Mån-dag och blomster

Den här hunden ger mångalen ett ansikte.
 
När vi gick ut på gårdsplanen så började han tokskälla åt något vid logen. Jag tänkte först om det var något han hörde inne på logen.
Tusen tankar for genom min skalle. Tänk om det är någon där och rotar. Nån som inte vet skillnad på mitt och ditt. Men vi gick in och tittade och det var inget där som påkallade vare sig min eller hundens uppmärksamhet. Tillbaka ute på gårdsplanen så fortsatte han att morra och skälla som en tok. Jag tänkte om det var snön på taket som plötsligt störde men det kändes inte rätt. Till slut insåg jag att det var månen han skällde på. 
Sen hittade han ett hål i väggen på baksidan av logen och då blev annat lite viktigare ett tag.
 
För ett tag sen så stod ju ytterdörren öppen på vid gavel och vädrade ut ALL värme och blommorna som stod i  hallen tog stryk. Murgröna ska ju gå att övervintra utomhus men jag misstänker att skillnaden där består av långsam tillvänjning till kallare temperaturer. Inte pang bom. Så murgrönan dog. 
Den fick stå kvar för jag hade hoppats att den skulle ha överlevt i rötterna iallafall men nix. Inget liv stod att finna. Häromdagen tog jag tag i att kasta ut vraket. Men jag sparade såklart baljan och hjärtspaljen. Hjärtat har jag själv format till av en grov järntråd och nu idag så fick en ny murgröna äran att bli lite hjärtligare i framtoningen. 
 

Kommentarer
Postat av: marianne

Han har missuppfattat det hela....det är ju yla mot månen han ska göra ;)

Svar: Ja, nu är ju kollohunden inte som alla andra på några andra punkter heller, så varför göra som man SKA mot månen liksom. Haha. Knasigare hund får man leta efter.
Kalla mig M

2017-03-08 @ 15:42:23
URL: http://marresmams.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0