Dagens Bitch
Jag fortsätter vara en bitch i humöret och retar mig på allt och alla tror jag.
Kan det vara rötmånaden som gör mig sån?
Dagens Bitch stör sig på
- schemat som innebär kvällar och helger (när allt roligt inträffar som alla andra vanliga människor pysslar med)
- att två mil anses som längre åt ena hållet än åt andra hållet (folk som aldrig hälsar på men gärna uppmuntrar att jag ska hälsa på när jag ändå är i krokarna [läs handlar])
- ansvar (hemma, jobbet, livet)
- flugor och bromsar
- latmasken som bara vill ligga på soffan och äta praliner (ja jag talar om mig själv nu)
Finns en hel massa andra saker också... men orkar inte analysera och pränta ner dem i nån lista...
Jag gick på skrattkurs en gång och kvinnan som höll i kursen sa att man ska börja varje dag med ett leende för o lura kroppen att man är glad även om man inte känner sig glad. För då blir man glad iaf. Hon sa att dagar när det bara inte går så kunde man forma fingrarna till ett V-tecken och helt sonika skjuta upp mungiporna med hjälp av V-tecknet.
Idag är en sån dag tror jag....
"life is a rollercoaster, just gotta ride it"
Läser en bok just nu om sex drugs and rock'n'roll eller ja, den är skriven av Pamela Des Barres och handlar om hennes liv som groupie. Den heter "Jag är med bandet - en groupies bekännelser".
Köpte den häromdagen när jag fick ett akut sug efter att läsa nåt och bara få försvinna in i det skrivna ordets magiska värld.
Väntar otåligt på min telefon som jag äntligen fått tummen ur och beställt... det blev genom mobilabonnemanget ändå. Orkade inte i slutänden. Men jag som hade bestämt mig för en Samsung Galaxy Note II blev övertalad till att istället testa en Samsung Galaxy S4 för den skulle vara såååå mkt bättre. Och just nu hade de en kampanj där man får 14 dagar på sig att testa och ångrar man sig så fick man skicka tillbaka o byta eller helt enkelt inte ta nån alls.... ja jag känner ju mig själv så jag lär väl iaf inte få nån tumme ur ifall jag ångrar mig. Tssssss
Allt är bättre än den jag har hursomhaver... för den håller på och blir totalt senildement och hänger sig mest hela tiden.
Jag tackar ändå för att semestrarna börjar ta slut för det betyder att livet på jobbet återgår till nån slags normalitet. Kul helg med mig som enda ordinarie och sen ett myller av vikarier i olika grad av vana och ansvarskänsla. Nej nu ljög jag. I lördags var den andra enda ordinarie friska icke semestrande personen inkallad extra.
Kommentarer
Trackback
