roadtrip

En snabbis över länsgränsen till Dalarna med sonen vid ratten. 
 
Till Byggmax för några säckar pellets och sen till Rusta. Jag skulle köpa lite fågelgodis. Haha, ja jag är väl inte riktigt riktig där oppe men det har jag aldrig påstått heller. En hink mjölmask, och lite annat smått och gott som inte var till fåglarna fick följa med hem igen. Sen passade vi på att fixa käket vid Dalahästen och Burger King. 
 
 

Slödag

Söndag. Sov tills jag vaknade av mig sjäv runt nio sisådär. Skönt.
 
Förkylningen håller i sig men det får gå ändå. Jag tänker inte göra några aktivt pulshöjande saker om jag säger så. 
 
Innan jag hann iväg till stan för att handla så hade dimman och halkan hunnit slå till. Jäklar så halt o jäklar så lite sikt. Jag orkade inte svänga förbi brorsan på tårtkalas för bonusbrorsonen som fyllde 20 för nån vecka sen. Det fanns inte några såna krafter kvar i kroppen efter ica-besöket. 
 
Istället parkerade jag mig i soffan och väntade in 'så mycket bättre'. Alltså jag är lite besviken på årets upplägg. Det känns som att programmet rushar igenom utan att stanna upp o faktiskt visa så mkt samtal o aktiviteter. Har de dragit ner på programtid eller? Men musiken är bra o vissa artister är extra bra. Jag gillade Tomas version av 'Godmorgon'. Det är ju en låt jag fastnat för sen tidigare också. Den är ju med i en reklamfilm bland annat. 
 
Fjanten tjatade sig upp i soffan igår men han hade nog inte tänkt att en katt skulle vara med också. 😂
Haha
 
O nyss stod han o försökte få smaka en bit av kakan jag hade till kaffet.
Men det var choklad i den så han blev utan. 
 
Sonen ramlade in nu o vi bestämde att han ska övningsköra till Avesta så kan jag köpa pellets för en vecka till. 
 
Tjing tjing

Lördag

Ordningen återställd. Kabeln åter på plats. Utan tjafs. Haha ja det var ju ingen garanti liksom. Att det skulle gå tjafsfritt.
 
Sonalyckans bil har krånglat en tid. Fått gashäng och ibland har gaspedalen inte gått att trampa ner utan att man fått trampa till hårt för o få det släppa. Exet kollade på den förra veckan o konstaterade att nytt gasspjäll behövdes. Det hade han beställt nu o det skulle också bytas idag. Då kröp en lten sten fram från fjädern som fjädrar tillbaka gasen i neutralläge. Det var troligtvis den som orsakat problemet från början. 
 
Och hur hamnade den där då kan man undra ...
 
Jo, en skyddsplåt (eller ja plast) lossnade under bilen och har släpat i backen ett tag vid körning. Den har förmodligen skopat upp gruskornet som stänkt upp i nåt mellanrum och landat så olyckligt att den hamnat under fjädern på gasspjället. Så ja, det var lättfixat iaf. 
 
Ett tag började jag tro att jag hade en förbannelse över mig vad gäller bilar. Bara massa krångel o strul. 
 
Jag måste åka o handla. Tomt i kylen o tomt i skåp o lådor. Men det känns inte lockande att gå upp ur soffan där jag parkerade mig efter att exet åkt igen. Jag är ju inte alls piggelin egentligen. Jäkla förkylning
 

fredag

Fredag
 
Pallrade mig iväg i morse också till jobbet. Har försökt mota med Kan Jang, nässpray och ipren. 
 
Lagom roligt att ha två duschar och två städar när man inte är helt okej i kroppen men ingen idé att hia upp sig om det. Och bara man sätter igång så går det bra. Beta av besök efter besök bara. 
 
När jag kom hem från jobbet så kraschade jag i soffan och toksov en stund. 
 
Det blir nog sängen direkt efter idol. Roligare fredag än så blir det inte. 
 
Beställde ett reservbatteri till kameran häromdagen och idag hade det ramlat ner i brevlådan. 
 
Så nu ska jag väl kunna komma ihåg och få med mig ett batteri iaf när jag ska fota. Tsss
 
Slänger in en bild på Esther bara för att. 
 

Onsdag

Ledig dag. Solen skiner. Men jag är sjuk.
 
I ett svagt ögonblick lovade jag sonen att han skulle få övningsköra i morse till stan. Det kändes sådär lagom kul i morse. Halsen hade slemmat igen under natten och kroppen protesterade. Men vi kom iväg. Planen var att sen lite snabbt åka förbi ica o köpa hem mer te och så krascha i soffan för idag är det blah.
 
Vi kom lite i senaste laget till stan så han fick fortsätta till V-ås istället. Jag tänkte att jag kunde passa på o svänga förbi Netonnet o köpa en ny fjärr till kameran men det var en hel timme kvar till öppning o jag orkade inte vänta. Det blev apoteket och Coop på Stenby bara o sen hem.
Landade i soffan med nödvändig medicin. Ja Marabou polka är medicin en sån här dag. 
 
Nu har jag avverkat engelska varianten av halvåtta hos mig (jösses) och mannen som pratar med hundar. Många åsikter om hans metoder men intressant o se hur små signaler som kan räcka för att en hund ska explodera eller inte. Lite Dr Phil på det så ... 
 
Det kan nog bli så att jag slumrar en stund eller två också.
 

Tisdagstankar

När jag vaknade i morse var det såå lockande att bara ringa mig sjuk. Trots att jag tog två alvedon 665 igår innan jag la mig så kände jag mig sjuk. Men jag tänkte att jag har en ledig dag på schemat imorgon så jag får vila då. 
 
Med lite stöd av alvedon till frulle och en ipren på lunchen tog jag mig runt. Och konstigt nog hade jag energi kvar när jag kom hem. Planen i morse var ju att ta mig igenom dagen o sen krascha på soffan. Nu rev jag ur alla kuddar och filtar ur den istället och dammsög den rejält. Snacka om att det behövdes. Hittade några strumpor bland annat. Så sen blev det en maskin tvätt också. 
 
Nu är orken slut dock. Jag har kurerat mig med te och eukalyptushonung till kvällsfikat. Och alldeles snart tänker jag natta djuren. 
 
En sak som jag inte berättat för den lilla pralinen här hemma är att nu är det på riktigt. Jag skrev under ägarbytespapperna igår och fick mappen med hans papper idag. I hans värld har det ju varit på riktigt sen han packade sin väska och flyttade in, på obestämd tid förra våren.
Älskade lilla knasboll.

Blörk

Jobbade med en dov känsla av blärk i hela mig. Feberkänning som var nertryckt med alvedon. En rinnig näsa som sällskap.
 
Rätt vad det var så spred sig en mer än lovligt bekant känsla i kroppen. Då tyckte herr Ångest att det var på tok för länge sen vi hängde. Det var bara o gilla läget. Jag försökte fråga mig själv vad det berodde på men kom inte på orsaken. Jag tacklade det som vanligt. Bara sa till ångesten att häng med då om du pallar mitt tempo. Haha ja jag har haft en väldigt spretig runda på jobbet med besök både söder som norr om utgångspunkten - hemtjänstlokalen. 
 
Efter jobbet mötte jag upp sonen i stan efter att han haft körlektion. Granngården fick ett besök o sen körde sonen hem. 
 
Jag landade i soffan och sov den klubbades sömn i ett par timmar. Vaknade upp liggandes på rygg med händerna under huvudet. Ett par katter höll mig sällskap. 
 
Resten av kvällen har gått på halvfart.
 

Atchoo - prosit

Jorå, stolparna är nertryckta. Han kom förbi idag. Med maskinen och en kärra som innehöll lite grusrester. Sånt som man grusar mot halkan med. Och mitt i allt lyckades han tappa koll på var grävarmen på traktorgrävaren var så den tog i en lågt hängande kabel när han skulle åka förbi och vips var den nerriven. 
 
Tredje världskriget hotade att återigen utbryta men vi lyckades väl på något vis ändå sansa oss och faktiskt få det som skulle göras gjort. Nu måste bara kabeln tillbaka på plats också. Vajern räckte inte längre till, så det får va till en annan dag. Det var ju bara ett uthus som plötsligt inte har belysning. Och frysboxen som inte får ström men det finns skarvsladdar så maten blir inte fördärvad iaf. 
 
Förkylningen höll sig i schack medan vi stolpade upp hagen. Men nu ikväll är det rent bedrövligt. Näsan rinner. Det fick bli en kopp te med ingefära och apelsin och så en klick honung däri. Jag ska nog ta en alvedon också. För huvudvärken är med mig. Jag slumrade en stund i soffan på kvällningen men det blev inte så mkt bättre.
 
Snart dags att natta djuren och göra iordning mig. En ny arbetsvecka börjar i morgon igen. 
 
 
Atchoo det nös jag på. *snörvel*
 
 

Söndag

Ny dag. Nya möjligheter.
 
Vaknade runt 8. Förkylning definitivt på ingång. Snorar rejält. Misstänker farsan som skyldig smittohärd. Jag var ju över dit o hjälpte till med ett mobilnr för några dagar sen. 
 
Snön smälte bort under gårdagen och borta kan den hålla sig en månad till. Om du frågar mig. 
 
Fars dag. Vi får väl se ...
 

Blah

Tröttheten tog över. Jag har sovit bort dagen. Lika bra liksom. Tappade lusten. Kallt o jäkligt. Bättre o ligga på soffan under ett täcke o sova bort skiten.
 
Huvudvärk fick jag av tjafset dessutom och det har hållit i sig. Tror dessutom att jag håller på att bli sjuk. Som grädde på moset. Känner mig febrig.
 
I morgon är en annan dag. Bättre? Det visar sig.
 

Blaha

Vaknade upp till det här.
Hörde regnet ösa ner inatt när jag var upp för att kissa. 
 
Vaknade även upp till ett meddelande på messenger. Där hjälpen som skulle komma o få ner de överdimensionerade stolparna ville skjuta på det pga vädret. Jag lackade ur. För jag hade ju redan räknat ut inatt när jag hörde regnet vräka ner att det skulle bli just så.
 
Jag känner mina löss på gången.
 
Jag vet precis hur jag ska göra för o starta smärre världskrig på kuppen. Så nu är den här dagen förstörd. Humöret nånstans under fotsulorna. 
 
O hjälparen/stjälparen har sagt sig inte längre vilja hjälpa alls. 
 
Bra där. 
 
Tassa tassa tassa. Trött på att tassa på tå. Fortfarande ska världen snurra runt den personen och inte tvärtom. *suck*
 
FML
 

onsdag

Det var en lång dag idag på jobbet. 
 
Planeringsdag. 
 
Men jag vaknade med huvudvärk och ett smärre blodbad i sängen. Ja det var dags för den månatliga röda veckan. Det började redan lite smått igår men jösses så det rann på inatt. 
 
Huvudvärken gav inte med sig på hela dagen egentligen. Jag tiggde åt mig en ipren av en kollega efter att ha försökt uthärda det alldeles för länge. Jag hann inte ta någon tablett i morse nämligen. Jag fick ju lov att springa igenom duschen lite oplanerat sådär. Och koka min menskopp som jag borde ha kokat igårkväll redan. 
 
Men men ...
 
Efter en lång dag där hjärnan kändes mer än lovligt kokt på slutet så var jag ut och kikade till hönsen. En liten pycklis lyckades trassla in benet och blev hängandes en stund och försökte såklart komma loss genom att flaxa förtvivlat. 
 
Jag trodde först att hon (ja såklart verkar det vara en höna också) hade brutit sig för hon höll benet rakt ut och vägrade dra in det under sig. Jag ville inte förhasta mig och göra slut på henne innan jag fått se om det var brutet eller bara ömt ändå pga påfrestningen så hon fick komma med in en stund.
Och nu verkar det ha slutat göra jätteont. Hon stöder på benet och flyttar sig lite mellan varven. 
En trolig Hedelpoot och ser ut att bli så vacker. 
 

Tisdagsäventyr

Jag tog en sväng in till stan igen ikväll.
 
Hämtade upp min vän Leila och sen åkte vi till stadsparken för lite mörkerfotografering. 
 
Och där upptäckte jag min fadäs.
 
Jag hade nämligen glömt batteriet kvar hemma. 
 
Jag skulle vara duktig och ladda kamerabatteriet inför den planerade fotograferingen. Jag kom ihåg att ta med mig minneskortet men glömde batteriet. 
 
Så snopet.
 
 Nu gick det att lösa ändå.
Jag fick låna Leilas batteri för att få några bilder iaf. Allt som allt fick jag ihop 10 bilder. Haha men vi hade trevligt ändå. Kallt var det och såklart kändes det ännu kallare när man inte kunde hålla sig varm genom att fixa och dona med kameran hela tiden. 
Snodde den här bilden från hennes snapchat. 
 
Gör om och gör rätt. Vi får boka en ny mörkerfotosession snart. 
 
 

och så en rubrik

Och så blev det en sån där tystnad på bloggen igen.
 
Jag har inte riktigt orkat med. 
 
Jobbade i helgen. Var till graven i fredags och fixade till den i pannlampans sken. Undrar om nån såg mig. Tssss
Tände ett ljus i minneslunden för alla de andra.
 
Lördagen har jag ju redan bloggat om förvisso. 
 
Söndagen gick väl aningens bättre än lördagen vad gäller jobbet iaf. Alla besöken tog aningens kortare tid än dagen innan och jag behövde inte anstränga lilla hjärnan exakt lika mkt. Efter jobbet kom syrran över en stund på lite fika. 
 
Igår var det vackert väder på förmiddagen. 
Jag tog det lugnt på fm och fixade och donade med djuren innan jag sen åkte in till stan för ett par timmars handledarforum. Jag är "utbildad" elevhandledare och ett par gånger om året bjuds vi in till träff med alla andra handledarna inom kommunen. Alltid nyttigt att få lyssna, prata, ställa frågor ...
 
Idag har jag övningskört med sonen in till stan på fm. Sen luftade jag kameran en snabbis eftersom det var dis och frost idag och ingen sol alls. Jag har inte riktigt kollat igenom bilderna. Bara snabbgluttat men jag känner mig inte riktigt inspirerad för stunden alls.
 
Farsan ringde igår och bad mig komma förbi idag och hjälpa honom leta fram ett mobilnummer till en bekant. Kameran kom med in där också. Asta fastnade på bild.
 
 
 
 
 
 
 
 

Jobbhelg pågår

Ja andra jobbhelgen på raken.
 
Trött när jag slutade. Hade en rutt jag inte åkt på länge så jag var ringrostig. Fick ett meddelande med en fråga om en hästtjej fixk komma förbi en stund. Jag sa ja. För jag tänkte att då kanske jag inte bara skulle sova bort den lediga eftermiddagen utan faktiskt få något gjort också. 
 
Vi tog bland annat en promenad med pållarna innan allt dagsljus försvunnit. Så jag kände mig piggare. Men har sovit en knapp timme i soffan till legofilmen medan jag väntade på att klockan skulle bli "så mycket bättre". 
 

let the hammer fall

Jobbade igår till 14. Planen var att jag skulle åka förbi affären på vägen hem eftersom jag visste att mjölken var typ slut. Glömde den lilla detaljen.
 
Jag hade lite tight schema efter jobbet för jag skulle inte bara hinna handla utan dessutom hinna vila, fixa djuren, duscha och fixa till mig själv och ta mig till min kompis vid 17-tiden för vidare färd mot Uppsala och Katalin. Vi skulle ju se Hammerfall för tredje gången i år. 
 
Nöjd med kvällen på det stora hela. 
 
Det enda jag inte kan förstå mig på är varför stora starka lååånga fulla karlar bara måste tränga sig fram som bulldozers när halva spelningen avverkats för att de då insett att shit det har börjat och de minsann hade tänkt så längst fram men "glömde" ställa sig på plats i tid för att baren/förfesten lockade mer.
 
Skithålet som trängde sig före mig lagom till sista låten vet inte vilken tur han hade att jag är en snäll och försynt tjej som aldrig skulle komma på tanken att köra mina vassa armbågar i njurpartiet av ryggen eller skicka en karatespark i knävecken på någon som verkligen förtjänar det. 
 
Innan han och hans kompisar drösade in så hade vi rätt najs med utrymme faktiskt. Och jag hann tänka att det kanske var ovanligt schyssta snubbar i Uppsala eller att #metoo-kampanjen gjort att killar inte törs tränga sig på tjejer och trycka sig tätt emot längre. 
 
Det stod på fb att det hela skulle starta 20.00 och jag tror att folk tänkte att jaja det är förbandet som startar då. Men tji fick de. Förbandet drog igång medan vi satt och käkade en varsin club sandwich vid 19-tiden och Sara hade sett att Katalin sagt att de öppnade 18. 
 
Och jag lyckades få tag på ett plektrum. Det var många som försökte få tag på det när det kastades ut men jag kände det studsa mot min handled och insåg att det landat på golvet och minsann vid fötterna på snubben som trängt sig före låg det. Moahaha så jag fick det. Det gjorde att min kväll slutade med glada känslor i kroppen trots att jag fick höra Hearts on Fire från rad tre snarare än rad två. Och vid den sedvanliga fotograferingen efter avslutad spelning så lyckades jag kika fram lite halvt om halvt också. 
Jag står lite till höger i bild bakom killen som lutar sig framåt (och nej han är oskyldig till rövhålsfasonerna). Man kan skymta halva ansiktet bakom hans skalle. Om ni tittar mellan Fredrik och Pontus så är ni i rätt område och letar. ;) 
 
Rövhålet som trängde bort mig syns rakt bakom Fredriks skalle. Blå skjorta, glasögon och skägg. 
 
Idag ska jag åka och köpa hem lite för att pynta graven. 
 
 

Tacksamhet?

Jag skulle fixa stolpar till en ny hage. Tanken var att göra det idag efter jobbet. Exet erbjöd sig betala dem förut när det var på tal för några månader sen. Som del av betalning för en del av en traktor som han ska ta till sig men som vi båda äger. 
 
Så plötsligt idag när jag var på jobbet så erbjöd han sig att hämta dem också. Jag glömde precisera exakt vilken stolpe jag tänkte på men trodde väl att han skulle ta samma som vi tagit förr eftersom det var vad jag tänkte fortsätta med. Det är ju ändå bara shettisar och inte tvåmeter Shirehästar jag ska stänga in. 
 
Så döm om min förvåning när han tagit både grövre och längre stolpar. Som han sa: "så trycker jag ner dem med maskinen sen". Hmmm jaha. Men JAG kommer inte rå att få ner dem för egen maskin. O brorsan tala om att ta sin anställda o komma över o stänga hagen. Njä, det lär inte heller funka nu. Så ja jag blev lite besviken o kände mig inte det allra minsta tacksam för hjälpen att få hem dem. Dessutom är de inte lika många på en pall eftersom de är grövre. 84 är betydligt färre än 126 när man ska göra en ny hage med dem. Eller har jag fel?
 
Sen skulle han låna en lastbil från jobbet o jag inbilla mig att det var gripkran på den. Varför vet jag inte. Så innan han åkte så gick jag ut för att kolla vart han ställde pallen. Och upptäcker att den står tappad mitt på uppfarten där den blockerar inte bara brevbäraren som vänder runt garaget. Den stod även så att jag skulle få trixa för o komma in och ut ur garaget. Enklast är bäst i min värld så jag gick o sa åt han att "gör om - gör rätt" två fel blir inte ett rätt liksom. 
 
Ja jag känner mig som en otacksam bitch men vad har jag för hjälp av att inte kunna hantera stolparna ensam styckvis ens. Eller att de står i vägen på gården. 
 
Ska jag bara vara tacksam att han vill hjälpa o acceptera att det inte följer det allra minsta av mina planer? 
 
Grinigt inlägg men blir inte bättre än så ikväll
 
 
 
 
 

RSS 2.0