Den här arbetsdagen började ju bra

Fick guida en taxichaufför från V-ås till mitt ut i ingenstans. Hon ringde när det var 40 minuter kvar tills hon skulle vara på plats och hämta upp. Då var hon fortfarande i V-ås och funderade över vilken väg hon skulle välja.

 

Öhhh, ja det har ju snöat hela natten och jag vet inte vilken väg som är bäst plogad. Men efter att ha gett en grov beskrivning så började jag vänta.... och telefonen ringde igen.... och jag gav ännu en beskrivning (samma som första gången)... och så väntade vi lite till..... och så ringde telefonen och jag gav beskrivningen och gav den nu ganska utförligt tyckte jag... och så väntade vi lite till.... så ringer taxin och säger sig stå utanför ett gult hus med en massa hästar i hagen utanför... 

 

Eeeehhhh njäeee där jag är går inga hästar.... svängde du vid skylten. 

 

Nej men jag såg den men åkte förbi.... jamentjenamittbena såklart att du kom fel dårå

 

Det tog väl i runda slängar en timme lite drygt för taxin att hämta upp brukaren och jag var waaay efter min tidsplan. 

 

Men nån annan fick rycka in och ta lite av mitt... jag tog lite av mitt och sen tog jag en tredjes jobb för den tredje personen fick vänta i 2 timmar för att lyckas få ett urinprov (som gav önskat resultat). Nu får vi hoppas att penicillinet också ger önskat resultat.

 

Lunchrasten kan jag se mig om i stjärnorna efter. Förstår inte varför torsdagsträffarna med sjg, at och dsk alltid drar ut på tiden så infernaliskt.

 

Men vi fick mkt avhandlat iaf. Nån behöver ett glidlakan, en annan får en strumppådragare beställd och en griptång avlämnades för vidare transport ut till brukare. En spisvakt står på anhörigas önskelista hos nån.... medicinfrågor löstes, stödstrumpors varande eller inte varande.... en dosett blev påfylld för att sedan kunna återlämnas...

 

Bryt ihop och kom igen sa jag till mig själv när det för en stund kändes aningens stressigt därute på fältet. Telefonen ringde i ett och såklart var det i min byxficka den hamnade i morse. 

 

I morgon är en ny dag. En annan dag. Sista arbetsdagen för den här veckan. Jag hoppas att det blir aningens lite mindre stressigt.

 

Sen är det bara att ladda om för att ladda ur på lördag. En kväll med utgång står på planeringen. Men efter den här jobbveckan tror jag att det räcker att lukta på korken så är jag ur leken.

 

Vill bara citera matte i Mullebloggen där hon säger:

Må era fienders kameler vandra i cirklar!