en förvirrad tanke
Jag var på affären igår.... o jag kom o tänka på en sak.... det här med hur man gör när man stöter på gamla bekantingar som man inte har ett drit gemensamt med förutom det faktumet att man för 100 år sen (eller 30, men vem räknar) skuffades ihop under gemensam sak.
I en affär hinner man ses rätt många gånger... för ofta ska man ha ungefär samma saker o går alltså i ungefär samma gångar....
Personen ifråga "valde" att inte se mig... eller så såg han mig helt ärligt inte... who cares really. Inte jag. Den människan o jag hade väl inte så mkt mer gemensamt än att våra mammor låg på BB samtidigt.... o jag vet att det störde grymt mkt under alla år i skolan, att jag vann det racet. Av nån jäkla konstig anledning... WHO CARES REALLY??
Tillslut kunde han inte längre se men inte se... han var tvungen o heja. O vi bytte de vanliga artighetsfraserna... hur är det med dig... stämma av hur gamla barnen hunnit bli... o hur många.... bor man kvar i stan????
Ja, eller alltså, eller näe, jag vet inte... men visst blir det lite skumt o konstigt o träffa gamla bekanta som man aldrig haft nåt gemensamt med... ja förutom det faktumet att vi gick i samma klass för 100 år sen. O på nå vis tror jag ändå att vi bytt mer ord med varandra under de få gånger vi träffats efter skolans värld än vad vi gjorde under alla åren vi faktiskt gick i samma klass... men ja, skumt kändes det....
Eller så är det jag som är konstig som vanligt... o som inte tänker, funkar, gör som alla andra... men jag är född till ett original. Synd att det tog mig så många år o inse att det inte var en kopia jag skulle va.
Det jag skrivit hör till det där som jag sen igår glömde att jag tänkt skriva om... o som vanligt så får jag liksom inte ner känslan jag vill åt. Det skrivna ordet blir så inte rätt bara... så jag hoppas att ni läser o tänker er texten genom ett kaleidoskop typ... asså, den verkliga bilden finns där men den har förvridits... tankevindlingar är mkt lättare att korrigera innan man tänkt för långt åt fel håll... när man skriver så har man liksom mindre chans att styra rätt om det börjar glida snett i formuleringen... äh, jag kanske egentligen inte alls borde posta inlägget...
I en affär hinner man ses rätt många gånger... för ofta ska man ha ungefär samma saker o går alltså i ungefär samma gångar....
Personen ifråga "valde" att inte se mig... eller så såg han mig helt ärligt inte... who cares really. Inte jag. Den människan o jag hade väl inte så mkt mer gemensamt än att våra mammor låg på BB samtidigt.... o jag vet att det störde grymt mkt under alla år i skolan, att jag vann det racet. Av nån jäkla konstig anledning... WHO CARES REALLY??
Tillslut kunde han inte längre se men inte se... han var tvungen o heja. O vi bytte de vanliga artighetsfraserna... hur är det med dig... stämma av hur gamla barnen hunnit bli... o hur många.... bor man kvar i stan????
Ja, eller alltså, eller näe, jag vet inte... men visst blir det lite skumt o konstigt o träffa gamla bekanta som man aldrig haft nåt gemensamt med... ja förutom det faktumet att vi gick i samma klass för 100 år sen. O på nå vis tror jag ändå att vi bytt mer ord med varandra under de få gånger vi träffats efter skolans värld än vad vi gjorde under alla åren vi faktiskt gick i samma klass... men ja, skumt kändes det....
Eller så är det jag som är konstig som vanligt... o som inte tänker, funkar, gör som alla andra... men jag är född till ett original. Synd att det tog mig så många år o inse att det inte var en kopia jag skulle va.
Det jag skrivit hör till det där som jag sen igår glömde att jag tänkt skriva om... o som vanligt så får jag liksom inte ner känslan jag vill åt. Det skrivna ordet blir så inte rätt bara... så jag hoppas att ni läser o tänker er texten genom ett kaleidoskop typ... asså, den verkliga bilden finns där men den har förvridits... tankevindlingar är mkt lättare att korrigera innan man tänkt för långt åt fel håll... när man skriver så har man liksom mindre chans att styra rätt om det börjar glida snett i formuleringen... äh, jag kanske egentligen inte alls borde posta inlägget...
Kommentarer
Trackback
