Jag går gatan ner
Kom att tänka på den här texten som jag fick med mig för att veta att jag utvecklats
Men vi är väl alla så att vi nån gång ramlar ner i det där hålet kanske.
Då känns det tryggt för mig att minnas den här texten
Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag ramlar i.
Jag är förlorad. Jag är hopplös.
Det är inte mitt fel.
Det tar en evighet att finna vägen ut.
Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag låtsas att jag inte ser det.
Jag faller ner igen.
Jag kan inte tro att jag är på samma plats!
Men det är inte mitt fel.
Det tar fortfarande lång tid att komma ut.
Jag går gatan ner.
Det finns ett djup hål
i trottoaren.
Jag ser att det är där.
Jag ramlar fortfarande i det, det är en vana.
Mina ögon är öppna.
Jag vet var jag är.
Det är mitt fel.
Jag kommer ut omedelbart.
Jag går samma gata ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag går vid sidan av hålet.
Jag tar en annan gata
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag ramlar i.
Jag är förlorad. Jag är hopplös.
Det är inte mitt fel.
Det tar en evighet att finna vägen ut.
Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag låtsas att jag inte ser det.
Jag faller ner igen.
Jag kan inte tro att jag är på samma plats!
Men det är inte mitt fel.
Det tar fortfarande lång tid att komma ut.
Jag går gatan ner.
Det finns ett djup hål
i trottoaren.
Jag ser att det är där.
Jag ramlar fortfarande i det, det är en vana.
Mina ögon är öppna.
Jag vet var jag är.
Det är mitt fel.
Jag kommer ut omedelbart.
Jag går samma gata ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag går vid sidan av hålet.
Jag tar en annan gata
Kommentarer
Trackback
