Saker man funderar över när man kör bil
Varför vissa beter sig som om de äger vägen o inte flyttar sig en millimeter ut mot vägkanten när man möts på en smal asfalterad "grusväg".
Varför "systemet" ska vara så programmerat på "self-destrukt" och varför en brukare vi hade en gång i tiden visar sig få rätt när den sa att "det är fel på systemet". Halva min morgon gick åt till att vara arg och irriterad över saker som jag inte kan förstå.
Vad gäller bilförare och deras bilar... många verkar ha noll koll på VAR de är på vägen och hur mkt det är kvar till vägkanten för de har gott o väl en halvmeter kvar ut till de vita kantstrecken och när vägen med nöd och näppe rymmer två bilar så vore det tacknämligt om den andra mötande också saktade ner och höll ut.
Jag vet inte om jag orkar och VILL försöka förklara min ilska mot systemet...
Men, let's give it a try... shall we?
VEM kan bestämma och säga att ett morgonbesök får ta si o så lång tid?
VEM kan bestämma att ett duschbesök inte får ta mer än 45 minuter?
VEM bestämmer att vi alla jobbar lika snabbt och att brukare aldrig har en sämre dag (eller Gud förbjude, att vi arbetare har en sämre dag)?
Vad gör jag när jag upptäcker att mitt morgonbesök redan tagit 30 minuter men brukaren jag är hos är bara halvfärdig? Ska jag då avbryta och fortsätta vidare?
Vad gör jag när jag har 45 minuter till godo för att få upp en brukare ur sängen, lirka den till att vilja duscha, faktiskt duscha och torka den samt klä på den rena kläder och sen fixa med frukost kanske.... eller rulla hår (om det är en som vill ha sitt hår rullat) bädda sängen och städa upp efter vårat sjöslag i badrummet och det visar sig att de där 45 minutrarna börjar på att dra sig mot en timme?
Om jag finge önska så önskade jag att de som styrde o ställde med pengar och vad det får kosta för en endaste dag fick uppleva verkligheten som den verkligen är. Lite sådär som
Ebenezer Scrooge fick en uppenbarelse.
Jag var så arg ett tag där på morgonkvisten att jag mådde rent av illa.
Och ingen ska komma här och påstå att besök som alltid legat på 30 min helt plötsligt alltid legat på 15 minuter.
Det är som att försöka dumförklara en hel arbetsplats.
Nä, jag blir bara arg och upprörd igen när jag tänker på't. Ja det kanske är så att i stan som det så vackert heter kan de ha besöken liggandes tjoff tjoff tjoff med restider på noll minuter... och där kanske de är effektiva och kan springa in och ut hos brukarna... och hinna med 20 besök innan kafferasten... ptja, de HAR iaf en kafferast på fm. En inplanerad kafferast där de alla har en chans att få sitta ner och pysa en stund.
När jag har rundan som ligger centralt runt ett par tre hus så kan jag också göra såna snygga tjoff tjoff besök. När jag har cykeln som snabbt tar mig mellan dörr och dörr... men när vi har mellan en och en och en halv mil mellan våra brukare och EN väg (som dessutom ockuperas av vägarbetare just nu) såvida man inte vill ha en mil extra i resväg så funkar inte det riktigt.
Nu har jag spytt färdigt för ikväll men jag är fortfarande rätt oggig... fast mest är jag bara trött o less... för vad hände med visionerna??
Det som ändå gör att man inte ruttnar ur helt o hållet är besöken där man får veta att man är duktig på det man gör... där jag får veta att JAG gör ett bra jobb. Att mitt glada sätt livar upp deras dag, att MIN matlagning får betyget "excellent".... och mina arbetskamrater är guld värda... jag hoppas att jag tillräckligt ofta talar om det för dem alla...
En person som jobbar i en verksamhet strax intill där vi har vår hemtjänstlokal sa till mig och en kollega att vi verkar vara ett sånt härligt gäng, där vi alla har så kul med varandra och att vi är så goa med varandra... DET är väl ändå ett gott betyg. Nåt som vi borde ta åt oss av och sträcka på våra ryggar för. Att andra, utomstående, ser vår gemenskap i gruppen.