade jag att jag brukar samla på stenar, fast lite större än just de här hasselnötsstora sakerna.

Brukaren sa då att det hade h*n också gjort längre tillbaks i tiden.

 

Så stod vi där och berättade stentokiga minnen från semesterresor och andra tillfällen där vi plockat på oss fina stenar.

 

Så fick jag anledning att nämna min fina stenrundel som var tänkt att bli en kompassros men istället blev en rundel bara.