Visst är det väl så här att man lär sig utifrån hur det brukar vara?
Låt säga i affären till exempel så vet du ju var mjölken finns o var brödet är o ska du ha vetemjöl så vet du att det förvaras i hyllgången ihop med andra mjöler o gryner.
Eller när man letar i telefonkatalogen (hmm nåja, nuförtiden är det ju eniro.se som får jobba mest) så vet man att A kommer före B o alltså finns Andersson före Bertilsson... det vet vi ju... när vi väl har lärt oss det.
Eller ta Biltema, där vet man att bromsbeläggen (till exempel) står sorterade efter bilmodell o letar inte volvodelar bland opeldelarna.

I de flesta sammanhang så använder man sina ögon o sin hjärna o registrerar när var o hur olika saker inträffar o sker. O så spar man det i sitt minne inför framtiden.

Det är ju därför jag inte behöver gå genom HELA affären o leta när jag bara ska ha 1 liter mjölk... för jag har lärt mig var jag ska gå först för o titta. (sen inte sagt att inte butiksplanerare kommer på de "brighta" idéerna att möblera om lite då o då men det är en annan femma)

Vart är jag på väg i mitt resonemang undrar ni.
Snart undrar jag också vart jag är på väg, haha

Jo men iaf, i morse... när jag låg i sängen o försökte fortsätta sova medan J for runt o plockade ihop kläderna han skulle ha på sig. O han stod o letade efter ett par strumpor.

Han såg inte de strumpor jag hade hängt på tork häromdagen för han hade i sin tur slängt nåt annat blött o nytvättat ÖVER hela rundstången som jag hängt hans strumpor på... notera HANS strumpor....

Så han hade letat bland strumporna på ett annat ställe... ett ställe som aldrig förvarar strumpor av hans storlek. Där hänger jag bara ungarnas o mina.
Av den enkla anledningen att jag veeet hur J funkar... han måste ha sakerna serverade mitt framför snoken för o hitta dem... o ändå hittade han dem inte.... o han har tydligen inte heller noterat i sin minnesbank att det alltid är där, rakt fram, han hittar sina strumpor...