säg är det konstigt att man längtar bort nångång...

När jag stod o förberedde dagens mat så slog det mig att jag längtar bort.
Jag längtar till ensamhet o stillhet. Jag känner mig osocial, grinig, nerverna på utsidan (nästan som om det kliar av irritation), trött, oinspirerad, okoncentrerad
Jag kände att jag skulle vilja vara nånstans där jag kan få vara helt ifred o utan att behöva tänka på mat och matlagning (jag känner viss hunger men inte sugen på nåt). Nånstans där jag kunde få bara vara, där man hade ett klockslag där maten serverades o där jag inte behövde välja utan bara fick vad som serverades...
Hmmmm när jag tänker efter så låter det som arrest faktiskt... undrar om jag ska gå o slå ner nån så jag blir arresterad o inlåst... hahahahahahahaha alltså det är ju sjukt...
.
Men seriöst... det vore nästan himmelriket.... förutom det faktum att jag då inte kunde välja isoleringen frivilligt... för jag vill ju känna att jag väljer själv när var o hur länge =)
O eftersom jag drömde om mormor inatt så lägger jag upp den här filmen. Den här skivan hade min mormor nämligen och vi (jag o min bror) brukade lyssna på den när vi var små.

Kommentarer
Postat av: Helen

Precis sådär kan jag känna ibland, det vore guld att få vara helt solo ett par dagar och bara vara utan några som helst krav och måsten. Äta när man vill, sova när man vill - ja kort sagt bara vara, ett par dagar skulle räcka...


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0