lång story lång

Det blev lite för mkt och bloggen fick vila.

 

Det började brinna. Och det brann. Överallt här brann det. 

 

Jag gjorde en uppdatering i tisdags. Sen åkte sonen och jag till V-ås. Och medan vi var där så började det brinna på närmre håll hemma. Broddboskogen brann. Tre bränder talades det om. När vi åkte hem såg jag rökpelarna stiga mot himlen från halvägs hem. Polisspärr i Broddbo men precis efter korsningen som leder hemåt så vi fick passera. 

Dålig bild tagen genom en superskitig framruta. Man såg det bättre irl.

 

Det kändes lite sådär kan jag säga och frågan var hur vinden låg på. Om det skulle vandra mot mig eller åt andra hållet. 

 

Man blir lite egoistisk i tänket när det är en skogsbrand, marken är knastertorr och vinden hård. 

 

Det började ramla in meddelanden från vänner och bekanta. Och löften om att ifall jag behövde evakuera så var jag välkommen med djur och mig själv. DET kändes väldigt bra att veta att jag har vänner som finns där om det behövs. Jag hade lite koll på hur det skulle utvecklas men vinden låg åt motsatt håll så det var ingen direkt fara där och då.

 

Onsdag. Av olika anledningar fick jag väldigt lite sömn på natten till onsdag. Dels fanns tankarna på branden och oron. Men inte bara därför. Studentfirande på inkommande gjorde sitt till också. Och det kändes som att bara fredagen fick passera så skulle det bli bra mycket bättre.

 

Jag hann inte mer än till jobbet så kände jag att jag kanske borde stannat hemma. Mina kollegor ifrågasatte vad jag gjorde där. För jag stod ju minsann inte med på tavlan. Nä, DET är ju den mänskliga faktorn. Den personen som skrev upp dagens personalstyrka missade väl mig helt enkelt. Tyvärr hade jag ju en planering i min jobbtelefon så det var inte så enkelt som att bara åka hem igen. Men jag borde ha gjort så. 

 

Jag lyckades knasa så tokigt att jag skickade en jobbarbil till verkstan för jag lyckades parkera den lite snett. Bredvid vägen. Hrmmm nog talat om det. Allt gick bra med mig och det är huvudsaken. Plåtskador är värdsliga ting. 

 

Fick lite spunk på exet för att han inte var mer engagerad i sin sons student än att mellan varven ställa frågor om när var och hur typ och påminna mig om att det skulle fixas en skylt också. Så han lovade väl till slut att dyka upp dagen efter för o hjälpa till lite. 

 

Sov av olika anledningar väldigt dåligt natten till torsdag också. Men jag sov middag på onsdagskvällningen direkt jag hade kommit hem från jobbet. 

 

Jag hade ett besök inbokat för cellprov på torsdagen. Tyvärr fick jag avboka det då min livmoder inte tyckte att vi skulle ta något jädra cellprov den dagen och satte fart på mensen som nästan hade slutat två dagar tidigare. Men jag hade saker att göra ändå och jag hade tagit ledigt från jobbet från lunch. 

 

Lagom till lunch kom rapporten. Det brinner i Möklinta. Nässelbo närmare bestämt. Inte alls långt ifrån mig. Min kollega som också bor i mina trakter och jag åkte hem för med en halvtimmes resväg vill man inte behöva sitta på jobbet och känna oron för ifall man måste evakuera. Och nu var det verkligen så jag kände att det var läge att börja packa det viktigaste om utifall. 

 

Jag grät några tårar på vägen hem för det började kännas riktigt tröstlöst. Nya bränder som poppade upp som svampar ur jorden på nya platser mest varje dag. 

 

Medan jag packade viktiga saker så gick livet fortfarande vidare. Studenten skulle inte vänta bara för att det råkade brinna lite. Så sonalyckan fick hämta sin far i stan och så åkte de och handlade och jag förberedde för ett studentfirande om gården inte brunnit upp tills dess. 

 

På kvällen dök dotra upp också. Och vi satte igång med att göra smörgåstårta. För tillfället kändes det rätt lugnt med bränderna. Nässelbo hade slagits ner ganska snabbt med hjälp av två helikoptrar som vattenbombade rejält på en gång. 

Jag var tvungen att fota av en sak som E skickade till nån kompis angående smörgåstårtor. 

Japps, det är två bilder tagna samtidigt fast från olika håll och olika fotografer. ;)

 

Missinassen blev jag slutligen klar och jag gick och la mig eftersom jag visste att dagen efter skulle jag bli väckt tidigt av sonen som skulle vilja ha hjälp med kläderna. Knyta en slips är visst en sån sak som bara en mamma kan göra. 

 

Fredagen kom. Sonen blev sååå stilig så.

O sen knåpade jag ihop skylten.

Kraftklister på sprayburk är bra till mkt. Snabblimma ihop en skylt till exempel. Man kan ju lyckas kladda lite på händerna också. Det är inte riktigt så man ska göra men man kan. Det går bort med aceton som tur är. Och det var ju iaf inte superlim så jag skulle riskera att fastna ihop alldeles med några fingrar. 

 

Snabbdusch o sen in till V-ås och kolla på sonen. Och vänta på sonen. Som åkte bakom en traktor på ett flak. Varv efter varv efter varv efter varv. Två timmar sisådär. 

 

Man kan ju gå in och sätta sig på ett café och vänta en stund. Exet fick betala.

Exet btw, tröttnade på att vänta och åkte hem före. Hade väl kanske varit lite bättre om jag åkt hem före för att förbereda det sista inför. Men men. Det blev ju bra det här med. Jag och E tog en sväng förbi tygaffären och kollade lite på vilka tyger hon skulle köpa hem dagen efter när jag skulle hjälpa henne sy en cosplaydräkt till Närcon. 

 

Sen så småningom var sonen färdig för hemfärd iaf. Och vi kunde äntligen sätta oss och fika. Jag kände mig bra schleten och orkade inte vara riktigt så social som jag kanske borde vara som värdinna. Och så snart alla hade åkt hem så la jag mig och somnade av en stund. Välbehövligt.

 

Jag var bra trött resten av kvällen men en kopp kaffe piggade upp. Lite småprat på messenger och snap med vänner också. Och kvällen avslutades med en inbjudan om att se på film. Så det gjorde jag. Såg på film. 

 

Lördagen startade bra, blev ännu bättre och bland annat åkte E och jag till V-ås och köpte tygerna som vi hade spanat in och det råkade kanske dessutom följa med en ny mobil hem. Hrmmm, jag skyller på min namne och tillika kollega som visade mig den. Såklart jag var lost. Nu har jag köpt mig en kamera som jag kan ringa med igen då. Haha.

 

Resten av dagen spenderades med mönsterkonstruktion och påbörjat sömnad. Jag fixade med det tills jag blev så trött att jag inte visste upp från ner typ. Och somnade kablonk. Sov som en klubbad tills i morse. Var seg i starten men sen fortsatte jag sy. Jag blev inte klar men det är nog ungefär halvvägs klart iaf.

Jodå jag vet mkt väl att man inte kan köra över nålar med en overlock. Då ryker kniven ganska snart. Jag bara såg till att hålla ett bystveck på plats. 

Det ska vara lite olika mönster på klänningen i olika texturer. E var lagom road av att riskera att agera nåldyna men sånt är livet när man beställer kläder av sin mor för utklädnad. 

 

Nu har dotra åkt hem igen och vi får fortsätta en annan dag. Jag känner att jag är riktigt schleten och resten av den här kvällen kommer nog att gå i lugnet och vilans tecken. I morgon är det en ny arbetsdag. 

 

 

 

Och jag sammanfattar med att säga att jag är tacksam över så mkt just nu. Att jag har fina vänner, att jag mår bra, det är sommar och kanske att livet känns ganska gott just nu. Jag såg en uppmaning på fb för ett tag sen om att våga ta chanserna när de kommer. Även om de kanske inte bjuder vad du hade tänkt från början. Och det är mitt löfte till mig själv. Njuta av livet för det pågår här och nu och vandrar jag samma stigar jag alltid vandrat så kommer jag bara dit jag alltid kommit. Och där har jag ju redan varit. Jag vill uppleva nya saker. 

 

 

 

Fint inlägg!

Åh! Tack för uppdateringen! Jag har tänkt på dig så himla länge nu ❤️
Sen jag förstod att våra brandmän härifrån också åkt upp för att hjälpa till med släckningsarbetet. Tänkte om du hade behövt evakuerat!

Du har mig allt en stilig son! Grattis till hans student.
Våra studenter här i stan går ut på lördag. Vi har en att fira i alla fall.

Duktig du är på att sy! Önskar att jag hade en bra symaskin. Köpte mig en billig på Ikea, som har gjort sitt redan. Men kanske ska jag unna mig en bättre. Hoppas dräkten blir grym. Du får gärna visa bilder på den färdiga sen 😉

Hoppas du kommit ikapp med lite sömn.

Tack för de sista orden! De är precis vad jag behöver just nu ❤️
Kram!

Åh fy sjutton, fattar inte hur du lyckats klara student, sömnad och allt det andra samtidigt som elden härjar så nära...
Du får en stor kram

Du får stående ovationer från mig, så duktig som du är!
Huvva, de där bränderna var aaaaalldeles för nära :(
Grattis till den stilige studenten i alla fall <3
Men nu blev jag sugen på smörgåstårta OCH att sy något igen *hihi*
Kram & var rädda om er <3