Kvällsluften var len och sval. Vinden hade mojnat efter att ha vräkt sig fram under dagen. Under äppelträdet satt jag och lät blicken vandra iväg oseende över ängen. Tankarna var tomma, tysta. Vemod blandat med tacksamhet. 

 

En blah-dag idag med. Men jag kämpar för att inte slafa bort hela dan. En maskin tvätt hängd. En ny snurrar. En maskin disk avklarad och en ny inplockad. 

 

Huvudet känns tungt och tomt. Kroppen rister i ticks mellan varven. Hatar att trappa upp medicin. 

 

Tror jag ska vila en stund i skuggan där ute. Frisk luft är inte fy skam om jag ändå måste nanna en stund.

 

Att inte kunna hantera psykisk ohälsa. Bakslag deluxe idag. Jag har sovit. Sovit sovit SOVIT. Jo korta stunder är jag vaken. Men kroppen, sinnet är trött. Alltså sover jag idag.

 

Farsan kom över nyss. Med ett ljus som tack för kattvakteriet. 

 

Anklagande ton på rösten i frågorna. Vem sköter djuren? Har du ätit nåt...

 

Låt mig va. Låt mig slippa känna skam över att jag inte orkat städa köket på ett par dar. Låt mig slippa känna skam över allt som är ogjort. 

 

Men framför allt. Att säga att jag ska gå ner till honom om jag mår sämre ... hmm näe, säkert sagt med oro men näe. Mår man dåligt i själen så gör man inte så. Jag gör inte så. Jag ber inte om hjälp. För jag är uppfostrad att få klara mig själv. 

 

Jag och några kollegor träffades på brunnens pubafton ikväll. God mat (grillbuffe) och god dricka (cider) och bra livemusik. Irländska svängiga toner bjöds det på och vi klappade glatt takten där vi satt. Vi avslutade kvällen med att dansa loss framför scenen till några extranummer. 

 

Nu är jag trött, glad och nöjd med tillvaron. Det var precis vad jag behövde för mitt välbefinnande. Få umgås kravlöst med goda vänner. Tack, ni är bäst <3

 

I torsdags var jag till min fd kollega och råkade bara liksom boka en liten kattunge som skulle vara leveransklar i månadsskiftet augusti/september. Då hon har tre honkatter så hade hon fått inte mindre än 14 kattungar i olika ålder. Så efter att jag hade pratat lite här hemma med kidsen så bestämde vi oss för att istället för att behöva vänta en hel månad till, ta en liten honkatt som var färdig för leverans nu. Men då vi inte kunde enas om vi skulle ha en svartvit eller en sköldpaddsfärgad liten fröken så kom vi överens om att faktiskt ta båda fröknarna som var obokade och leveransklara.

 

Jag föll för den svartvita och när jag väl hade känt i mitt sinne att hon var den jag fastnat för så ploppade namnet upp. Siri skulle hon heta. Kidsen ville hellre ha en sköldpaddsfärgad och jag sa att de fick bestämma namnet på henne då men jag föreslog Selma. E tyckte att det var passande men unge herr J sa absolut nej. Det tog ett dygn och sen hade han kommit fram till ett förslag och så fick det bli. Enza och Siri heter de två fröknarna alltså.

 

Siri är en kavat och trygg liten donna som tar för sig av livet.

Enza å andra sidan är försiktig och lite skrajsen av sig och vill gärna titta och bekanta sig i lugn och ro från en undanskymd plats.

Jag har fått tillbaka internet som funkar såpass att jag kan ladda upp bilder iaf. Så nu är bildbloggen uppdaterad med lite nytagna bilder.

Kanske inte 800° men 29.4° räcker väl gott och väl. Projektet "flytta kaninbur" fick svetten att flöda och jag funderar på att ta en sväng förbi duschen.

 

Idag MÅSTE jag åka förbi en affär och handla matvaror. Kylskåpet är tomt. Iaf på ät- och drickbara saker.

 

Jag borde så mycket.

 

Jag borde städa lite.

Jag borde åka o handla.

Jag borde fixa en hel massa

 

Borde

Orkar inte

Vill inte

 

Sov halva dagen idag med innan jag lyckades samla ihop mig och faktiskt piggna till. Chefen sms:a o ville att jag skulle ringa. Försökte 7 ggr innan jag gav upp för det tutade envist upptaget. Sen sms:a hon igen o jag svarade att jag försökt 7 ggr. Men 8:de gången svarade hon iaf. Vi pratade lite om sjukskrivningen o hur jag mår. Sa som det var, att jag varit klubbad hela veckan. 

 

Sen samlade jag ihop mig såpass att jag tog mig iväg till en fd kollega. Jag ville jämföra kycklingar. Hon har några som är dagarna yngre bara. Jag är ju rädd att det är 4 hedemoratuppar nämligen. Men blev inte klokare. Däremot en kattunge (eller två) rikare. Bokade en svart liten parvel som var ensam obokad. Leveranstid slutet av augusti. Håhåjaja så kan det gå. 

Så sjukt irriterande. Blogg.se kan konsten att konstra. 

Facebook berättade för mig att det är 4 år sen Gnistra testade det där med korsstygnsbroderi på knät.

 

Det såg bra illa ut ett tag o hade nåt viktigt gått sönder inuti så hade hon fått vandra vidare. Distriktsvetten var uppriktigt fascinerad av uppdraget då det sällan kommer såna fall på deras bord. Oftast åker man ju till en klinik med sin skadade häst. Men jag tänkte inte lägga såna stora pengar på en prydnadshäst som kostat mig massa blod svett och tårar. Iaf så tråcklade hon ihop knät efter att ha sondat och konstaterat att allt kändes helt inuti. Sen kom hon tillbaka på ett studiebesök som kostade mig gratis. Enbart för sitt eget utbildningssyfte. 

 

Stygnen släppte såklart varenda ett och såret blev äckligt och varade massor. Men mina sårkunskaper som undersköterska kom väl till pass och med sorbact som främsta vapen så läkte såret ihop så fint att till och med svallköttet drogs tillbaka och inte ett vitt strå skvallrar om att det varit ett gapande hål där.

 

Och nu går hon som ridponny åt en femårig liten kille. Helt otroligt egentligen. 

 

En önskan att morgondagen blir en bättre dag än denna dagen varit.

 

Fullmåne, känslan av statisk elektricitet i skallen, totalt vimmelkantig och så trött. Helt utmattad. 

 

Det har känts lite som om det har varit en stor ballong eller boll inuti skallen och som hela tiden skymt sikten och varit i vägen för tankarna. Den har smetat sig fast mot skallens vitala delar och effektivt hindrat mig från att kunna tänka en enda tanke rakt.

 

Ja låt mig få sova bort äcklet och vakna pigg och nyter imorgon. 

Fy för den lede ...

 

Jag är så trött och rent konstig i skallen idag.

 

Snurrig och yrslig. Tog en lergigan igårkväll o vet inte om det är den som spökar. 

 

Blärk. 

 

Det är ju så man kunde börja önska sig uppåttjack nästan.

 

Jag har drömt knas o vet inte om jag varit uppe tidigare o lagt mig igen, eller om jag bara drömt. Jag blir hursom lite rädd för mig själv.

 

 

Vad har Arbogaöl för likhet med barnvakteri?

 

 

Jo, det ska jag säga er. Det kommer efter.

 

Fy fabian så schleten jag är idag. Jag har sovit precis hela dan. Vaknade 15.30 men känner mig tametusan bakfull. Jag var upp en snabbis på fm men somnade om ganska omgående. 

 

Det var den dan liksom 

Bildbloggen är uppdaterad med en bildbomb av kycklingbilder. 

 

 

Igår lånade jag lilla loppan några timmar här hemma innan jag skjutsade hem henne. 

 

Idag lånade jag hem henne igen. Och nu stannar hon till söndag eftersom brorsan med familj åkte på semester över helgen. 

 

Vi startade med jordgubbsplockning. Men jag vet inte hur jag tänkte när jag plockade ihop 5 kg. Det ska ju tas om hand också. 

I dag känns huvudet som om jag hade en bikupa däri. Jag känner mig yr och det surrar som av elektricitet i skallen. 

 

Jag var ut i hallonsnåren och plockade men höll på att ramla rakt i dem för att jag var så vinglig. 

 

Nåja,, det får gå ändå. Lunchen intagen nu så får se om det blir bättre sen. Trött som alltid men tror att det inte blir bättre med sömn. Kanske bara värre? 

Den förlorade hönan är återfunnen. När jag skulle stänga om dem så satt hon helt plötsligt bara där. På pinnen mellan de andra.

 

Phue så skönt att hon kom till rätta. Oskadd.

 

Kollohunden gjorde sin plikt som gårdvar idag. Räven var här och tänkte förse sig med mina små sabelpoot. En höna hann hon tyvärr snika åt sig för jag hittar henne inte men tuppen skrek o gjorde motstånd så vi hann höra och ut. Medan räven fortfarande höll tuppen i munnen så for pralinen ut till attack. Tuppen klarade sig med blotta förskräckelsen o räven fick en riktig uppläxning innan hon for till skogs. Sen rusade kollohunden runt runt o kollade av omgivningarna utifall nån mer räv skulle ligga o lura. 

 

En stund senare fick jag se att han fått en liten stridsskada från tumultet. Endera räven eller att han som den klant han är har tumlat in i en utstickande pinne o fått ett sår.

 

Men som jag och kollohundens matte konstaterade. Kollohunden vill att vi säger att det är från räven. Hellre krigsskadad än ett klantarsel liksom.

Ebony har gått av de kvarvarande äggen så det blev 6 stycken små piips.

 

Låg idag.

 

Glömde ta min medicin igår. Bakslag (?) direkt.

Vill ligga under en filt o sova hela dan. Men få se om jag blir piggare/gladare eller om jag får betala hela dan.

 

5 små har kläckts iaf. 5 kvar att vänta på. 2 grå, 1 gul, 1 gul med ränder, 1 svart än så länge. Jag gissar att de grå är isbarkycklingarna men vet inte säkert.

Jag var ut o kikade hos Ebony och hittills har 2 stycken små liv tittat ut. Ett ägg till är på G vad jag kunde se. Så spännande.

En vecka utan sociala medier. Ja mer eller mindre iaf.

 

Förra torsdan åkte jag med min vän M till Ödeshög vid Vätterns strand för en långhelg i upplevelsernas tecken.

 

Vi har qi gongat, mediterat, vandrat i bokskog och granskog, målat och samtalat om stort och smått, ätit gott och lärt känna andra människor.

 

Det var riktigt dålig mottagning på vandrarhemmet där vi bodde. Jag tog det som ett tecken och släppte mobilen helt under de där dagarna. Sen när jag kom hem så var det fasta nätet nere så då fortsatte jag med internetfrånvaron utan problem.

 

Det kan hända att jag förblir osynlig ett tag till. Beroende på nättillgång. Men jag klagar inte.

 

Ikväll var jag på allsång i stadsparken med syrran. Det var trevligt.