Suckar

Kvällsluften var len och sval. Vinden hade mojnat efter att ha vräkt sig fram under dagen. Under äppelträdet satt jag och lät blicken vandra iväg oseende över ängen. Tankarna var tomma, tysta. Vemod blandat med tacksamhet. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0