Jag har inte orkat blogga sen i torsdags
.
Fredagen var jättejobbig. Jag grät nästan hela vägen in till veterinären. Stannade till vid affären och köpte extra god kattmat som han fick innan vi sen gick in för det sista avgörande... (usch, är fortfarande så jobbigt att tänka på det) väl där så gjorde vi klart allt innan vi fick komma in på rummet.
Där hade de gjort iordning så fint med en ljuslykta och en mjuk filt (och många näsdukar till mig).
Vi fick en stund tillsammans ensamma där jag grät i hans päls.
.
Sen var det dags. Han fick en spruta och efter en stund började det märkas att han slappnade av och blev tröttare och tröttare.
.
Jag grät och hade sån ångest. Jag kände mig (och gör det fortfarande) som en svikare som "inte ville ha honom kvar". Fast jag vet att det var bäst för honom då han inte längre var frisk och pigg.
Jag viskade i hans öra att han skulle hälsa till Robin
.
Inatt drömde jag om honom. Jag drömde att jag plötsligt hade en svart-vit katt bakom mig och när jag böjde mig ner o tittade närmre på ansiktsteckningen så inser jag att katten är identiskt lik Linus. Efter en stund när jag smekt med fingrarna över fläckarna så ändrar sig teckningen och blir en annan katt.
I drömmen var han inte sjuk och sliten utan i sina bästa år.
.
Det kommer över mig ibland... den där ångesten över vad jag gjort. Jag har stundtals väldigt jobbigt och vet inte vad jag ska göra eller ta vägen.
Det hjälper mig inte att tänka på att han var gammal och trött. Just att det var JAG som var bödeln... den som beslutade över livet och döden, det är där jag får ångest.
.
Tur att jag har flera katter som kan trösta mig i sorgen. De bara är... de letar inte, de visar inte att de saknar. Deras liv går vidare... de vill ha mat och komma in och ut som vanligt.
.
Jag var till Västerås på fredagseftermiddagen och inhandlade en buske för att plantera där han ligger begravd tillsammans med sin bror.
.
En paradisbuske. Den blommar så vackert med rosa klockor i klasar på försommaren. Under busken har jag strött ut frön till förgätmigej och jag ska även plantera en äkta kattmynta på platsen. Inte för att nån av mina katter nånsin brytt sig om den där den växer i mina rabatter. Men ändå.
Strax bredvid växer smultron och platsen är vald efter var de ofta höll till o slumrade middagsvila.
Först gick Robin vidare över regnbågsbron
Sen fick Linus följa efter
Nu finns bara minnena kvar
.
Älskade kattskruttar... mina första "egna" katter.
Robin somnade på soffan för några år sen och jag trodde väl att eftersom de var kullbröder så skulle Linus komma strax efter... men så blev det ju inte.
.
Älskade - Saknade
