Jobbhelg och en låååång sådan.

Kväll, delad, delad. 

 

Så när min snart myndiga dotter (som varit hemma och förkyld i en vecka) uttryckte sin besvikelse över att jag inte snart skulle komma hem för dagen utan bara några timmar och önskade sig smörgåstårta på min fråga om jag behövde handla hem något.

 

Fast hon ville ju inte ha köpetårta utan mammas smörgåstårta "för den är mycket godare".

 

Så vad tror ni att mammahjärtat gjorde då? Smälte såklart. Jag fick dåligt samvete för att jag inte skulle kunna sitta i soffan med henne ikväll och titta på dr Who och Supernatural hela kvällen som hon hade planerat för oss.

 

Jag svängde förbi ica och plockade upp lite smått och gott som man behöver när man ska göra smörgåstårta.

 

en jättefranska

en burk majonnäs

5 dl gräddfil

gurka

tomat

äpple

vindruvor

en burk mandariner

ost (jag tog gräddost)

skinka

ägg

 

Jag skar bort kanterna på brödet för att få det lite jämnare och mjukare. Lade upp 3 X 2,5 skivor på en skärbräda.

Som fyllning blandade jag gräddfil (ungefär 1/3 dels burk) och majonnäs i ungefär 50/50 proportioner (det är inte så noga).

Jag saltade och pepprade och hade i en doft paprikapulver också och så hackade jag ner två hårdkokta ägg.

Ett nytt lager bröd och sen en ny omgång med gräddfil och majonnäs som jag kryddade och smakade av. Sen grovrev jag lite gurka och lite äpple samt hackade lite skinka och rörde ner innan jag sen bredde ut över brödet.

Sista lagret bröd och det sista gräddfilen med majonnäs och kryddor. Det här ska bara vara som klister till pyntet som ska vara utanpå.

 

Och även om jag listat vad jag använde så är det ju fritt fram för var och en som vill slänga ihop en smörgåstårta att använda de ingredienser som smakar godast för de som ska äta den sen.

Vissa dagar känns som en mental uppförsbacke hela vägen. Jag kämpar mig uppåt idag. Sakta sakta, steg för steg.

 

Igår provade jag att fota rinnande vatten. Lite halvt oplanerat så hade inget stativ med för att stabilisera kameran och jag hade glömt att ladda batteriet så det här blev bästa bilden tror jag. 

Usch nu är det synd om mig.

Mensvärk deluxe och ont efter att naprapaten manglat mig igen.

 

Trött och tror jag har feber eller nåt.

 

Fick provsvar igår och tydligen visade blodproven inget konstigt. Men halsprovet var positivt så jag har bokat en telefontid så jag kan få lite medusin.

 

Jag har tagit 2 alvedon och nu dejtar jag vetekudden i sängen. Snart tänker jag sova, sådetså. 

 

RLS i benen också förresten. Blöh

 

Jag tror bestämt att det är nåt litet väsen som vill skämta med mig aprillo.

 

I söndags var jag och herr J till Västerås och shoppade. Bland annat köpte jag hem två slow-feedingnät. Det ena tog jag upp på en gång och började använda. Det andra är jag bergis på att jag bar med mig ut till stallet men det är lögn i h*piiiip* att hitta det. Jag har letat inne också men det står inte att finna.

 

Det är blåa kanter på det här nätet till skillnad från de "äkta märkesnäten" som är helvita. 

 

I morse fick jag se att en blomma i vardagsrummet ropade efter vatten. Jag gick ut till köket där min blåa vattenkanna alltid brukar stå på diskbänken - borta.

 

Jag letade högt och lågt. Tittade i alla tänkbara rum som jag kunnat glömt den kvar i fastän jag inte brukar ställa ifrån mig den mitt i nån vattning. Tittade även i badrummet och ute på trappen utifall min älskade sambo fått för sig att den stod väldigt dumt till på köksbänken. Ja han är sån ibland ...

 

Jag fick se mig besegrad på att finna den och jag vattnade blomman på annat sätt. 

 

Sen kom katten ner och ville ha lite frukost. Jag öppnade en ny burk med mjukmat och skulle sen sätta på det blåa plastlocket och ställa in burken i kylen. 

Locket fanns inte att finna på de vanliga ställen där det ofta hamnar när man tagit det sista ur en burk och sen slänger den.

 

Nu blev jag inte så lite irriterad faktiskt. Och sa med hög röst rakt ut i rummet att nu räcker det, det är inte ens roligt.

 

Sen fick jag för mig att titta i diskhon under en skärbräda och si där låg locket. 

Jag fick se att en blomma i köksfönstret slokade också och vips fick jag se att på golvet nedanför stod min blåa vattenkanna. PÅ GOLVET!!

 

Nu undrar jag bara var hönätet har hamnat.

 

Gissar att nån tycker att jag ska städa stallet och när jag gjort så, så kommer nätet att uppenbara sig där nånstans.

 

Jaja, vi får väl se. Det skulle verkligen behövas men jag hade kanske inte tänkt göra det idag. Men jag behöver det där nätet. *mutter mutter*

 

Bara för det så slänger jag upp ett par instagrammade versioner av mina blåa vattendroppsfoton. För att se de i större storlek så klicka på bilden bara.

Vatten vatten 

bara vanligt vatten

 

Ja, jag fotade vatten häromkvällen. 

 

Testade att fånga vattendropparna i luften eller i splash-ögonblicket. Inte helt lätt. Men övning ger färdighet och för att vara mitt första försök så får jag anse mig nöjd. 

 

jobba äta sova?

 

Ibland känns det lite så.

 

Imorgon enda lediga dagen den här veckan.

 

Fick lite hjälp att komma igång häromdagen med mitt fotande igen.

 

Provade att fota lite vatten som droppar

 

 

Om man tar två ungdomar och säger: jag vill ha er tid under en timmes tid och sen ställer timern på 60 minuter, drar igång peppig musik och städar järnet (nåja någorlunda intensivt) tills timern plingar att tiden är ute så hinner man hitta diskbänken, hitta golvet i hallen, ta ut soporna, dammsuga alla hundhåriga mattor på nedervåningen och dammsuga golven och lite till.

 

Jag som ogillar att städa men än mer ogillar att fuskstäda hade fått hålla på så bra mycket längre än tre timmar om jag skulle gjort det själv. Tack E och unge herr J för hjälpen. 

 

Nu är det bara resten kvar. Nä men jag kanske leker lite toalettdykare en stund och fräschar upp porslinet där inne. Jag prioriterade att diska köksporslinet före wc-porslinet XD

 

Sovrummet behöver en make-up också. Kanske idag är dagen som jag skruvar upp den där lackhyllan jag köpte på en köp- o säljsida för ett år sen typ.

 

Jag skjutsade över E till hennes faster för en stund sen också. De skulle visst ha Supernaturalmaraton. 

 

Efter en trevlig kväll i gott sällskap ligger jag nu på spikmattan och kurerar ryggen. 

 

Tänk så mycket billigare det blir när man håller sig till cola o kaffe i dryckesväg.

 

Inte ett dugg jobbsnack bara annat trams var en härlig motvikt till att träffa sina arbetskamrater var dag på jobbet.

på den här boken

 

OMG herr J kommer inte bli glad. Jag har ju inga böcker sen innan... håhå nä inte alls några böcker... massor av böcker. Men ingen sån här bok. Det har jag inte. Det kan jag lova att jag inte har.

 

En antiheminredningsbok

... prisa naprapaten

 

Så skrev jag på instagram igår efter mitt besök hos ovan nämnda naprapat. En timmes ontskönt men jag kände mig så mkt lättare när jag stapplade ut därifrån.

 

 

Sen for jag hem och toksov i ett par timmar innan jag pallrade mig iväg till en utbildning i hjärtsvikt som hölls på sjukhuset. En satsning i att försöka undvika återinläggningar av patienter. Vi ska se symtom i tid och kunna larma sköterska och kanske undvika att personer blir sjukare än nödvändigt. Intressant ämne men föreläsaren körde i ett tempo som var mördande trååååkigt. För att alla skulle kunna hänga med såklart. 

Mest intressanta var väl ändå att en av mina kollegor tydligen tyckte att det blev lite väl intressant och tuppade av där hon satt på sin stol. Så ett litet extra avbrott blev det mitt i allt. 

Blodtrycksfall och sen fick hon tillbringa resten av första delen före riktiga rasten på golvet. Han frågade ibland hur det gick och hon svarade att det gick bra och att det var intressant. Haha lät så absurt när det kom nånstans diffust från golvet längst bak i lokalen.

 

Idag ska jag se vad jag och ryggen med tillhörande par axlar orkar med. Fortfarande ont men vad är att vänta efter en sån mangling som igår. Och det sa hon också till mig.

 

Kanske jag drar med mig ponnyn på en promenad idag med. Efter våra övningar häromdagen så har han faktiskt visat lite mer spirit i hagen också.

Besöket hos doktorn tog sisådär en och en halv minut tror jag... och den kvinnliga läkaren sträckte fram en hand som var slappare än en död fisk när hon hälsade och "tog i hand". 

 

Men jag fick väl sagt det jag ville ha sagt och prover skulle hon fixa. När jag kom in dit för att lämna lite blod så konstaterade sköterskan att ett av proven skulle tas senast klockan 10.00 och nu var hon snart 11.30 sååå. 

 

Det slutade med att jag ska komma tillbaka imorgon och lämna alla proverna istället. Jag som är stickrädd grät väl inte för det direkt. Halsprovet kunde jag lämna på en gång iaf. 

 

Så nu blir det snabba puckar imorgon. 9.00 har jag naprapaten och före det måste jag ha varit förbi och lämnat lite blod dårå.

 

Men skönt o få en ordentlig uppkoll. Jag sa extra till om järnvärdet och mina restless legs så B12 ska också kollas. Och sköldkörteln. Och får jag sen en genomgång av naprapaten så kanske jag kan börja känna mig som människa igen. 

 

Men förutom att läkaren hälsade slappt så förundrades jag lite över väntrummet. Folk som sitter däri alltså... man får se det mesta. En unge hade en chipspåse som den åt ur och plötsligt for den på golvet så hälften av chipsen ramlade ut på mattan. Mamman sa åt ungen att plocka tillbaka dem i påsen. Först sa hon bara så men sen kom hon väl på att det var äckligt så då behövde ungen bara lägga tillbaka de som låg överst. Och resten skrapade hon ihop och slängde. Huh!?!

Jag hade för det första inte låtit ungen ha påsen med sig in där tror jag. Och för det andra om jag nu ändå låtit ungen ha påsen med och den tappat ut innehållet så hade jag INTE tillåtit att den åt av det som legat på golvet. Eller ens la tillbaka nåt av det. Vårdcentral, väntrum, sjuka människor, smutsigt golv och skor som trampat i allsköns äckel. Men det är ju jag det. Aningens lite bacillskräck efter mina år som uska i hemtjänst med infekterade sår som såsar o annat guck.

 

Och bara för det så väljer jag att avsluta blogginlägget med några bilder från när jag var o städade hos en gullig tantalona förra veckan. Vill du ha kaffe frågade hon när jag börjat dammsuga. Ja en snabb kopp hinner jag med sa jag för jag vet att hon är social och hemmet var så renligt att jag inte riktigt vet VARFÖR jag skulle städa till att börja med. 

 

 

 

nu har jag slagit i hövvet i nåt riktigt hårt va?

 

Två inlägg samma dag efter att ha inte bloggat på en månad.

 

En liten uppdatering på läget tänkte jag. 

 

Jag fick en tid till imorgon att träffa läkaren. Jag sa att jag vill ta prover och kolla järnvärde och lite andra värden bland annat. Är ju så ohemult trött och orkar INGENTING. Jag har rätt jobbiga dagar under den tiden av månaden som jag blöder och gissar att jag tappar väldigt mycket där.

 

Ska jag göra nåt ansträngande så är det som att gå in i en vägg av andnöd. Inte av astma eller sånt utan bara ren och skär syrebrist. Känns som jag inte har nåt syre i kroppen liksom.

 

Jo visst kan det ju vara att jag är otränad men hallå!!! jag orkar inte ens röra mig på gården utan att bli anfådd. Sist jag var med på zumban så trodde jag att jag skulle dö.

 

Jag vill även kolla upp utifall jag går med nån infektion i kroppen eftersom jag haft halsont i flera veckor. Inte ontONT så jag inte kan svälja men det är nåt som irriterar.

 

Sen har jag ju mina återkommande besvär med RLS. Just nu har jag en period när det kryllar i benen mest hela tiden.

 

Och ska jag vara ärlig (men det sa jag inget om till sköterskan) så gjorde jag ett självskattningstest för nån vecka sen som visade på inte så bra siffror. Jag fick 22.  :/

 

Nämnde även att jag har ont i axlarna och nacken men att jag ska till naprapaten. 

 

Ja, jag ser ju min uppräkning.... och jag har ju gått o dragit på det här länge och bara bidat min tid. En kompis sa åt mig att varför ringer jag inte bara och fixar en tid.... ja jo, jag ska, har jag svarat.

 

Ringde sen till naprapaten men det var stört omöjligt att få nån tid före torsdag. Enda ändringen blev att jag får den på förmiddagen istället. 

 

Hon rådde mig att ut o röra på mig i den mån jag kan. Så jag gick ut och tog en ponny med för att verkligen försöka RÖRA på mig. Vi gick inte långt men jag gjorde några övningar för att få upp energinivån på honom. Han går gärna och drar benen efter sig eller försöker stanna och äta när man tar en promenad med grimskaft. 

 

Mindre än en timme men sen skrek min kropp att det gjorde ont. Det känns som mjölksyra i axlarna och upp mot nacken och jag var tvungen att gå in och vila. Och tro det eller ej men jag somnade.

 

Nä det här inlägget blev ju deprimerande värre...

 

Men iaf så insåg jag under den stunden jag var ute att jag inte alls var hemma från jobbet i onödan. 

Fröken-duktig-komplex, jo ja tackar ja.

 

Over and out

inte händer det mycket här inte...

 

en månad sen jag skrev nåt.

 

Sorry

 

Det händer en del annars i livet men jag har inte funnit tiden och lugnet till att skriva nåt.

 

Efter en helvetisk helg med smärta så sjukskrev jag mig igår morse för nackspärr och det är inte bra än. Redan i lördagskväll började det mola och värka i hela axelpartiet. Jag mådde rent illa av molandet. Och på söndagen var nackspärren ett faktum. 

 

Jag kan inte ha min bh på mig för den trycker på fel ställen. Och jag är ju sån utrustad att jag inte vill eller fixar att gå utan. Så det var nära att silvertejpen åkte fram igår. Löste det med att dra på mig sportbh och knyta ihop axelbanden så de belastade närmare nacken än vanligt. Men ändå orkade jag inte vara upprätt långa stunder. 

 

Sen att jag för övrigt också känner mig helt slut i kropp och själ..... somnade med lamporna tända i sovrummet både lördag kväll och igårkväll. Då är det illa om man inte ens reagerar på ljuset i ögonen liksom.

 

Sitter i skrivande stund och väntar på att vårdcentralen ska ringa upp mig. Men det är en hel timme kvar... håhå.

 

Ska ringa naprapaten också... få se om jag kan få komma dit snarast.

 

Jag har iallafall sett till att få lite lugn o ro före jul. Har lagt in om ledigt från 9 december och framåt. Går på igen den 25 december. Trollat med de sista semesterdagarna och plustiden. Blev visserligen några timmar minus nu men det är det värt.

 

Förra helgen var jag på dop. Min brorsdotter döptes och jag blev fadder till henne. 

Sötaste prinsessan