När jag äter kall kokt färskpotatis så tänker jag på en av våra brukare vi haft.... hon brukade äta kall potatis på knäckemackan.... det tyckte hon var så gott.

Kom o tänka på det nu ikväll när jag stoppade ett par hasselnötsstora kalla potatisar i munnen medan jag packade morgondagens lunch bestående av egenodlad potatis direkt från potatislandet till grytan o lika färsk egenodlad gul lök samt stekt falukorv som inte är egenodlad utan inhandlad på ICA.

Rätt vad det var så poppade minnet upp i tanken.... när jag stekte salt sill o gjorde löksås o kokade potatis åt just den kvinnan.... hon hade inte haft nån större aptit på ett tag då sorg brukar ha den inverkan på matlusten... men så hon åt den dan.
Hon hade fått guida mig i steka-sill-konsten o jag fick godkänt. Det kunde jag se med egna ögon... trodde aldrig hon skulle sluta äta. O jag som hade kokat några extra potatisar så hon skulle kunna äta dem kalla på macka sen... pyttsan.... de tog slut där o då....