fredag

Fredag = stadspromenad för mig och hunden efter att jag skjutsat in E till tåget. Idag vägrade telefonen vara med mig så efter 45 minuters promenad stängde telefonen av sig helt enkelt och min tänkta endomondomätning blev ofullkomlig. 

Tack för den - dumfån

 

Nåja, promenaden varade ungefär en timme som vanligt. Men jag valde en annan slinga idag uppför berget mot gamla vattentornet (halt med nysnö på otjälat underlag och skitbrant stigning). Och sen gick jag genom skogen på motionsslingan mot Bråsta via nya kyrkogården och sen tillbaka genom villaområdet mot stan och så småningom parkeringen vid posten.

 

Gick förbi ett hus där min första kompis mormor och morfar bodde. Tankar började snurra i skallen om suddiga minnen från då, när jag var runt 7-8 år. 

 

Sen åkte jag och gjorde mig oskuld för pandagrejerna jag fick häromveckan.

Åkte o mötte upp sonen som skulle gå med en kompis till Åkrahallen efter skolan och vi tog en repa därinne. Började prata med kompisens mamma om skolan o dataspelsvanor och annat som rör våra tonårsslynglar och klockan gör som alltid vid såna tillfällen - den rusade mkt fortare helt plötsligt.

 

Hem med son, göra upp eld i kaminen för inomhustempen låg på 16.9 *brrrr*, slänga åt pållarna lite hö så de skulle slippa frysa i snögloppet och sen vända med bilen mot nästa ställe för jag hade bestämt date med bästaste Stajna ju.

 

Lite snack om ditt o datt. Alltid lika roligt att få snickesnacka om livets allvarliga och mindre allvarliga ting med den människan. 

 

Och så försökte jag få hennes lilla tasmanska djävul att ligga på kommando... skit påre o ge mig frolicsen sa han.

Den du, har du fått för dina synders skull S ;P

 

Halkade hemåt igen och nu ska väl bara pållarna in och nattas så tänker jag natta mig själv också sen. Trött i ögat nu. Såhär mkt social har jag inte varit på en heeeeel vecka. 

 

Tjingeling pling

Den som gapar efter mycket...

får iaf inte njuta utav bytet.

 

Glupska jag lyckades med nåt riktigt idiotiskt.

 

Vi for o handla - jag och E.

 

Tänkte att fredagsmysgodiset kunde väl likaväl införskaffas idag som imorgon.

 

Och när varorna var inlastade i bilen så skulle jag bara..... ta.... en.... godis. Och det gjorde jag. Tog en stor så den skulle räcka länge och så tuggade jag sönder den i två halvor medan jag gick tillbaka med vagnen. Men nånstans blev det för mkt i munnen så halvt omedvetet svalde jag ner ena biten...... och..... den... fastnade.

 

Strax under svalget satt den och retade mig o vägrade åka vare sig nedåt eller komma upp igen. Jorå jag fick några rejäla kväljningar men den satt där den satt.

 

Försökte skölja ner den med nåt att dricka men tji... där satt jag på parkeringen och kunde ju inte åka hemåt heller för jag trodde att jag eventuellt skulle kunna få värre kräkreflexer eller svullna upp i halsen. 

 

Avesta är ju så bra för där finns ju ändå en akutmottagning som man kan bara ramla in på och från centrum är det verkligen inte långt dit.

 

Jag kunde ju andas eftersom det var matstrupen och inte luftstrupen som var delvis blockerad så försiktigt rullade vi mot akutenhållet till för jag visste om en lugnare plats att parkera på och försöka hulka upp den än Ica's parkering.

 

Sisådär en halvtimme efter min glupska godistugga hade den ändå smält ihop tillräckligt för att vilja glida åt rätt håll.

Det värsta är att jag nog inte lärt mig min läxa utan jag kommer säkerligen göra om misstaget fler gånger

tomma kylskåp skramlar dom??

Om inte om fanns, så hade jag inte varit så trött i morse o då hade jag åkt och handlat. För kylskåpet gapar tomt av vissa rätt essentiella saker såsom MJÖLK

 

Nu gick jag istället la mig igen efter att ha skjutsat pöjk och frukosterat hästar. 

 

Telefonen har ringt två gånger... enligt nummerpresentatören var det försäljare så jag kikade bara med ett öga på displayen och sen har jag sussat vidare och låtit dem nöta tills de gett upp. ORKA försäljare

 

Hörde ett förslag om att göra som i Tyskland. Där måste konsumenterna aktivt välja att vilja bli uppringda. Annars väntade grova böter.

DET låter som en bra idé men tydligen inget som de styrande nappat på. 

 

Nu sitter jag här och försöker peppa mig själv att faktiskt lyfta på rumpan och åka mot en affär. 

Känns inte alls lockande om jag ska vara ärlig. 

Men redan igår var mjölkbristen ett faktum och vi som alla är chokladnissar snarare än te-drickare i den här familjen fick snällt foga oss till kvällsfikat.

 

Vårat vatten är lite sisådär i smak och nu sist jag var i stan köpte jag en dafi-kanna som har ett inbyggt filter för o rena vatten. Och faktiskt tror jag att det smakar godare av teet nu.

 

Herr J och hans föräldrar brukar klaga över att kaffet smakar unket när det kokats på vårat vatten men än har vi inte testat o koka på filtrerat vatten. Mest för att herr J åker bort o dricker kaffe o jag har inte heller kokat nåt kaffe de här dagarna. 

 

Nä men om jag tog tag i att försöka komma iväg istället för o sitta här o dra ut på det så vore det väl bra??? 

 

Tjingeling pling.

 

Friendship

Tog en sån söt bild på katterna nu för en stund sen... inte ofta de ligger så här tätt inpå varandra och bara är.

De är bra söta när de sätter den sidan till

 

För övrigt håller jag på att sakta men säkert fylla fönstren med lite mer ljus såhär till 1:a advent

Än så länge bara vardagsrummet som är piffat. Och jag gör latmansvarianten. Har inte putsat en ruta men ärligt... det är ju mörkt större delen av tiden så vem ska se??

Hallå pippifågel.....

... vart tog du vägen?

Lilla fisen är helt fascinerad av fågelmataren som sitter på fönsterrutan. Och fåglarna verkar inte bry sig ett smack om att man sitter precis bredvid fönstret heller. Här smög han på en blåmes och jag tänkte att jag skulle hinna få med dem båda på bild för fågeln tittade tillbaka på katten också men han hann precis lyfta o flyga därifrån.

 

grötiga tankar om sömnsvårigheter

Gomorron (eller nåt)

 

Jag hade sååå svårt att få nån ro att sova inatt. 

Kanske inte så konstigt med tanke på att jag sov bort i princip hela dan igår men jag VAR trött även igårkväll och jag orkade inte hålla mina ögon öppna men det kliade i benen och på kroppen och jag var orolig i själen helt enkelt.

 

Tog kudden med mig till fotänden och försökte hitta sömnen där istället. Kändes lite bättre iaf. För det liksom surrade i huvudet innan också. Som om det var nåt kraftfält som störde. 

Månens inverkan kanske??? Såg att den var stor och rund häromkvällen.

Tog en kik här och jomenvisst... det ÄR ju fullmåne. Inte så konstigt då. daaahhh

 

En vän på fb hade skrivit en status om att hon nyss ätit en skål med tomtegröt och då ville jag också äta gröt.

Men när man inte har tomtegröt får man göra det bästa av situationen. Så jag kokar ihop molinogröt såklart. Hahaha väldigt lika, NOT

 

Men men det är gott och kanske lite uppiggande en sån här dag när snöblandat regn envisas med att ramla ner från himlen. Tänkte på den torkade frukten som ingår.

 

Och så letade jag fram en påse hemkokt äppelmos som låg i frysen.

Tacka vet jag micro så man kan snabbtina saker

 

Idag ska jag INTE lägga mig o sova bort hela dan iaf... o därmed basta

 

Kom på att det fanns ju en sak utanför fönstret som kunde ha lockat katten att välta ner blomman igår också... 

 

Recept på gröten:

"Molinogröt" - 2 port

• 2 dl grahamsmjöl
• 4 msk helt linfrö
• 1 dl russin/katrinplommon/ el. fikon, skurna i bitar 
• 5 dl vatten (jag fick dubbla den mängden för gröten ska vara rätt lös ändå)
• salt

Lägg alla ingredienser, utom mjölet i en kastrull och koka upp. Vispa ner mjölet samt låt gröten koka i ca 10 min. Lägg upp i djupa tallrikar och servera med mjölk eller mjölkfritt alternativ.

(receptet snodde jag här och fann det via google)

blahablaha

nej men se gokväll herr Ågren

tid

Jag blir rädd....

Trött

inte sådär jättesmart o se till att natten bara fick bestå av 4.5 timmars sömn. Skjutsade unge herr J till bussen för en stund sen.

 

Jag fattar inte att jag har så förbaskat svårt o ta mig i kragen o gå o lägga mig vid normala tider som alla andra.

 

Nu sitter jag här.... jättetrött i kropp och huvud. Ingen större idé o gå o lägga mig igen eftersom jag har en tid att passa. Har lovat svärfar att åka in o besiktiga deras bil eftersom svärmor inte mår så bra. 

 

Så här sitter jag vid köksbordet. Min O'boy är urdrucken och jag har virat täcket om mig för det drar kallt från fönstret. 

Borde ta tag i det och vinterfixa lite. Tejpa lite fönsterremsor så kanske kalldraget blir lite mindre iaf. 

 

I kaminen sprakar en brasa iaf. Det är inte kallt inne men draget gör att det känns kallare än vad det är.

 

Jag skrattade åt Lilla Fisen som såg så besvärad ut av snön på farstubron när han gick ut i morse. Han sparkade stelt med bakbenen och gick bredbent vidare för ut skulle han. Haha

Tänk att en katt kan få vara så odrägligt bortskämd så han får sitta på köksbordet <3

 

 

lördag

För övrigt har dagen idag gått lite i slöandets tecken... jag tog sovmorgon över halva dan. 

Because I'm worth it 

som de säger i reklamen.

 

Hästarna har fått nybäddat i stallet iaf. 

Shoppade hem mera spån igår. Hade kvar mitt stämpelkort där man skulle få 250:- rabatt när man samlat 10 stämplar.

Igår löste jag in det och fick med mig tre spånbalar, en säck havre, en påse tuggpinnar till hunden och två fågelmatare och betalade bara 185:-

Kändes som en lagom summa att hosta upp. Tänk om alla shoppingturer på Granngården fick vara såna XD

 

Ikväll har vi tittat på film istället för tv. Och så åt vi nachos med ostdipp som fortsättning på tacos-temat.

 

För att försöka hitta orken nånstans så köpte jag hem lite Chisan eftersom det var rabatt från hälsokost på det.

Jag har även börjat ta blutsaft igen. För att jag som kvinna behöver det. 

 

Gick en lång promenad i utkanten av stan igår igen. Tog EN bild under hela promenaden. Vid Måns-Ols, och man kan skymta mitt motiv mellan trädstammarna - bryggan med hopptornet.

Bilden blir större om du klickar på den.

 

Sen gjorde jag mig ett ärende på bolaget på eftermiddagen. Gissa om jag blev förvånad när jag höll på att springa in i Plura i bolagets entré. 

Snacka om att det var livat där inne när jag klev genom dörrarna. Alla var lika förvånade tror jag som jag... hahaha 

 

 

 

 

lördagsmat och to-do-list

väntans tider

...korinter till ögon, och hattarna på sne

Idag blev det sovmorgon

 

Gick upp halv ett tror jag. Och det berodde på att telefonen började skramla. En försäljare såklart... jag gav sjutton i att svara.

 

Men iaf, nu är jag vaken och går här o känner efter om det ÄR nåt jag VILL göra.

 

Jag vill såklart en hel massa men lusten att faktiskt utföra är inte där. 

Konstigt? 

Ja, jag kan inte förklara hur jag känner... 

 

Går o funderar på om jag skulle ta fram pepparkaksdegen jag köpte i förrgår (o faktiskt inte har ätit upp) och prova mina nyaste formar.

Jag fick en önskan om att jag skulle baka en pepparkaka utav varje form jag äger och har (hoppas jag inte behöver göra från dubletterna bara) för en kollega är nyfiken på dem. 

Tanken hisnar... jäklars vad med pepparkakor det skulle bli... o visst.... skulle det gå. Men..... 

 

O andra sidan, när jag bakar pepparkakor gör jag alltid en hel drös utav dem. 

 

Mja, vi får se

 

 

utvecklingssamtal och snickesnack

Friskvård på heltid ett slag

intressant läsning

fredagsmat, promenad och lite gangnam style med en sötnöt

Testade nåt nytt idag till fredagsmiddan.

 

Förut har det funnits cream fraiche med bearnaisesmak men nu hittade jag inte den i hyllan. Kan ju vara länge sen den försvann men jag hade liksom glömt bort den men kom på den nu igen idag att det var ju rackarns så gott.

 

Så nu fick jag improvisera lite och det gick ju det med.

 

Jag tog en burk creme fraiche (fast två hade varit bättre mängdmässigt) och rörde ner en påse beapulversås och i det rörde jag ner en hackad mjukstekt lök och lite champinjoner som jag hade skivat och stekt tillsammans med löken.

När såsen hade tjocknat så rörde jag ner skivor av ytterfläskfile som jag hade stekt och sen kokat i köttbuljong så de var riktigt möra och fina. Lite av buljongen fick också följa med ner.

 

Det blev så jäkla gott så det anar ni inte. 

 

Idag serverade jag det med hemgjort potatismos men det hade nog varit godare med klyftpotatis

 

Jag är ju en sån där som gärna svänger ihop maten på en höft... recept är till för att få inspiration ifrån och sen gör man som man vill... hahaha

 

Eftersom jag inte tog nån bild på maten innan jag åt upp den så lägger jag istället upp en bild på en muffins som jag bakade i onsdags kväll för jag var sugen på nåt gott och det här var vad jag hade till hands

Skjutsade E till tåget idag och Ricko fick följa med till stan. Sen tog vi en promenad igen. Styrde kosan mot gruvan igen. Men tog lite annan sträckning och gick åt andra hållet när jag väl var där.

Tajmade in promenaden ganska snyggt på en timme och några sekunder.... 

 

 

Efteråt var jag o hälsade på hos brorsan en stund.

Victor och Ricko blev bra polare när Victor upptäckte hur kul det kan vara o mata en matglad hund. Haha 

Och så dansade vi till Gangnam style, jag o Victor... sötungen

 

 

 

torsdag

knasboll

Lilla sötaste knaskatten visade just prov på balansakt i den högre skolan när han fågelskådade för fulla muggar. 

Det är ju tur att han inte är så tung i gumpen ännu. Väger bara hälften som sin morbror Elvis så än går det att balansera på stolsryggarna.

 

Lilla Fisen som är mer högt än lågt. Såvida han inte slappar o sover nånstans. För maken till lealös katt har jag sällan skådat. 

Och vilken livsnjutare

Dagens fundering (arkiveras under intresseklubben antecknar)

så enkelt

Friskvård i solskenet och historielektion på en o samma gång

Tog en lång promenad idag igen

 

Själv den här gången... ja förutom hunden då. 

 

Vi startade vid Lärkan och började gå elljusspåret men sen hittade jag en stig som verkade spännande och slog in på den. Den visade sig leda till en annan stig som ledde till gruvområdet.

Så min från början fasta inställning att vi skulle gå snabbt fick ge vika för min nyfikenhet och jag släntrade runt lite här och där vid gruvan.

Man ska inte förakta höjdträning heller... jag och hunden gick ner till Stens botten och kikade lite... lätt att gå ner men uj uj så jobbigt det var att gå upp för alla trappstegen igen. 

Sen slog jag en lov över det gamla gruvbyområdet. Idag en kohage men ruinerna finns kvar. Och fantasin sätter fart. Hur små hus var det egentligen?? Stenruinerna mäter inga stora ytor.

 

Sen blev det raka vägen mot bilen igen för nu började min mage knorra lite... den hade ju inte fått annat än en kopp varm O'boy till frukost.

 

Mot Åkrahallen för o införskaffa lunchen. En god självplockad sallad från salladsbuffén med allt som är gott. Skippade dressingen faktiskt.

 

Var jag inte duktig som lät bli att köpa godis till efterrätt??? 

Fast pepparkaksdeg som äts som godis är ju inte ett dugg bättre, eller??? 

 

Haha

 

Nu när jag skulle googla lite fakta om gruvan så hittade jag det här

 

Och en kartbild över min promenad

 

farsdagsfika

Fars dag

maraton

vilse

I förrgår kväll bestämde jag mig för att jag inte bara skulle ligga o sova här hemma nu när jag inte är pigg i kropp o själ. Mer än sova behövs för att rehabilitera sig själv.

 

En annan sak som behövs är ju frisk luft och rörelse också. Samt goda vänners sällskap där man bara är utan en massa krav och förpliktelser så jag skickade ett sms till en vän och frågade om vi skulle ta den där sen länge bestämda promenaden runt Järndammen.

 

Hon hakade på genast. Vi bestämde en tid vi skulle ses igår på fm. Men sen igårmorse insåg jag att E hade ju sovmorgon och behövde inte till tåget vid 7 utan snarare vid 9 på morgonen. Och jag skulle ju ändå till stan så jag skjutsade henne. 

 

Men min vän A blev lite senare än tänkt så jag o Ricko hann med en promenad kring Lärkan först. Jag har ju lite svårt att gå förbi vattentornet för av nån konstig anledning är stora runda byggnader läskiga för mig. Tror det är sen jag var liten och blev skrämd för vattencisternen i skrubben under trappen när pumpen slog igång och morrande pumpade upp vatten. Nåväl en parentes bara

 

Men skogen därikring känner jag utan och innan nästan, eftersom alla idrottstimmar med orientering och sånt nästan alltid förlades i den skogen. Och inte att förakta att man sprang och lekte där också som barn.

 

Så småningom iaf så ramnade även A in till stan och vi kunde göra lite ärenden innan vi sen drog till skogs på riktigt. 

 

Vi hade tänkt gå runt Järndammen som sagt var. Men när vi kom dit var det en annan människa med hund där. En som hade lösspringande hund och hon verkade ha lagt upp nån aktivitet för hunden att söka av området eller nåt för den for som en tosig överallt. 

A som har en hund som är mindre väluppfostrad när det kommer till situationer med främmande hundar tyckte att vi skulle gå på spåret nån annan stans och så brakade vi ut i skogen rätt ut bara... hahaha yesss så organiserade vi är.

 

Ramlade ut på en stig och A (som varit där senare än mig) bestämde att vänster skulle vi gå för o komma rätt.... 

 

Hmmm näe, då kom vi ju ut på grusvägen.

 

Men titta, på andra sidan vägen finns en annan slinga. Helgonmossen... ja men den kan vi väl ta.

 

Sagt och gjort, vi började gå den istället. 

 

Vi gick o vi gick... vissa ställen var blöta så man fick gå lite försiktigt (jag hade ju lyckats åka ifrån mina vattentäta stövlar såklart). Mer skog och mindre sjö helt klart. Men mosse lite här o var. När vi kommit fram till mossen och börjat gå åt andra hållet kom vi snart till ett vägskäl på stigarna. Markeringen satt mitt emellan så vilken skulle vi ta???

Hmmm

Vi tog den stig som hade samma storlek som den vi var på och höll höger. 

Snart kom vi fram till en väg. Men inte den vägen vi trodde vi skulle ramla ut på. Och markeringarna fanns inte att finnan nånstans. Hmmmm höger eller vänster på vägen??? Vänster innebar översvämmad väg med mosse på båda sidor om... vi försökte gå över men fick vända tillbaka för det gick inte att få bärbart fotfäste o gå torrskodd över.

 

Andra hållet visade sig vara en väg upp till skogen bara och den blev sämre och sämre.

 

Nu började dagsljuset sina också... what to do??

 

Nä men vi går tillbaka till stället där vi valde fel stig sa jag. Och så gjorde vi.

 

Sen gick det bra och markeringarna dök upp med jämna mellanrum som de skulle... hahaha men mörkret föll snabbt och jag var lite rädd att vi inte skulle kunna se markeringarna till slut. Eller stigen heller... och skulle nån börja sakna oss hade de ju letat åt andra hållet i skogen. Haha

 

Mottagningen var noll och zero så vi hade nog inte kunnat ringa heller. 

 

Så småningom var det nåt ljust mellan träden igen och A hoppades på vägen... neee bara mera mosse sa jag. Men strax bredvid mossen när stigen svängt lite åt vänster så dök den efterlängtade vägen faktiskt upp. Och den här gången var det rätt väg också. Wohoooo

 

Gissa om det var en härlig syn när två opelbilar plötsligt dök upp i vårat synfält där de stod och väntade på oss vid parkeringen.

 

När vi åkte därifrån var det så mörkt att det var befogat med hellyse så vi kom väl fram i rättan tid. 

 

När jag närmade mig civilisationen igen så ploppade både sms och meddelanden om missade samtal upp i telefonen. 

 

Det var skönt att ramla in hemma sen och byta om till myskläder och torra strumpor (jo jag trampade ju igenom på ett och annat ställe). 

 

En bild blev fotad på hela promenaden. En björk vid Helgonmossen

Självklart ska start och mål vara på samma ställe men gps'en ville inte hitta nån satellit till att börja med. *suck*

Men man ser väl lite grann hur vi var o snurrade iaf... 

Och man kan ju tycka att vi hade kunnat använda mobilen och den här kartan MEDAN vi var ute och gick men problemet var att det gick inte o zooma in så nära så man såg nå detaljer på kartan. För då blev det bara rutigt

 

promenix med sällskap

Tog en promenad med hunden för att möta lille J när han kom från bussen. Behövde väl röra lite på mig efter att ha tillbringat hela dagen sovandes mer eller mindre

 

Upptäckte till min förvåning att jag hade mer sällskap än bara hunden. Halvvägs såg jag att katten också smög ett par meter bakom.

 

Katten som legat strax bredvid mig hela dagen i sängen var strax bredvid mig även på promenaden. Älskade lille vän.

 

Nu ligger han på köksbänken och tvättar sig. Som den majestät han är har han självklart besittningsrätt till ALLA delar av huset (om du frågar honom dvs).

Igår såg det ut såhär:

Hahaha han heter inte Elvis The Cat för inte.

Eller kärt barn har många namn för han går också under Elliebellie, Elliebells, Elfiso (hans rökare är inte att leka med), Moffetoffe, Moffe (de två sista har lille J bestämt att kalla honom för)

Ring ring i min telefon

Arbetsmiljögruppen ringde nyss... och även om jag känt att jag mår dåligt och känt panikångesten lura därbakom så var det ändå smärtsamt jobbigt att berätta för en utomstående exakt hur jag känner just nu.

 

Jag höll på att bryta ihop i luren.

 

Jag vet inte om jag gjorde rätt o riktigt att stålsätta mig och inte börja gråta... men jag fick inte rådet att ta en alvedon iaf (bästaste Stajna vet vad jag menar nu ;)) utan hon bad mig prata med min chef.

 

Jorå, det har jag tänkt också, sa jag.

Men, fortsatte jag, det är inte så lätt att prata med en person som man i princip aldrig ser på sin arbetsplats och vissa saker kanske man vill ta "eye to eye" och inte över mail eller sms.

 

Jag hintade ju för chefen igår efter kursen men eftersom jag hade kort om tid innan jag skulle vara på plats på jobbet igen och det stod andra och rev o slet i chefen samtidigt så blev det varken hackat eller malet.

 

Slänger in en instagrambild på ett par söta garntomtar.

Det är ju inte dags än men såg dem hos en brukare igårkväll

Visst är de söta?

Månne jag skulle kunna få inspiration att göra några jag med...?

 

Som jag sa till hon på arbetsmiljögruppen så har jag annars ingen lust med nånting just nu, mer än att sova.

att veta...

hur mycket kan man sova på en skala?

Igår gjorde jag mest en massa ingenting faktiskt

 

Mest för att hjärnan inte orkade vara med och som jag skrev i ett sms: jag var trött inifrån och ut.

 

Så jag sov, sov och sov lite till... jo jag tog den där promenaden. Mest bara för att lämna J's cykel vid busshållsplatsen. På vägen hem fotade jag ett par tre bilder också. Hade en plan med fotandet. Men det sket sig när jag ändå glömde bort att fota på ett ställe som jag hade tänkt.

 

Jag tänkte ha hakat på veckans fototriss lite sådär mitt i veckan. Och ämnet är portar om jag inte är ute o cyklar.

 

Hittade en björk som såg lite annorlunda ut också. Den var full med vad jag först trodde var skägglav men en googling senare insåg jag att det nog snarare är garnlav.

Och så tog jag en bild på en av alla de varningsskyltar som sitter efter grusvägen på väg hem.

 

Men när jag kom hem så gick jag o la mig igen. Och fortsatte sova o sova.

 

Tror ni att det hade nån negativ effekt på nattsömnen??? Nä jag kunde sova inatt med. Visserligen med en del avbrott för drömmar när jag vaknat och vänt på mig men sovit som en gris har jag gjort.

 

Och vore det inte för att jag skjutsat lille J till bussen så hade jag sovit än. Men det gjorde jag ju igår också och somnade om efteråt.

 

Idag skulle vi haft apt på jobbet men det är utbytt mot en kurs istället. håhå aint that typical. Vi har ett apt på fem veckor och just den tidpunkten måste såklart ramla in under en kurs som alla hemtjänstgrupper ska vara på.

Inget apt på 10 veckor känns som en skitdålig idé. 

 

Kvällsjobb står på schemat också... och kvällsjobb är väl ändå rätt okej om man ser till vad man gör då mot vad man gör dagtid. Men den här veckan är vår tunga brukare hemma... och det gillar inte min nacke... 

 

Men innan kurs och jobb så ska vi träffas på stan och äta lunch ihop, jag och mina kollegor. Bara jag nu kan samla ihop mig såpass.... 

kokt hjärna

OM jag inte alldeles missminner mig...

... så är det idag på dagen prick 7 år sen jag sprang in i väggen med dunder och brak.

 

Insikten om detta, när det slog mig, fick mig att minnas känslan jag hade i kroppen kring den tiden. Och jag blev rädd.

Rädd därför att jag känner vissa dagar nåt liknande i detta nu.

 

Kanske är det mig det är fel på?

Kanske är det systemet det är fel på?

 

Jag vet bara att jag inte mår så bra just nu.

 

Jag känner mig rätt frustrerad på jobbet. Frustrerad för att det känns som om man blir riven och sliten i från alla håll och kanter. Och det är pekpinnar hit och dit om vad man får göra, vad som ingår i deras beslut och vad som inte ingår och vad man inte får göra. 

Anhöriga kräver saker som vi inte har befogenheter till

Brukare som "testar" gränser likt trotsande barn

Biståndshandläggare som har selektivt läsande och svarande av mailen. Obekväma frågor får man inget gehör för.

Saker som tar längre tid än beräknat (tankkortet som fortfarande krånglar)

Saker som inte syns i planeringen men som måste göras 

 

Det senaste som verkligen retar mig är att vi har fyra bilar sen slutet av sommaren. MEN vi har fortfarande bara en stolpe med två uttag till motorvärmare och inget garage.

På jobbet finns sammanlagt 5 stolpar med således 10 uttag. Men tydligen så är tradition och hävd av större vikt än behov.

För en stolpe är "bokad" på köket och det är chefen som kopplar in sin bil där när han jobbar = 1 uttag som ockuperas och det andra är outnyttjat.

Tre stolpar hör till huset och de som jobbar på det särskilda boendet.... det är alltså personer som jobbar inomhus hela dagen/natten i ett tempererat inomhusklimat som tycker att det är jävligt bekvämt med en uppvärmd bil när de ska åka hem.

 

Kvar blir vi på hemtjänsten som numera inte FÅR använda våra egna bilar i tjänsten (bilersättningen är slopad) och alltså ska vi använda kommunbilarna istället. (mycket bra om du frågar mig)

Men nu har vi ju bara en stolpe som jag redan nämnt. 

De där två bilarna som inte fick plats att kopplas in på stolpen är alltså iskalla och har isiga rutor med ibland stenhård isskorpa a la betong. (tack o lov att minusgraderna försvann fort igen)

Bilar som är vår arbetsplats med temperaturer på åtskilliga minusgrader ibland vid starten och har man otur hinner man göra många stopp innan bilen blivit mer än fisljummen = kallt och man spänner sig och mår dåligt.

 

I våra planeringar ingår 2 minuter för själva bilen. 2 minuter att starta upp bilen, få den isfri på rutorna och börja rulla. 

I say no more

 

 

 

Det känns inte som att vi är en så värst prioriterad grupp bara.... 

 

Men det kanske man får räkna med när man valt att arbeta på landet?

 

 

 

Nåväl. Nog om detta....

 

Jag är inte glad i kroppen hursomhaver

Inte mycket är roligt och upplyftande... innan jag går in på vissa ställen gör jag fejkade smil för att lura hjärnan att jag är gladare än vad jag är. Funkar sådär... det är tur att de allra flesta är rara goa gubbar och gummor.

 

Idag var dock en pissig dag med "anklagelser" om att det är mitt fel att för lite matlådor köpts hem. Ja för det är ju mitt fel att när XX frågar NN om antalet matlådor så blir svaret hälften så många som det skulle varit. Och den tokdementa damen som vaknat på fel sida och grinigt frågar om det inte blir nåt kaffe idag under tiden som jag diskar koppar för fulla muggar eftersom nån använt precis alla kaffekopparna under natten. En till kaffet, en till blåbärssoppa, en till juice, en till mjölk, en till......

 

Rädd för mig själv blir jag också när jag upptäcker att min mobil inte är i min väska, inte i min jobbjacka, inte i min ficka på tunikan.... och jag har inte den blekaste aning om var jag lagt den.

Den låg kvar i skåpet i min privata jackficka.

Det blev si o så med frukosten och vid nio var jag vrålhungrig. Så hungrig att jag kunde ha kräkts (om jag nu haft nåt att kräkas upp) och jag fick lov att åka in till lokalen och äta upp det jag tänkt ha till lunch. En clementin kändes inte som att det skulle ha räckt i det läget.

 

Men jag är glad att jag är ledig i morgon

Jag tänker fylla dagen med en massa ingenting

En frostig bilruta kan man ju ha roligt med också men hjärtan gör jag bara åt mina barn när jag ska skjutsa dem

novembergrått

 

Stannade utanför kyrkan och tog en bild när jag skulle åka hem från jobbet. Det lyste så fint genom fönstret

Dimman rullade in igen över allt och alla också

Fint men ack så jobbigt att köra bil i

Somnade av en stund i sonens säng när jag landat här hemma... läste klart Kalle Anka först bara ^^

 

 

allhelgonahelg

Igår efter jobbet tog jag och kollegan ett varv på kyrkogården.

Fint med ljusen

Idag låg dimman tät över nejden när jag tog mig till jobbet och den lättade inte förräns fram emot lunch

Jag är trött i kropp och knopp

Tittar ut genom fönstret på jobbet och vad ser jag?!?

Sidensvansarna på besök i rosenhagtornen...

Delad...

men tack du

Törnrosa?