Tankar aldrig tänkta

Ja, det är bra konstigt.
 
En del människor kräver att deras kompisar ska tjata åt dem för att ta ställning för endera parten o annars är vänskapen rejält naggad i kanten.
 
Andra blir istället sura när tjathjälp kommer från oväntat håll. 
 
O vad är det egentligen med en viss årgång på folk? Pfft. Snöar in sig på gamla repriser som egentligen aldrig borde få sändas igen för att bäst-före-datumet har passerat. 
 
O allt började när Leo di Caprio fick en Oscar? Eller var det kanske när Finland vann eurovision song contest och helvetet frös till is?
 
 
 
Inlägget sorteras under: snillen spekulerar

Och där ...

K-pow
 
Går o gräver ner mig. En kniv i ryggen ba sådär.
 
 

G'natt

 

I vår herres hage

Nu fyller de 4 veckor de små fjunisarna. Att de inte har samma pappa är inte svårt att se.
Fastän de alla kommer ur samma storlek på ägg så är syskonen sååå mkt större än den lilla gula.
Fastän uppenbara bastarder så är de söta ändå. Mina små kråkor. De ser ut som korpungar eller nåt. Och det ska bli så spännande att se hur deras fjäderdräkt kommer se ut när de växer upp. 
Den ena gråa har tydliga tecken redan av brun krage. Jag hoppas att det är en höna. Tycker mig kunna se att det är rundade fjädrar i kragen. Månne det är Ettan, den som kläcktes först. Störst är den iallafall.
 
Den här bilden är väl en riktigt skön bild. Hahaha
Snacka om att få skit för att vara för energisk med kamerablixten. 

Tvätt pågår

Kattvätt pågår.
 
Jag blev kablonktrött efter jobbet och somnade som en klubbad oxe. 
 
Orvar väckte mig o ville ut. Sen fick jag sällskap av den här sköna bönan. 

Julklappsbytet på jobbet

 
Det här var vad paketet innehöll. Två glöggmuggar, en skål att ha gotter i, en ljuslykta och en skyddsängelsmagnet.
 
Vad jag fick i mitt paket? En plåtburk i form av ett hjärta med julmotiv. Och burken innehöll gott och blandat precis i min smak. Kakor och godis.
 
Av en slump föll det sig så att jag fick paketet som mottagaren av mitt paket hade givit. 

julklappsbyte

Jag har fixat ett paket till julklappsbytet på jobbet. Vad det är i? Det kan jag ju inte säga heller. Kan ju va nån som läser och får veta i förväg då ju.
 
När man bara ska slå in något enstaka paket så är det roligt att lägga ner lite pyssel med själva inslagningen. Ja, jag vet, jag är knäpp. Lägga ner en massa energi på nåt som bara rivs sönder. Men det är ju mkt roligare att få ett fint paket än ett som bara är ihopslängt så det knappt hänger ihop i skarvarna.
Suddig bild på snörena. Det står GOD JUL på dem.
 
Kraftpapper är så snyggt att slå in paket i. Enkelt och back to basic.

All in

För ett tag sen beställde jag hem lite grejer till mig själv. 
 
Mumbo jumbo kanske en del väljer att säga om saken. Jag vet inte alltid själv vad jag tycker om det. Men jag vet att jag vill hitta en balans i mig själv. Jag har alltid känt mig dragen till naturen och djuren. Min vän M sa en gång till mig att hon förknippade mig med jordemor och livets träd. Inte jordemor i benämningen barnmorska utan mer som en klok gumma eller nåt. Jag vet också att jag landar o känner lugnet inom mig när jag får påta i jorden, gå i skogen, krama ett träd, springa barfota över gräset och stenarna.
 
Iallafall, jag beställde hem lite grejer och idag kom paketet. Wihooo.
 
Älskar att de klistrade på ett hjärta på adresslappen.
 
En av de saker jag beställde var den här kortleken.
Den tänker jag sätta mig ner och känna lite på och se vad som kanske ploppar upp. 
 
Som ni kan se i hörnet av bilden så kom en annan kortlek också medi beställningen. Men när jag höll i båda för en stund sen så var det alltså den här som drog mest. 
 
En magnet som har ett nog så viktigt budskap fick också komma med.
Så sanna ord till mig som har levt livet lite för fort och för mycket ett tag.
 
Minns ni hur jag skrev ner en dröm förut där jag kunde känna förnimmelsen av att ha hört en låt, så starkt att jag nästan kunde ta på känslan?
 
Det har hänt igen. För några dagar sen vaknade jag och hörde ekot av Guns'n'Roses - Patience tona ut medan mitt sinne vaknade till liv.
Rätt häftigt ändå. Hur nånting vill låta sig sägas. Och funkar inte det ena sättet så testas ett annat sätt. 
 
Sen är det bara jag som ska tolka mina egna budskap också ... 
 
Uppenbarligen betyder musik väldigt mycket för mig. Jag vet ju det. Jag älskar att sjunga. Jag har inte alltid haft modet att sjunga hej vilt hur som helst men jag har ändock alltid gillat att få ta ton. Så nu ikväll anmälde jag mig till en kör i V-ås. Huvva. När jag har en kör hemma i hålan. O körledaren bor i samma del av hålan som jag. Haha nåväl. Jag kanske kan göra det riktigt rejält och gå på två körer samtidigt. Först ingen alls i hur många år som helst och sen bara all-in. Gick väl i kören på mellan- eller högstadiet senast. 
 

as days go by

Jag hade en vän över igår. 
Yep, den vännen. Min vän M. 

Självklart drack vi kaffe och te ur de här kopparna också. 
 
Det blev prat om allt och inget mellan himmel och pannkaka.
 
Nä, när jag tänker efter pratade vi nog inget om pannkakor men endera hade vi högt i tak eller väldigt lågt. Hrmmm typ under byxlinningenlågt. Haha ja, vår humor är sån. Inget är för fint eller fult för att skämta om. Och prata allvar kring också för den delen.
 
Jag bullade upp med lussekatter, riktiga katter, godis och en värmande brasa i köket. 
Tyvärr inga bilder från det så får bjuda på några favoriter i repris.
 
Sen skjutsade jag hem henne till Kolbäck och vi mellanlandade på Max för lite kvällsmat.
 
Kollohunden fick följa med också. Och hon har en vän "down under" och eftersom jag har en hund med ursprung från "down under" så tog hon ett par bilder o skickade till vännen. Som sa att det var en fin kelpie jag har. 
Efter att ha väckt hälften av hennes grannar genom att skälla för att han fick ett akut "miss my mama" när jag lånade hemlighuset så åkte vi hemåt igen. Den där Dogmanleksaken är kollohundens nya favoritleksak. Att jag har den i bilen och alltså bara tillgång till den i samband med att han åkt bil så ska den bäras runt på som en snuttetrasa. Haha sötnöten. 
 
Idag är det lite avslaget. Trött efter gårdagen. Innan jag hämtade M så städade jag av lite i vardagsrummet så man kunde släppa in nån där. Och jag har kommit på att det får vara min julkalender med nedräkning till jul. Att varje dag göra nån liiiten grej som för huset närmare jul. Haha som sagt var. Det kan vara att torka av några av skåpluckorna i köket. Behöver inte vara allt på en gång liksom. Igår röjde jag lite i vardagsrummet. Idag kanske jag orkar röja klart där och våttorka golvet. Eller inte. Kanske jag bara sätter mig på köksgolvet och torkar några köksluckor till. Eller byter filt på kökssoffan till en med juligare färg. Det visar sig. 
 
Jag pratade en stund med M på messenger idag och jag fick en fotoidé som jag skulle vilja genomföra med henne. Den idén innehåller pusselbitar och när jag sen skulle lägga in mer ved i köksspisen så titta vad jag plötsligt höll i handen.
Ett tydligare tecken än så behövs väl inte.. .jag är på rätt spår. 

goMåndag på er. 

saturday

Blev väckt av grannen. Inte samma granne som sist utan en annan granne som bor mer rätt över skogen liksom. 
 
Han undrade om jag saknade en ponny. Hmmm inte direkt för jag har inte tittat ut än för idag svarade jag. Sen muttrade jag lite om att de inte brukar knata iväg ensamma och jag såg ju från ytterdörren till hagen att jag hade åtminstone två som gick kvar där.
 
Jag lovade att komma o hämta den förlorade pållen och drog igen dörren för att ta något i magen först. 
 
När jag sen hade klätt mig för promenad ner till byn och gick ut så vem sjutton stod inte på gräsmattan och letade gamla äppelrester sen i höstas? Jo, den förlorade ponnyn. Sååå endera var det inte min ponny som var hemma hos dem. Eller så tröttnade min ponny på att vänta på att matte kommer och gick hem själv. Så kan det ju också va.
 
Söt som socker iallafall. Bilden är från förut en dag. Mer snö idag.
 
Det blev lite fix i hagen iallafall. Försökte täppa till alla hål där ponnyn ramlar ut. Sträckte trådar som slackat och en och annan isolator hade tappat tråden så det blev åtgärdat. Sen drog jag ut en rejäl hög med hö på en presenning och fördelade ut i skogsdelen av hagen för att de ska ha lite o pyssla med.
 
 
Värmde en burk köttsoppa över vedspisen. Ja jag hällde den i en kastrull först såklart. En ostmacka kändes som rätt tillbehör. När jag lite vårdslöst hivade fram osthyveln på köksbordet från besticklådan så lyckades jag i ett blink samla alla fyrbenta som var inne. Swosch så ville de också ha ost. Haha klassisk betingning tror jag det kallas. 
 
Nu ikväll så fryser jag igen och har en riktigt irriterande huvudvärk. Och näsan har börjat kännas aningens täppt. Ögonen är torra och kliar. 
 
Jag hade tänkt åka iväg en sväng o shoppa men tiden rusade för fort och jag är som en sengångare i sirap. Nu är det ju ingen idé att åka till storstan (läs shoppingcenter i V-ås). 
 
När jag sitter framför vedspisen i köket så känner jag att det vore najs med en kamin i sovrummet. Att elda en mysbrasa inför natten bara. Inget slår vedeldad värme. Det finns en murstock och en gång i tiden stod där en kamin men det är många år sen. Gissar att sotaren lär hit och provtrycka om man ska montera en kamin där igen. 
 
 

Anything you can do, I can do better

När man får det ultimata erkännandet men det ändå känns som det ultimata nederlaget.
 
Kort sagt: jag är tydligen bäst men jag drog lotten som gav ständig andraplats i kön. Och jag vill inte stå på nån jävla reservplats. 
 
Dagen för övrigt då? 
 
Fick tummen ur och fick äntligen på de nya mattorna i köket efter att jag såpskurat golvet. O så tände jag det första adventsljuset som inte blev tänt förra helgen.
 
Siri är alltid med. Alltid.
 
Fredagsmys. Jag hämtade hem sushi åt mig och unge herr J. 
Sååå gott.
 
O nu ikväll då så fotade jag ett ljus som brinner i båda ändarna bara för att liksom ...
 

DIY julgrupp

Jag knåpade ihop en julgrupp med belysning. 

Det här använde jag:
 
En kruka höstglöd (vitblommande)
En kruka med 3 hyacinter (vitblommande)
Zinkbalja som jag hade sen tidigare
Lecakulor i botten
Jord
Mossa (jag hämtade mossa från min egen skog)
Batteridriven ljusslinga med timerfunktion (köpte min på Lidl o ska egentligen vara pappersstjärnor om lamporna)
 
Jag lät krukorna stå i vattenbad en stund så att jordklumparna skulle dra åt sig ordentligt med vatten. Sen ställde jag helt sonika ner blommorna med krukorna kvar på ett lager leca. Fyllde upp med mer leca för att staga upp krukornas placering gentemot varandra och överst lade jag ett lager jord. Smartast är om man sen ringlar runt ljusslingan INNAN man petar dit mossan men så smart var såklart inte jag. Haha. I allafall så försökte jag gömma sladden så mkt som möjligt och se till att lamporna stack upp ur mossan. 
 
Resultatet blev helt okej faktiskt.
 
Och den får stå ute i hallen där det är lite svalare så att inte hyacinterna får hybris och slår ut alldeles på took för tidigt innan jul. Men skulle det ändå hända så är det ju lättare att byta ut den plantan mot en med mindre utslagna blommor när krukan är kvar. Bara o försöka lyfta ur klumpen ur krukan där den sitter i gruppen.

juggle struggle

Jag känner mig som en elefant som balanserar på den berömda spindeltråden. Men jag vet inte om jag tycker att det är så roligt direkt.
 
Det är inte så roligt när jag inte ser något skyddsnät under och spindeltråden befinner sig högt upp i luften. 
 
Två dagar med vardera 5 timmar jobb. 
 
Gårdagens bekymmer bloggade jag om i förra inlägget. <--- klicka för att komma direkt dit.
 
 Det sista jag gjorde innan jag åkte hem igår var att kolla dagens planering. Tror ni det var samma lika planering när jag kom till jobbet idag då? Nä, tänk för det var det inte. Rubbade det mina cirklar? Ja, tänk för det gjorde det.
 
Jag bet i det sura äpplet och gjorde förhoppningsvis vad jag skulle. Ja jag skriver förhoppningsvis för helt ärligt har jag inte hundra koll. 
 
(klicka på bilden för att se hela seriestrippen med en relaterbar twist)
 
Såå många gånger har jag förklarat hur illa det är. Hur beroende jag är av att kunna bara jobba utan att behöva tänka, utan att behöva stressa. Utan att behöva fatta en massa snabba beslut på egen hand. Av att kunna veta att jag på armlängs avstånd har en back-up jag kan lita på. 
 
Jag vet inte hur många gånger under de här två dagarna som jag har setat i jobbarbilen med tårarna brännandes i ögonvrån och paniken lurandes strax under ytan.
 
Jag ramlade in i slutet av arbetsdagen på lokalen med tre minuter till godo som min kollega sa. Hmmm, mmmm fast jag har inte mailat den här än, sa jag och viftade med inköpslistan från en brukare.
 
 När jag väl hade fått göra det och mailat samordnarna och chefen om hur jag har upplevt den här arbetsveckan så hade en hel timme gått. 
 
Jag kände mig gnällig och obekväm när jag författade mailet. Krävande och bitterfittig med frökenfasoner.
 
Döm själva:

Hej

 

De här två dagarna har varit lite röriga för mig. Dels strulade intraphone för mig i går onsdag. Det visade sig vara appen som behövde uppdateras men före det så segade programmet  och vägrade skicka iväg mina loggningar samt att låta mig kolla bakåt om det fanns viktig dokumentation att läsa.

 

Sen till det andra ”problemet”. Jag hade N.N's lunch onsdag, inplanerad med start 5 minuter innan köket stänger och tar bort maten. Besöket innan var beläget i S-hed (6 km ifrån Vfbo)med en sluttid 15 min innan N.N's lunchhämtning. Av olika anledningar blev jag sen ut ifrån det besöket med 8 minuter.

Idag torsdag: 2 stycken för mig nya brukare där jag inte visste exakt var de bodde mitt ute i ingenstans. Min intraphone vill inte samarbeta med mig och visa vägen via gps. Vet inte om det är/ska vara så numera men pga min stresskänslighet klarade jag inte heller av att aktivera gps:en utanför intraphone heller. Jag fick köra dubbelt med min egna privata telefon och surf för att få en vägbeskrivning.

 

Nu har jag lyckats jobba över med en timme pga att jag dels mailat X.X's inköpslista till Ica då det är svårt att nå dem per telefon, och dels för att jag nu mailat detta.

 

Jag förstår att det är svårt att helt och hållet anpassa jobben utifrån mina nuvarande förutsättningar men det känns som att den här veckans planering var utformad för att maxa mitt stresspåslag. Jag har haft flera rejäla black-outer där min hjärna stängt ner. Bland annat klarade jag inte ens av att förklara för kökspersonalen att jag hade glömt matkupongen vi byter mot en matlåda kvar på lokalen.

 

Även om jag inte arbetar många procent för närvarande så vågar jag gissa att även det lilla jag jobbar är något värt när det är brist på vikarier och vi får beordra in varandra för att få ut jobben. Därför vore det ju såklart allra bäst om jag kunde få känna att jag fixar mina jobb utan att klappa ihop.

 

Nu är den här arbetsveckan slut för min del och jag ska åka hem och ladda mina batterier inför nästa veckas utmaningar.

 

Med Vänlig Hälsning

M


 

 

 

 


Burn bRAIN, burn

Jobb mellan 11-16 idag.
 
5 timmar.
 
5 besök på dessa 5 timmar. 
 
Allt hade varit okej om samordnarna hade kunnat samordna jobbens upplägg på ett schysst sätt.
 
Men att lägga in en matlådehämtning med starttid  5 min innan köket stänger o tar bort lunchen. NOT ok. Att lägga besöket som låg direkt innan hos en brukare 6 km bort ... ännu mer inte ok. Att lägga det föregående besökets sluttid 15 min innan starttiden på mathämtningen ... mest INTE fucking jävla ok.
 
Bränn min hjärna. Gör det. Få mig att bli så stressad att jag inte ens kan förmedla mig i köket så att någon (inklusive mig själv) förstår vad jag vill ha sagt. 
 
Jag fick med mig lådan till brukaren. Men vad hade jag gjort om de hunnit stänga matserveringen? Om de hunnit ta bort maten o slängt den. Vad hade hänt om besöket direkt före hade dragit ut ännu mer än 8 min? 
 
Ja, jag vet logiskt att hjälpen är inte längre bort än ett telefonsamtal. Men min hjärna vet inte det, där och då. 
 
Tack för att ni fick mig att gråta där jag satt i bilen på väg till brukaren med matlådan på sätet bredvid mig. Tack för att ni fick mig att känna mig totalt värdelös. Tack för att min hjärna tog time-out nu ikväll och fick mig att sova bort hela kvällen.
 
Ja, en samordnare är också bara en människa. Men det är jag med.
B a r a   en människa. En utbränd människa. Med en hjärna som inte klarar den sortens stress längre.
 
Hur ska jag någonsin kunna bli en fungerande individ igen? 
 
Verksamhetschefen (råkade först skriva enhetschef) frågade en kollega angående de höga sjuktalen vad vi i gruppen kunde göra för att minska frånvaron. Chefens chef gjorde alltså som de "alltid" gör. Vänder på frågan o kastar vårt rop på hjälp tillbaka på oss själva.
 
Detta i anslutning till att senaste helgen var kaos med en medarbetare som bröt mot arbetstidlagen när hon tog på sig att hoppa in o täcka upp och kollegan ifrågasatte uppåt vad som gjordes för att förhindra att sånt här händer. Eftersom att inbeordring på helg där en kollega ska beordra in en annan kollega inte fungerar. Folk svarar inte i telefonen helt enkelt. För att de VET att då ryker deras lediga dag/kväll/helg.
 
Tillbaka till vad som kan göras i preventivt syfte. 
BRÄNN INTE UT ER FÖRBANNAT LOJALA PERSONAL, som bara vill få arbetet att flyta så det inte drabbar de oskyldiga. De oskyldiga som är människor med basala vårdbehov. Det är ingen *piiiip* fabrik där man bara kan stänga av det löpande bandet när det blir knas i maskineriet. 
 
Personal inom hemtjänst får inte strejka för att försöka få bättre avtal. En pilot kan sätta sig på rumpan o vägra flyga en meter o det drabbar ingens liv och lem. Strejkrätten är till och med inskriven i grundlagen. Men en undersköterska kan inte sätta hårt mot hårt. Vi får helt enkelt inte det. 
 
Min hjärna har dock gått ut i strejk. Den bryr sig inte om några avtal mellan arbetsgivare och fackförbund. Faktum är att jag tror att den planerar för att packa o flytta. Utan att lämna uppgifter om sin nya adress.
 
Tack o hej
Leverpastej
 
 Fun fact: imorgon ska jag hämta matlåda åt samma brukare 10 minuter innan köket ens öppnar. That'll be fun.
 

En enkel fundran

 Okej, så här är det ...
 
Blogg.se har ett system för poäng utifrån visad reklam på bloggen. Poäng som man kan köpa design eller visningstid av blogginlägg på blogg.se display. 
 
Jag är rätt tveksam till att det bara har visats reklam var fjärde gång någon har kikat in hos mig. 
 
Låt oss leka en liten lek. Shall we?
 
Om du ser en reklam längst upp i bloggen när du är in här och läser. Skulle du då vilja vara såå snäll och berätta det för mig i det här inlägget. Du behöver INTE berätta vem du är. Du får mer än gärna vara anonym o behöver inte skriva mkt heller. Räcker med ett japps för reklam eller ett nopps för ingen reklam. 
 
Ja, jag vet. Jag är jobbig som hakar upp mig på petitesser och oviktigheter. Men det är lite sån jag är. Jobbig och nördig och totalt dum-envis när jag sätter den sidan till. ;) En riktig drygo. Japps that's me
 
 
Sett från en dator ...
Och sett från mobil.
Ja Marianne, din blogg fick också vara med och statuera exempel på hur det ser ut från mobilen. Bah för att liksom. Du råkar ha samma bloggportal som jag.
 
Jag bara undrar eftersom det är då mer regel än undantag att JAG ser reklam längst upp när JAG går in på vare sig min egen eller andras bloggar.

RSS 2.0