.

Tyckte det kändes lagom skoj o åka fram o tillbaka på långrasten så jag stannade på jobbet o passade på att gymma lite... blev en timme där inne. Men första halvtimmen kan väl bara typ räknas som uppvärmning för jag blev inte ens svettig då. Men orken är kass så orkade inte många repetioner på varje redskap innan jag flyttade. Cirkelträning

.

Efter träningen så tog jag en sväng förbi solariet också. Kunde nästan ha somnat däri. Varmt o gosigt. O så blir det så kallt när det stänger av sig... o varje gång blir jag så jäkla rädd... hahahaha

.

Kvällen spenderades med A.

O vi hade riktigt roligt medans vi for runt från gård till gård. Men vi har en brukare som vi inte vet från stund till stund om h*n tänker hänga med ett tag till... o ikväll "skrämde" h*n oss. H*n låg så fridfullt i sängen o orkade inte ens lyfta på ögonen när vi försökte få kontakt. Vid ett tillfälle trodde vi att sista sucken var dragen men plötsligt darrade ögonlocket lite och h*n smackade lite med läpparna.

.

Konstigt men på det viset skrämmer mig inte döden. Där är det så påtagligt o den lurar så nära HELA tiden.

Men återigen så har idag varit en sån där dag där man känner att det vi gör BETYDER.

När jag stod där o tittade in mot sängen där h*n satt med huvudänden upphissad, ätandes på en äggsmörgås till frukost.

Morgonljuset silade mellan persiennen på personen. En bräcklig varelse, mager över nacke, armar och ben. Där stod jag och kände att det är det här som är svaret på frågan.

Frågan om hur vi orkar.