torsdag och fredag

Jag åkte på kryssning för att ha roligt med min kompis.
 
Händelserna idag la lite sordin på glädjen över det roliga vi hade igår. Dessutom visste vi att igår var både hennes och min dotter inne i stan där och ingen av oss visste utifall de hade haft sådana planer idag också. Ångesten innan vi fick kontakt med våra döttrar.
 
Tack och lov, E hade lämnat huvudstaden redan igårkväll då hon hade lektioner idag och kompisen I jobbade idag och var inte i närheten av händelsernas centrum. Men sen satt vi mest och höll koll på nyhetsrapporteringen på tv:n i hytten.
 
Och så började oron över om vi skulle kunna komma hem. Vi skulle visserligen bara ifrån Värtahamnen och inte Frihamnen och den ligger lite mer avsides iallafall. 
 
Vi kom hem men köerna mot andra hållet, in mot stan, var inte nådiga. Det var knöktjockt ända tills vi kom till Sollentuna kommungräns. Då tunnades det ut som om någon vänt på en hand. 
 
Innan det här hände så hade vi en bra resa. Bra musik, publikrekord på en rockkryssning anordnad av detta bolaget och jo det var bra med folk vill jag mena. Det satt folk överallt så det var svårt att hitta nånstans att sitta ner och dricka det man köat en bra stund för att få köpa. Min kompis gick till baren och skulle köpa oss en varsin white russian så skulle jag sitta och passa platsen under tiden. Jag började till slut tro att hon blivit kidnappad eller nåt för det tog hur lång tid som helst. Förbandet "Freak Kitchen" åsåg vi från övre delen av lokalen men precis i lagom tid hann vi ner och förse oss med plats längst fram vid kravallstaketet tills "Hammerfall" skulle gå på. 
 
Den här bilden tog jag när vi hade hittat ett par bra platser.
 
Sen lyckades vi såklart hamna mellan några buffliga typer som försökte sitt bästa för att knuffa undan oss och sno första parkett. Men jag hade vässat armbågarna och tänkte inte släppa fram någon som sen skulle stå och skymma sikten för mig hela spelningen. Jag förstår inte varför stora starka karlar har typ noll hyfs och inte minsta hum om chevalereskt bemötande. Borde de inte kunna inse att de ser ypperligt bra från raden bakom också? Fast det är klart. Då kan man inte sno åt sig alla plektrum och trumpinnar som delas ut. Snubben till vänster om mig snodde nog tre stycken. I slutänden fick jag ett iallafall fast inte av den grobianen utan en annan mer hövlig typ. 
 
Ja, grobian är rätt ord att använda. Under hela spelningen gjorde han sitt absolut bästa för att ha sin hand och eller arm i vägen för min mobilkamera hela tiden. Det var som att han gjorde det med flit. Jag tyckte nästan inte ens synd om honom när han satte en klunk öl i halsen så han frustade och hostade mot slutet av spelningen. Karma tänkte jag. 
 
Ni ser. Sjukt irriterande.
 
Men några okej bilder blev det också.
Den här gillar jag fastän den absolut inte är perfekt på något vis. 
 
Sen var jag tvungen att fråga en av roddarna om jag fick ta en bild på hans tisha. 
 
När allt var undanplockat på scenen så var det dj Dregen som skulle stå för underhållningen. Hmmm svajjigt må jag säga. Väldigt blandad musik. Som dj är det väl tänkt att man ska hålla igång ett dansgolv? Eller? Vissa låtar var inte dansvänliga för fem öre. Rockbåt eller inte, man kan inte spela vilken hård musik som helst bara för att den är bra. Folk vill ju kunna dansa till den också. Han verkade ha förfriskat sig en aning innan det var dags dessutom. Eller så är det sån han är, alltid. Men flaskan med JD stod väl synlig vid mixerbordet och colaglaset späddes ut efter var tredje klunk typ.
 
Bäst vi satt där och stampade takten så kom det fram en kille som ville försöka bjuda upp nån av oss. Han hade det som argument till varför min ursäkt om att jag faktiskt inte kan dansa pardans inte gillades, att jag hade takten i mig.
 
Eftersom jag nu är på ny och för mig outforskad terräng så tänkte jag att för att komma nån annanstans än dit jag hittills alltid kommit så måste jag släppa på min comfort zone. Jag gillar ju inte att dansa nära en främmande människa och jag har kontrollbehov och försöker därmed även styra fast det är killens roll i det hela. Men alkoholhalten var precis lagom så jag kunde slappna av och faktiskt följa med hyfsat men inte tappa balansen. Han bjöd upp ytterligare en gång och godtog min protest ännu mindre denna gång och faktiskt gick det helt okej. Han sa att jag var den mest läraktiga elev någonsin för tydligen hängde jag med tillräckligt bra i svängarna efter 5 minuters övning. Men om han trodde att smicker skulle leda honom någonstans så tog han fel för strax därefter tackade vi för oss och tog natt. Vi hade ju en bokad frukostbuffe att passa i morse. 
 
När jag sent omsider landade här hemma med godis till sonalyckan så hade han fixat med djuren även ikväll. Det hade jag inte räknat med eller förberett för men han hade gett hästarna mat och vatten och alla de andra djuren också.
 
I morgon är det jobbdags igen så jag lär väl försöka sova så jag orkar göra någon nytta. 

Hoppla

Köpte nya byxor idag. Svarta jeans med stretch. Började på min vanliga stl men fick gå ner i storlek. Från 30/32 till 27/30. Generös töjning må jag säga. För jag tror inte att jag minskat så värst kroppsmässigt. Ja av nån konstig anledning blev de "längre" i benen ju smalare midja därav ändringen i längdtum också. Haha 
 
Men det kändes bra iaf med 3 stl mindre på brallorna. 
 
Träffade en vän på ica sen. Vi blev ståendes ett bra tag och snick-snackade. Båda hade vi tänkt på den andra i går. Tankeöverföring typ. Hon hade funderat på hur långt ut på landet ifrån en busshållplats jag kunde tänkas bo. 
 
 
 
 

Suck (sorteras under I-landsproblem)

 
Jag kör en bildutmaning på min bildblogg under det här året.
Lagom glad jag blev när jag insåg att jag hade lyckats lägga in två bilder under samma ordningsnummer.
 
Och det är bara 24 rubriker att ändra på.
 
Nåja shit happens. Det är nu jag ska vara glad att jag ligger 2 månader efter i schemat. Haha
 
Men det får bli en annan dag. Jag ska försöka ta mig ut i blåsten en stund med kelpien som håller på att krypa ur skinnet just för att det blåser och låter i hela huset. Han fick syn på månskivan idag igen också. Och den var precis lika läskig idag som för en månad sen. Knashund. Brrr vindarna låter inte nådiga. Men men. Det finns inget dåligt väder säger de. Bara att klä sig därefter.
 
Slänger in en kaninbild bara för att jag kan ;)
 
 

kamerapromenad

Dagen började grått och kallt. Men lagom tills min arbetsdag var över så tittade solen fram. Därför tog jag och kameran en trip in till staden och luftade oss i stadsparken.
 
Jag har definitivt roat en och annan där jag stått på alla fyra med rumpan i vädret bara för att få till den perfekta vinkeln och den perfekta bilden. Men det bjuder jag på.
Och ja, det finns display på en digital kamera men nej det funkar inte. Jag måste kika i siktet för annars får jag inte känslan. 
 
Bildbloggen är uppdaterad med en hel kavalkad av bilder. Kika in vetja.

En, två, tre, fyra, fem ... sitt still då

Efter många om och men har jag nu äntligen tagit tag i att räkna ihop mina småbunnisar. Det är inte så lätt att räkna när två är röda, två är vita och sen en hel hööög med svarta eller gråaktiga som inte är stilla. Men hur som haver. De mörka är åtta till antalet så 12 kaninbebisar blev det. 
 
Jag försökte fota lite påskkort. Men svårt när man måste passa så inte liten smiter o försvinner. De sitter rätt still när man väl parkerat dem. Eller ja, den här cremeröda gjorde det iaf. Har bara 10 kvar att fota nu då. 
Den här svarta med vit nos (Vitnos kanske då) var ute på upptäcktsfärd i stallet för hundrafemtioelfte gången. Jag vetetusan var de tar sig ut men ut kommer de. De kanske faktiskt hoppar en meter upp och går ut så även om mamma kanin aldrig gjort det? Annars är det pyttigt små hål de tar sig  igenom. 
Alltså, jag tror jag dör sötdöden. 
 

Det har jag aldrig provat tidigare så det kan jag alldeles säkert*

Det plingade till på messenger i måndags med en fråga.
 
Kan du klippa får?
 
Hmmm, det har jag aldrig testat men hur svårt kan det va? Tänkte jag.
 
Och hur det nu än föll sig så föll det sig så att jag idag alltså fick testa på det där med fårklippning. Och vet ni!!! Jag kunde klippa får. Alldeles förbannat bra också. För att vara första gången någonsin. 
 
En vän till min väns man erbjöd sig att komma över och hjälpa till och han kunde det där med att klippa får efter att ha haft ett trettiotal tackor samtidigt. Jag sa att jag gärna kom över för att titta och få lära mig lite om fårklippning. Sen att det visade sig att han gärna bara stod och höll i o instruerade var en ren bonus. För man lär sig ju bäst genom att faktiskt få utföra det rent praktiskt. 
 
Jag fick frågan om jag klippt djur tidigare men det har jag inte. Såvida man inte räknar tvåbenta fårskallar haha. Men tydligen hade jag handlaget. Man vet ju inte, jag kanske var en fårklippare i ett tidigare liv. ;)
 
De blev ju inte vackra och faktum är att de skulle kunna vara med i den där Fantareklamen som gick för några år sen. Men vi skyller på slöa knivar för tyvärr passade inte de nya skären till klipparen så vi fick köra på gamla inte helt vassa. 
 
Inga bilder från äventyret eftersom jag höll i en klippmaskin mest hela tiden. 
 
*Pippi Långstrump 
 
 

fredag

Nej tyvärr fick jag inte komma till V-ås för min utmattning. Där brakade den livlinan. Men jag klarade inte av att låtsas som att jag mår finfint iallfall utan brakade ihop lite där i rummet hos läkaren. Jag sa som det var. Att mötet med fk veckan innan hade varit jättejobbigt och att vetskapen om att jag måste bedömas utifrån HELA arbetsmarknaden inte gjorde saken bättre. 
 
Så många små pusselbitar som tillsammans skapar mitt riktigt dåliga mående. 
Och nu slutar även den här läkaren. Jag känner bara ett enda stort blah till alltihopa. Nya läkare hela tiden. Madrs-testet visade nog inga roliga siffror den här gången. Jag utgick ju bara ifrån hur senaste dagarna varit. Jag har mått skit helt enkelt. Frågade aldrig efter summan. Kände direkt när jag fyllde i att det var inte bra.
 
Hon skulle iallafall ringa min handläggare och prata om vikten att få stanna i den här sysselsättningsgraden ett tag framåt och att det absolut inte skulle gagna mitt mående att behöva leta ett annat jobb där jag sen ska behöva fokusera för att lära mig nya saker. Och så är det ju. Jag kan mitt jobb där jag är. Jag vet att jag har goa arbetskamrater som i den mån det är möjligt stöttar mig. 
 
Nog om detta. Idag måste jag åka in till stan och handla. Det blev aldrig gjort igår fastän jag var till stan både för läkarbesöket och sen hygienutbildningen. Jag var till syrran och grattade henne efteråt. Blev sittandes en bra stund medan vi pratade om ditten och datten. 
 
Jag håller också på att samla ihop mig för tuppslakt. Min islandstupp har ju fått spader och attackerar mig så fort jag visar mig. Igår satt jag och letade information på nätet om hur jag ska gå till väga. För han SKA bli tuppgryta och inte bara rävmat. Första är väl alltid jobbigast tänker jag. Undrar om jag ska åka till apoteket röda näsan och köpa ett bra matlagningsvin till tupp. Hmmmm tål att tänkas på. 
 
Jag petade under tre islandshöneägg under hedemorahönan tillsammans med 6 hedemoraägg i måndags. Så får vi se om det blir något utav det. Hon ligger då platt som en pannkaka i kattburen jag hade ställt in som värprede. 
 
En kopp kaffe till så kanske huvudvärken motas. Jag skjutsade sonen till bussen i morse, gav djuren och sen gick jag och la mig igen och det blev sen frukost så huvudet värker lite kan jag säga. Men det är fredag. Och nästa vecka blir det båtresa med en vän. Jag längtar efter att få komma iväg och göra något roligt. Bara hoppas att det inte blåser halv storm.
 
 
 

Huh

Jag satt nyss inne på lokalen och pustade efter dagens jobb när en boende i grannskapet knackade på altandörren. Vissa i arbetsgruppen är rökare och de har lämnat en stor plåtburk med äckliga fimpar på trappen. Nu brann det för fulla muggar i burken, i trappen och det fanns gott om torra löv under trappen. 
 
Nu blev det ett märke bara. Men det kunde gått så illa att hela boendet med gamla fått evakueras. Om inte grannen uppmärksammat det och ingen annan heller. 
 
Jag satt ju fem meter bort på andra sidan väggen och märkte ingenting. 

Måndag

Jobbar. Den här krabaten vinkade hejdå från ena stället jag var in på. 
Få se om hen sitter kvar vid lunchbesöket. 
 
Hoppas ingen dog av skräck nu.
 

Lö-sö

E kom hem igår lördag och sov kvar tills idag söndag.
 
Smörgåstårta och filmtajm igår kväll och bio idag. Sen åkte hon hem igen mot kvällningen.
 
 
 
 

fredag

Kelpien tror han kommit till himmelriket kanske? Två gånger på samma vecka som den där dötråkiga matten tar sig i kragen och gör något kul.
 
Att jag sovit bort hela dagen innan vi kom iväg och att solen hann gömma sig är väl kanske petitesser i sammanhanget. 
 
Granngärdet från andra hållet den här gången. Förra gången var vi på andra sidan av ladan och lekte. Stegade upp en mindre ruta (läs cirkel) och la i fler saker den här gången. Sen övade vi lite på att gå fint också. I små doser är det roligt. Grannhundarna stod och gapade lika illa den här gången och kelpien brydde sig lika lite den här gången. 
 
Efter att vi lekt klart tackade han mig med att tjonga in sin stenhårda skalle i mitt knä. För han trodde att vi skulle leka mera och var överallt och ingenstans samtidigt. Så nästa gång ska vi nog öva på passiviteten. Haha lycka till säger jag till mig själv. 
Några bilder på ladan 
 
Huvudvärk deluxe pga att jag sovit hela dagen och inte drack kaffe förrän fyra halvfem sisådär.
 
 

Onsdag

Jag har varit en alldeles alldeles jättetråååkig matte på tok för länge. Iaf om du frågar kollohunden. Men idag tog jag mig i kragen efter jobbet när solen fortfarande höll sig uppe och gjorde dagen uthärdlig.
 
Jag packade en väska med några dummisar och några andra oömma prylar för en vass hundmun och så gick vi till granngärdet. Jag stegade upp en ruta och slängde ut sakerna lite här och lite där innan han sen fick leta upp dem och lämna tillbaka mot en godis. 
 
Det var roligt sa han även om räven hade varit och gått i kanten av rutan så det blev ett sidospår helt plötsligt men inte värre än att han återtog letandet när jag påminde om vad vi pysslade med. Grannens hundar hörde oss och satte igång utskällningen. De syntes inte till oss och kollohunden kunde inte brytt sig mindre om att några dryga jakthundar stod i en hundgård och gapade 500 meter bort.
 
Sen gick vi hem igen. Kollohunden hade trofén i form av en gammal trasig strumpa i munnen och vi kampade lite på vägen hem. 
 
Men trött? Nah, trodde jag det eller? 
 
Avstämningsmötet gick väl sådär. Okej antar jag. Fk har ju sina riktlinjer att följa men det är ju fan när man ska känna sig som förhörd av Stasi eller nåt. Det enda som fattades var lampan riktad mot mitt ansikte. Haha. 
 
En remiss ska skrivas till nån enhet för psykisk och somatisk ohälsa. Jag hoppas att jag kan få komma dit. Det var ungefär 60 % som beviljades. Annars lär jag ta tag i plan B. Klart är iaf att jag ska avboka mötet med kuratorn iom att det är en gammal klasskompis. Man ska inte ha nån form av relation till sin kurator. Både ställföreträdande arbetsgivarrepresentant och min läkare sparkade bakut och höll med mig att det var högst olämpligt. 
 
Läkaren önskade få förlänga min 50 % sjukskrivning över sommaren och till slutet av september. Det var inte helt okej för fk. Skulle bara vara ok om jag får bli inskriven vid den här enheten typ. Annars var 3 månader det längsta utan uppföljning.
 
Så håll en tumme är ni snälla. 
 
 

Onsdag

Avstämningsmöte idag.
 
Med läkaren, försäkringskassan och en representant från arbetsgivaren (men inte min chef eftersom hon tyvärr är på semester).
 
Låt oss hoppas att det går bättre än förra gången. 
 
Magen har klappat ihop och jag är inne på dag 10 av mens. Min nya kurator (som jag ej varit till än) visade sig vara en gammal klasskamrat. Huh, kändes sådär. Dit ska jag i slutet av veckan var det tänkt. Måste ta upp det idag. 
 
Frukost vore på sin plats o dusch. Hej hå.
 
 

tisdag

Jag skrev alldeles  nyss ett inlägg men lyckades fippla bort allt. Det sparades inte heller. Däremot slängde bloggen upp ett sparat inkast och föreslog att jag skulle fortsätta med det. 
 
Blah. Nu blev jag sur.
 
Aja, jag skrev om att jag fick besök igår. Brorsan med fru och lilla loppan kom över. Hon mumsade i sig minst tre bitar av min tigerkaka. Och blev nog lite snurrig i skallen av alla djurbebisar jag har här hemma.
Tulpanerna med vas och den lååånga duken fick jag av dem. Chokladasken hade sonen köpt innan han kom hem. Tåget hem strulade så han missade bussen med 5 minuter så gissar att han fick tiden till att shoppa chokladen då kanske när det var en timmes väntetid på nästa.
 
Idag slaskar skiten som kom ner igår. 
 

Vårdagjämning

Jo men tjena. 
Inte ens hunden ser ut att gilla att det dagen till ära ramlat ner en massa vitt skit igen.
 
Skjutsade sonen till tåget. OM det nu gick nåt tåg? Han kanske fick ta bussen. Det spårade ju liksom ur lite igen igår. 
 
Luftade kameran på vägen hem.
Tröttnar aldrig på motivet. Men idag var det svanarna jag stannade för att fota. Men de var inte så sällskapliga och simmade högljutt protesterande iväg.
 
En sockerkaka är ihopsvängd och färdig. Det blev tigervarianten, jag hoppas den kommer smaka bra. OM utifall nån nu skulle få för sig att komma över på en fika. Jag fyller ju år men dotra kommer inte förrän till helgen och nån annan har jag inte pratat med. Ja förutom exet som bjöd in sig på tårta om det skulle bli nån. Jag och sonen for till stan igårkväll och shoppade lite så jag hade ju tänkt ha en tårta iaf. Men glömde köpa grädde. Det var lite därför jag erbjöd mig att skjutsa ända till stan och stationen, så jag kunde köpa hem grädden idag istället. 
 
När jag kom hem experimenterade jag lite med kamerans inställningar innan jag gick in från bilen.
Ville prova o se om jag kunde få till dubbelexponering och jo det gick ju. Tre bilder i en. 
 
Om ett par veckor åker jag och en vän på kryssning. Och ser Hammerfall.
 

Sten (gemsweeklyphotochallenge)

Den här fotade jag för ett tag sen. När jag åkte för att lämna kaninen på dejt passerade jag en sten som jag bara var tvungen att fånga på bild.
 
 
För att se andras tolkningar av ordet STEN kika in här.
 
 

Söndag

Huvudvärk när jag gick o la mig och den var kvar när jag vaknade.
 
Tittade på talang igårkväll och jäklar i min lilla låda vilket avslut de bjöd på. Jag grät så tårarna rann. Vilken röst, vilken känsla. Texten fick verkligen ett annat djup när man la ihop det med hans bakgrund. Och jag var visst inte ensam. Juryn grät, publiken grät, mina vänner på fb grät ...
 
Solen skiner och vinden verkar ha mojnat. Kanske det kan bli en okej dag. 
 

Blöh

Jag ifrågasatte mig själv i morse när klockan ringde.
 
Varför? Varför tog jag åt mig ett extrapass. Jamenvisst ja, det fattades folk.
 
Tre jobb. Inte stressigt alls. Hann runt. Men ändå så trött när de tre timmarna var över.
 
När jag väl landade hemma så kollapsade jag på soffan med ett par katter precis intill och en hund på golvet. 
 
Orkade knappt säga hej åt sonen när han kom inramlandes för brunch.
 
Nu har jag sovit några timmar men ändå trött. Orolig och nervös i själ och hjärta. Jag kanske borde åka o träna eller nåt för att pysa ut ångesten. 
 
Jag kom av mig med träningen när jag ramla ner från höloftet.
 
 
 
 

Man ska aldrig

Säga att man är ledig i helgen ...
 
Nä för då åker man på att jobba.
 
Slår tamefffff aldrig fel.
 
Tur att det fattades 3h för den här veckan så jag kunde rädda förmiddagen imorgon då.
 
Lagen om alltings jävlighet ni vet.

Happy St.Paddy då

Inte bitter.
 
I går sa jag ja till att byta em mot kväll på jobbet. Sen insåg jag att det är ikväll det uppträder ett band som spelar irländsk folkmusik på ett ställe i stan.
 
Jahopp. Shit happens.
 
Hade varit kul men å andra sidan har jag inte frågat nån om utgång heller så.
 
Får de det positiva med helg-ob de sista timmarna ikväll.
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0