Rock my world

Häromdagen när jag gick förbi en av mina rabatter så fick jag se att några stenar var flyttade på... o jag blev lite misstänksam... endera hade jag en grävling som snokade efter käk eller.....
Gick in o frågade sonalyckan om han möjligen hade vänt på några stenar... jo det hade han o kompisen gjort.

Åh men grrrr, asså, det gillar inte jag kände jag bara. Men jag sansade mig o bad honom följa med mig ut...

-Titta, sa jag
-Här har ju jag lagt ner massor med tid o energi på att få det precis som JAG vill ha det o så går ni o förstör det genom att flytta runt stenarna. O kolla här... här är blommorna avbrutna så det ser fult ut...
-Men vi menade inte så, sa lille J
-Nej men det blev inte så bra, sa jag
-Nu är jag jätteledsen för att det är förstört det som jag ansträngt mig att få fint. Låt bli mina rabatter.

Sonen såg ut som en hund
Jag förklarade att han skulle bli lika ledsen om jag gick o grävde om i hans trädgårdsland lagom tills det börjat växa en massa morötter där för att jag ville ha metmask till exempel...
Jo det var ju sant...höll han med om


Det är svårt o fota så det syns det som man VILL visa.
Iaf hade de lyft bort de två närmsta stenarna o gruset som ligger innanför där låg såklart inte kvar där det skulle heller. *suck* o sen hade de tagit bort precis ALLA stenarna som ligger längst bort i bilden.
De ska bilda en rak kant mot gräsmattan som man kan ha gräsklipparhjulet emot... o så är det ju såklart lite blomster som väller ut i små planteringar dårå.... tur att flocknäva är så tåligt för det syntes knappt idag att det låg en stor stenbumling mitt däri o krossade både påskliljor o nävor för fullt i förrgår.

Jag kom iaf av mig lite i mitt trädgårdspåtande... tog musten o lusten ur mig liksom. Jag blev som en enda suck i känslan.

Men, har ni sett hur det växer där ute... stannar man upp o bara lyssnar så kan man banne mig höra hur det knakar utav växtkraft.

Ska fortsätta flytta hästskit till min nya rabatt... såhär långt har jag kommit hittills...

I mitten är det en blå skidstav nerstucken i marken... den har jag använt ihop med ett snöre för o kunna mäta ut storleken o formen. Som ritmedel använde jag vanligt vetemjöl som jag pytsade ut. Nu har det ju regnat så mjölet syns lite dåligt. Tur dårå att pinnen sitter kvar i mitten så jag kan rita om vid behov. ^^


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0