Nalleman ligger här bredvid mig i sängen o spinner så gott. Ja han är ju en tvättoman till katt... han putsar o fejar sin päls förjämnan.
Men nu har han faktiskt tvättat sig trött o slumrar ihoprullad till en boll.

Själv blev jag så himskans trött efter jobbet... huvudvärk fick jag också på jobbet. Vi hade APT från kl 13.00 o det var mkt o diskutera.
Facket var ut o pratade schema.

Jag som brukar vara så gottissugen var inte ens särskilt energisk på kakfatet. O ändå var det mina favoritkakor... typ iaf.

Men jag åt sen lunch, som bestod av en baguette med brie och salami.

Smet iväg från jobbet ett par timmar... Lillkisen skulle till tandläkaren o dra ut en mjölktand som var trasig o han ville absolut att mamma skulle följa med. Farmor (som jag hade tänkt mig) dög inte.
Han hade tur o fick världens bästa bemötande... jämfört med sist han var tvungen o dra en tand. Som också var hans första tandutdragning.
I efterhand kan jag förstå att han hade nog en infektion som gjorde att bedövningen inte tog då. För han ojade o ajade sig o skrek i högan sky bara hon nuddade tanden... o med tanke på exakt HUR ont det gjorde när JAG drog MIN infekterade visdomstand så önskar jag att jag hade varit mer lyhörd för min son o inte låtit den tandläkaren fått köra över mig som mamma och min son. Hon är inte kvar som tandläkare i Sala o jag vet att sköterskan inte var nöjd över den tandläkaren heller... hon sa rent ut att den människan inte hade rätt inställning och psykologiska förfarande.

Idag blev han bemött som en person med bestämmanderätt o de tog verkligen hänsyn till att det fortfarande gjorde ont när de petade efter första bedövningen var lagd. O han fick ytterligare bedövning...
När tandläkaren sen väl började arbeta för o ta ut tanden var det en rädd kille som höll mina händer HÅRT, HÅRT men när hon tog tången o lyfte ur tanden märkte han det inte ens utan trodde tanden var kvar.
Så när sköterskan bad honom bita om kompressen o frågade om han ville se tanden så frågade han förvånat med ihopbiten mun:
-är den borta?
Han hade inte känt ett dugg =D

Det strålade om killen när han kom ut därifrån... o jag kände mig också så jäkla glad.

Men såhär i efterhand skäms jag som en hund för att han var tvungen o utstå sådan tortyr vid sin första tandutdragning.

Tänk att vissa människor faktiskt får jobba med sånt de inte är lämpliga till... o sen att det finns såna änglar som förgyller ens dag så enormt.